Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siglilare
699
sighnilse
hanum sadis kiortillin fra ok qwinnonne til ATb
1: 84 (1458). tha kunne jngen sägie her gerdh
rwmit fran STb 2: 231 (1487). Jfr fransighla. —
»sigliia igen, döma tillbaka, sagdes therres bååth
igen aff skipper symon STb 1: 234 (1480). Jfr
i gen sigliia. —■ *sigliia in, 1) giva löfte om. pädher
halle ok hans son halsten, for thessa badha hafuer
hustrv anna ... sakt in i hälgha likarna gille
testament ... hvvilkit ok framkomit är HLG 1: 66
(1456). 2) döma in (i en fastighet), epter swa dana
vitne sades han jn vtj garden STb 3: 125 (1493).
SJ 2: 245 (1493). — »sighia ivlr, tillskriva, tillägga,
beskylla, atj leggin oss oc ... wor fadher til och
sighie oss oc hanom ower theth ekke är oc wi enkte
tilsta Lindblom Äbval 7 (1 432). jon tymberman
szacher lxx mark f för thet han hade sagt örian
stadz-tienere offuer, at han hade ophengt ij eller iij karle
j abo STb 5: 49 (1515). Jfr sigliia ut ivlr. —
sigliia molé (-mot), säga emot, motsäga, drothningin
sagdhe moth (contradixit) hionalagx lagomen, ok
twärt nekadhe athirkomona SpV 166. Jfr mote
sigliia. — sigliia til, 1) tillsäga, anmoda, med dat.
el. ack. segie til fogothanom Arnell Brask Bil 28.
säya til gardsfogtan om färsk niath ib 29. 2) giva
tillkänna, hws och jörd, sa vit som trapparvmith
sigher til JTb 81 (1494). — giva sig tillkänna.
bredden (pd tomten) sigher sielff til gatana mellen
STb 3: 169 (1494). är Iengdcn aff samma gardh
... xviij alen ... bredhlcken sigher sielff til
twenna frýa grenda mellen ib 197 (1494). —
tillsäga, tillkännagiva, underrätta, meddela,
stadz-tienarene skulo i morgon gaa kringom stadhin ocli
sigia till, ath hwar man skal lata tagha in syn
swin innan synnedag nestkoniande STb 1: 77
(1476). stadztienarene skulo gaa kringom stadin
och sigia till om swinen ib 358 (1482). jach hawer
sakth thöm til i dagh ... ath the skole giwa mik
swar i morgon BSH 4: 257 (1501, H. Gadh). 4)
föreskriva, bestämma, sua sum nyä laghen sighia
nu til RP 1: 28 (1352). som lanzlagh til siägia Svartb
104 (1355). 5) tilldöma. thet sagde landzsynen
prouastenom til Svarlb 298 (1422?). ib 309 (1423),
446 (1453). kiortillin war sattir nils kok til pant
ok hanum sadis kiortillin fra ok qwinnonne til
ATb 1: 84 (1458). ib 135 (1460). är thenne ...
teghen sagder korkykila tiil Svartb (Skokl) 5 35
(1477?). SJ 2: 137 (1489), 198 (l49l). Uppl
lagmansdomb 21 (1490). HLG 1: 132 (1490), 134
(1491). — Jfr til sighia. — »sigliia um, säga, yttra.
Se Sdw 2: 1292. — sigliia up, 1) säga upp, uppsäga.
ty seger jac nw här op thenna styrls oc thetta
liöffwesmanna dome Troj 192. 2) döma bort,
döma till rivning, alt then bygningh ther for jnnan
är ... sagdhom vii op Neuman Vokbal 84 (14 86).
— Jfr up sighia. — »sighia ut, säga, uttala sig (om),
redogöra (för). Se Sdiv 2: 1292. — »sighia sik ut,
säga el. förklara sig fri (från en förbindelse), tha
sagdo per jönsson, hanis holmgersson ... sik vth
aff lipthet STb 1: 272 (1480). — Jfr ut sighia. —
»sighia ut iv1r, = sighia ivir. at han sade honum tet
vt offuer som ingen god man STb 5: 33 (1514).
— Jfr af-, be-, ne-, pa-, unt- (äv. Sdw 2: 8 30),
up-, vidher-, väl- (äv. Sdw 2: 1034) sigliia,
ävensom osighiandis och optasagdhcr.
siglilare, m. Jfr lagha-, mot-sigliiarc.
»sighillera, v. [Lat. sigillare] försegla; tillsluta.
balasius är en sten ... hwar mädh honom sigilleras
j fira horn thet hwsith som ständer j
yrthagarde-nom äller wingardenom, thär gör ey tordon lygn
eldh äller marka skadha PMSkr 402.
sigliilse (sielsse SJ 2: 112 (1488). segielsse ib
207 (1492). sägielsse STb 2: 195 (1487)), n. pl.?
och /.? tillsägelse, befallning. — bestämmande,
föreskrift, skiljedom, skal ... fru cristinä vitherläggia
mik ... saa mögliin rentha som mik athnögher
effther bäggiäs vare venä sigilse Arfstv 109 (1480).
skulle ... ellzebe ... fornögie pedher michelssone
sin nya mwr ... eptir dandemens skön ok sielsse
SJ 2: 112 (1488). — Jfr af-, äter-, gen-, mote-,
mot-, til-, unt- (äv. Sdw 2: 830) sigliilse.
siglil, se säghl.
sigliia (segelie STb 3: 382 (1498). pres. pl. 3 pers.
seghla PMSkr 367. segla ib 482. impf. silgde Stock
Skb 9 (1516—17); STb 5: 68, 73 (1515). segeide ib
2: 464 (1490). seghlade PMSkr 27. seglade Troj 73,
104. part. pret. pl. segeide STb 4: 6 (1504). supin.
segelt ib 4: 51 (1505). Se Sdw 2: 1347), v. L. segla.
ath schipperen scgclde fran sine köpmen STb
2: 464 (1490). the äre bade aff by farne segeide ib
4: 6 (1504). the som til stridh seghla PMSkr 367.
kompassen wisar them hwarth the segla ib 482. —
»sigliia bort, segla bort. fossen lade wt j mark för
en sin gest, som silgde bort j forbud longe fredag
Stock Skb 9 (1516—17). Jfr bortsighla.— »sighia in,
segla in. the aleninga, som silgde in på thet andre
skip STb 5: 73 (1515). hwro grecana ... seglade jn
for troyam ath beläga staden Troj 104. Jfr
insiglila. —- »sigliia um, segla omkull, träns, skipp
segladhe han om RK 3: 2785. — »sigliia um kul,
segla omkull, träns, then malt bat han silgde 0111
kul wid nordhammer STb 5: 68 (1515). — »sighia
ut, segla ut. PMSkr 27. Jfr utsigbla (än. Sdw
2: 886). — Jfr hem-, kul-, til-, undan-slghla.
sighia, v. Jfr be-, in-sighla.
slglilatz (siglas STb 5: 347 (1521, Kop). siglaas
ib), f. seglats, segling, att nogre skiep ... mötte
göre theris werff oc siglas till rige STb 5: 347
(1521, Kop). ib.
sighllng (seghling), f. segling, för än seghlingennas
wägher är halffwer farin PMSkr 27. Jfr in-,
ut-(äv. Sdw 2: 8 86) sighllng. — »slghllngs kunnist
(seghlingis-), f. segelkonst. PMSkr 18. — »slghllngs
resa (seghlingis-), /. segling, wm han wil wmskiffta
sina seghlingis reso PMSkr 44.
slghling, f. Jfr beslghling.
sighna, v. L. 2) välsigna, om Gud. äldre signe
thik gudh Prosadikter (Sju vise m) 130. — Jfr
oslghnadhcr.
»sighnera (-adher), v. [Lat. signare] 1) signera,
underteckna, ena andra supplicacionem haffwer jak
signeradha mädh paffwans hand PM Bref 32 8
(1518). 2) försegla, thu skalt mz christi kärlekx
bandh thina tanka hwilka som wTändas j thino
bryst, mz andhelik näpsilse jnsighle signera, ok
wäl bevara SpV 119.
»slghnerska (singerska), f. kvinna som (i
förvärvssyfte) läser besvärjelser, ss tillnamn, tet anna
singerska gaff hans mille kattahiernan STb 2: 418
(1490).
•siglinet, n. [Mnt. signet] och sighnete, n. sigill.
tha äskede hon stadzsins signeth for tet köpe breff
STb 4: 45 (1505). ib 133 (1506), 5: 277 (1520). Jfr
stads sighnete (Sdw 2: 4 8l).
sighnilse, n. vanl. pl. och f. 2) välsignelse, han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
