Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sea
691
st
til vm werkana ib 2 8. 2) se till, giua akt. liuar man
see till huem han herbärger STb 1: 428 (1459,
Burspr). — se till, vaka över, besörja, bedher iag
idher thet i si till om mith gangh GPM 2: 158
(1502). — sea sik umkring, 2) se el. blicka omkring
sig. han... gik strunkir ok saa sik altiidh om kringh,
skudhadhe sik bade oppe ok nydhre MP 5: 115.
-— Jfr atcr-, fore-, ivlr-, kringum- (Sdw 2: 1253),
nidher-, til-, um- (Sdw 2: 803), ut- (äv. Sdw 2: 886),
vidhcr-sca, ävensom aseandhis JMPs 396.
sea, f. Jfr a- (Sdw 1: 51), up- (Sdw 2: 856) sea.
scarc, m. Jfr tilscare.
sedel (sedil. med art. sedilt), m.? och n. sedel,
papperslapp varpå något är skrivet, thesse vvitnede,
at the fat hade it breff och it sedil, som stod kort
drvgenals nampn pa sedilt STb 5: 241 (1519).
thet sedilt reff han sunder ib.
seghiare (seghare: -en STb 1: 333 (1482).
seegare J Buddes b 77. seyare: -en ATb 3: 18
(1494); STb 4: 164 (1507). säyare: -ens ÅK 63),
ni. ur, urverk, benet clensmid skal fornyia segharen
STb 1: 333 (1482). for säyarens omsorgh faar han
(0: klockaren) aarlighä vi pund rogh ÅK 63. —
bildl. julianus nw hörendes dödzsens seegare for
dörena vara J Buddes b 77. — ♦seghiara klokka
(sägher-), f. ur, tornur, thätta war giort oc wtgiwit
vpa for:nä aar, dagli oc stadh, tha sägherklokkan
sculde sia tio, alla swa vm mato SD NS 3: 199
(1416). — ♦seghiara makare (seghra-, seyere-),
m. [Mnt. seigermaker. Fdan. sejrmager] urmakare,
ss tillnamn, magnus seghramakare (rådman i
Söderköping) Urk. fr. 1432 (enl. uppgift av C. G.
Sty/fe). hans seyeremakaren STb 2: 232 (1487).
— ♦seghlaramakara dränger (segermakere-), m.
STb 3: 211 (1495). — segliiara mästare (segere-),
771. urmakare, ss tillnamn, swen segere mestare
ATb 1: 5 (1452).
♦seilse, fi. pl. el. f. Jfr foreseilse.
sekret och sekrete (secrette), fi. sekret, (mindre,
i sht furstligt) sigill. Se Sdw 2: 1291. bedes wii ...
werdugeste faders i gud her erchebiscop iacob i
vpsala secret medh wor egen jncigle weterlige
hängiande nydhan wiid thetta breeff HLG 1: 116
(147 5). haffwe wij vitterlige hengt ware secrette
och jncigle nedan fore thette ... breff STb 3: 346
(1497—98).
♦sekret, fi.? [Mnt. secrèt] hemlighet, atli the
skulle thetta lönliga ärande jngalwndhe oppenbara
wtan at the skulle thz läggia wndy secretzsens
ty sto Troj 250.
seliker, adj. L. likadan, lika beskaffad. Se Sdw
2: 1291.
selladisker? Artikeln Sdw 2: 320 utgår; jfr Sdw
2: 1255 f.
sembla (pl. sämblar), f. semla. Skotteb 474 (1472
—73, Kämn). ib. kakor och sämblar och
huethe-brödh HLG 2: 25 (1511).
sen (seen. superi, senaster), adj. L. 1) senfärdig,
långsam, trög. morosus ... idest tardus seen GU
C 20 (hand 2) s. 155. gudz ordh redhir thu thinom
sena (tardis) fothom til ena lyktho SpV 191. 2)
(i liden) sent inträffande. — at senasto (at senasta),
senast, at thättä godz ... scal karle opit oc frälst
standa honum in at fara nw vm fastegang, som
komber, at yterstä vm askoodhensdagh, at senasta
som komber FMU 1: 382 (1381). — pa thät
senasta, till sist, till slut. tha pa thet sensta bad
hela nempden min herre ville legge noget
merkeli-git viithe HSH 15: 4 (1526? Brask). — sent
(komp. senare, superi, senarsth MP 5: 184. senst
HSH 17: 69 (1523, Brask), 14: 62 (1525? Brask).
Se Sdw 2: 1291 och jfr Nat. Lindqvist, Ny sv.
studier 8: 241), adv. sent, vid långt framskriden
tid på dygnet, året, årstiden. ... om tet ej vore swa
siidhöstis oc sent pa aareth HSH 14: 78 (1525,
Brask). — för sent. the komo senth sidan rätte waro
aff sagdhe ATb 1: 33 (1455). oleff hansson kom
senth STb 4: 230 (1511). -— komp. 2) senare (i
tiden), vid längre framskriden tid. tho komber
han (a: döden) somlikom förra oc somlikom senare
Prosadikter (Barl) 25. — superi, senast, sist. ...
the folke som senarsth är cristit wordhit MP
5: 184. thet breff i oss senst sende HSH 17: 69
(1523, Brask), ib 14: 62 (1525? Brask). — Särskilda
kasus nyttjas dels ensamt dels i förening med annat
ord ss adv. el. konj. — dat. sing. n. sensto, adv. L.
— dat. pl. scnstum, adv. L. — ♦! senstonne, adv.
till sist, till slut. Prosadikter (Barl) 70. tha auennir
konunger thätta forstodh kom han j senstone til
siin sinne ib 87.
♦scnadhcr, m. —- ♦senadlia manadher, m.
förseningsmånad (i fråga om barns födelse i tionde
månaden efter faderns död). Jfr E. Olson, Appell,
subst. 488, A. Schagerström, Studier tillägnade Axel
Kock 119 ff. Upplandslagen (ed. Schlyter) 114/.
♦senaktogher, adj. senfärdig, trög. all senaktog
dwale är mera skadeligen än gangneligen Troj 8 5.
senarmer, adv. L. senare. Se Sdw 2: 1291 f.
♦scnebonl (LB 475), subst. Se sävenbom.
♦senerver, se siddefär.
♦senglömder (singlömpder), p. adj. och
♦sent-glömder, p. adj. sent glömd, ss tillnamn. Jfr E.
Hellquist, Xenia Lideniana 103. sven singlömpder
RP 1: 379 (1376). ib 398 (1377).
senka (seen ka. sänka :-at MP 5:7 4), v. 1)
uppehålla, hindra, tha haffde han medh synne ilzskhet
ok forrädilsom hyndrat ok sänkat wärldhinna
atirlösin MP 5: 74. — senka sik, försinka sig, dröja.
thätta radith tilbör oss gärna tagha huar wj ärom
staddhe ok ey senka os mädh nagra forswmelsse
MP 4: 41. — refl. senkas, dröja. Jfr E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42. jak bidher
tik at tu ey dwäls eller seenkas mik at swara til
myyn spörsmall SvKyrkobr (Lucid B) 122.
senkan (seen-), /. dröjsmål, uppskov. SvKyrkobr
(Lucid B) 218. Jfr senskan.
♦senkoma (seen-), v. komma sent. serotenus ...
seen oc see[n]kommen ... vnde serotino ...
sen-komma GU C 20 s. 573.
♦senskan (seenskan), /. = senkan. thz skeer
thöm vthan alt hinder eller nagra seenskan
SvKyrkobr (Lucid B) 218.
♦ses, se säs.
♦scxning, se siäxning.
sext, /.? och n. L. sjätte timmen på dagen (räknat
från kl. 6), den fjärde av de kanoniska timmarna,
kl. 12, även det som lästes och sjöngs i den gudstjänst
som hölls vid denna lid. Se Sdw 2: 1292. tassen
ordhen som läsas i sext oc noon JMÖ 142.
♦si (sij), /1.? [Nyisl. si, n. N. si] snöre el. rep av
nöthår (nyttjat som drev). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 49: 297 /. eet skipp skal göras aff eke brädhe,
oc festas mz spica oc thettas mz sij MP 3: 414.
Jfr sihar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
