Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakfal
676
saktfärdhogher
(mortis reos) JMÖ 41. pouel skinnere zacer edzöret
STb 5: 268 (1520). — Jfr o-, ur-saker.
sakfal, n. och m.? böter tha fördrox then
botne-karlen per andersson then sak och then (sannol.
fel för thet; sakffall, som förscriffuit staar STb
5: 9 (1514). Jfr saka fal.
sakfiilla (sach- STb 4: 122 (1506)), v. L. sakfälla,
döma till böter. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska
verb med substantivisk förled 198. — part. pret.
sakfälld, dömd (till böter eller annat straff), kunnen
oc vare män sakfälde varþa, þa ... Rydberg Tr
2: 245 (1357). RP 1: 413 (1378). hanis ... wardh ...
sakfälder äpter laghin til xl mark JTb 24 (i460).
the xl (40) marek, som the wordo sakfältte STb
1: 189 (1478). ib 4: 122 (1506).
♦sakkes kiurlil? m. \Jfr Mnt. sak, m. säck?]
tagher med jdher ... myn gyllemes (?) sakkes
kyortil GPM 2: 140 (1499).
saklös, adj. 2) saklös, oskyldig, swa at jac låter
han baadhe qwittan oc saklösan vm all stykke,
som thenna godhz kunno rörä framledhis wara
mellan FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.).
sakna (pres. sachner STb 3: 312 (1490). impf.
saknad(h)e), v. 1) sakna, märka frånvaron el.
förlusten av. med dat. el. ack. MP 3: 508. tha hans
moder kom hem tha saknade hon sina godze ib
4: 114. the saknadho honum, ok tänkto han wara
medh andro folke j blandh almoghan ib 5: 101.
findwijdh ... kendes, tet han hade tagit en pungh
och skoo aff skýpper ottes kýsta och mýkit annat,
som han sachner STb 3: 312 (1496). 3) sakna, vara
utan. med dat. el. ack. — mista, förlora, större
skadi är ath fortappa ena siäl... än sakna ok mista
in (0: 1000) kroppa bort fran människio vmgango j
jorderike MP 4: 48.
♦saknadher, m. Jfr asaknadher.
♦saknan, f. brist, swa ath koren toghe ängin
saknan äller skadha SD NS 3: 509 (1419).
sakrament (sakermenth GPM 2:318 (1508);
JMPs 22. sakärmenth:-et GPM 2: 318 (1508)), n.
sakrament, iak haffver minom gwdi a mothe giortli
... j vii kirkiona helgho sacramenth SvKyrkobr 305.
SpV 58, 190. hionolagx sacrament ib 349. ib 494.
kötzlikit äktaskap är hälogh sakermenth JMPs
22. — om icke kristna förhållanden. Troj 15. jac
begärar aff tig jason troged sacrament meg
giffwas oppa thetta öffwersta jouis belete ib 16. —
konkret: det konsekrerade brödet och vinet, särsk.
det förra, hostia, medhan prosthcn war ij kyrkyno
efther sakärmenthet GPM 2: 318 (1508). —
♦sakramenta kar (sacramente-. sakermenthe-,
-kaar), n. hostiekärl, monstrans. HLG 2: 107, ill
(1522). eth sacramentekaar liwith, som vog xiiii
lödog mark vi lod myndre ib 3: 57 (1522).
♦sakrera, v. [Lat. sacrare] inviga, konsekrera.
conficio ... induppa ok sacrera then hälga likarna
GU C 20 S. 136.
•sakrifiz (sacrifiizs), n. [Lat. sacrificium] offer.
jngelwnde kwnne troyaner faa eld til siith
sacrifiizs oc offer Troj 258.
♦sakrister, m. [Mlat. sacristarius. Fdan. [-sak-rister]-] {+sak-
rister]+} sakristan, klockare, tha ... bödh sanctus
dominicus synom sacriste, ath antuarda honum
sin wärlz klädhe j gen MP 5: 2 8.
•sakristi, n. = sakristia, j sacristiet j sancti
niccolaus kirke FMU 3: 339 (1444).
sakristia (sacers(s)tia:-an STb 3: 307 (1496), 331
(1 497), 367 (1498). sacherstia JMÖ 134. sacerstige:
-en HLG 1: 115 (1475)), f. sakristia, kom för oss j
wår sakristia j wexsiö ... wälboren man arwidh
trolle Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.). wil
lasse haffua cdher fore tet andra, tha gange j
sacerstian och thage ther hans edh STb 3: 36 7
(1498). MP 4: 179. — bildl. JMÖ 134. ib iomffrun
kallas thäs hälga anda sacristia, thy at gudhfadhers
son ihesus affladhes i henne aff them hälga andha
ib 135. SvB 237 f. (b. av 1500-t.).
*saksökla, v. kära; föra talan rörande, giorde
lydka ... oleff ... och knut ... ffulmyndig ath
saksökie hans ärende fframdeles tiil monss ... om
noget salt STb 5: 280 (l52o).
sakt (sacht), adj. 1) lätt, lindrig. — mädh sakto
(sakta), lätt, utan svårighet, ey kan thz ok rasklegha
ällir mz sakta (facile) wisna, hwilkit thänna
wädz-sko fins haffwa fangit til rothinna SpV 153. thz
matthe mz sakto (facile) hwar een ... wndhirstanda
ib 282. ey kan ok mz saktho andhin ok kötidh
dragha owir eno ib 367. ib 44, 158, 257, 500. 4)
lätt, svag. om dryck, ith stop sacht öl STb 3: 106
(1493). 5) stilla, lugn. thätta sagdhe han thorn
blidhelika mz höwizskom oc saktom ordhum
Prosadikter (Barl) 86.
sakta (sachte. komp. -are), adv. 3) lätt, utan
svårighet. ... ath per karson sade til jönis ... styr
thinne hustrv mun ... ta swarade jönis hon är
sakta styrd ATb 1: 86 (1458). docibilis est liber
qui facile di[s]citur ... sactha lärdh bok GU C 20
s. 197. haffuir thu nokor dröffwilse ... sägh henne
thinom scrifftafadhir ... oc tha bär thu henne
thäs saktare SkrtUppb 208. 4) lätt, väl, nog,
måhända. haffde han ey lopit fran oss, swa matte
sachte, ath tet ey hade scheeth STb 2: 466 (1490).
idher görs thienara behoff sa sidhan som för, och
kan sakta wara, i saknadhe h. gadh BSH 5:133
(15 06, II. Gadh).
sakta (-adhe.-adher), v. sakta, stilla, styra,
stävja. med dat. el. ack. sidhan thän stormen är
saktadher PMSkr 105. —stävja, sätta en gräns för.
sakta thin kloko swar oc offra warom gudhum
Hel män 256. — dämpa, lindra, saphirus ...
drwkken mädh myölk saktar bwkreff PMSkr 48 8.
— sakta sik, sakta sig, stilla sig. ther näst stodh
han op ok taladhe til wädreno ok watneno, ok
badh them saktha sik MP 5: 123. JMPs 446. —
refl. saktas, sakta sig, stillas, dämpas, strax tysthna
the (a: bina) oc saktas aff sinne wredhe PMSkr
300. tak tyo peparkorn. oc pistacia xx oc stötis
oc blandis mädh win oc latis j tynnona rörandis
länge oc saktis sidan ib 359. — lugna sig, stilla sig.
deflagro ... saktas eller saktmodhas GU C 20
S. 170.
sakta, v. se säkta.
saktelika (komp. -ligharin SpV 43l), adv. 3)
lätteligen, lätt. for glömskona skuld lägghir owenen
saktelika til, ok gör skadha oppa honom, som ey
är war om sik SpV 397. ib 217.
saktcliker (komp. -ligharen SpV 498), adj. 2)
sakta, stilla, lugn, långsam, ther var oc llytande
aldra clarasta vatn mz saktelikom gang Prosadikter
(Barl) 79. 3) lätt, som icke bereder svårighet,
sakte-ligharen til wndhirstandit (facilior ad intellectum)
är sinnen for öghomen SpV 498.
saktfärdhogher, adj. 2) sakta, långsam, han ...
folgde kärlingen mz toglig saktfärdog gang Troj 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
