Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släl
711
siäl
81 (1394). ib 107 (1430). gudh hänna syäldh nadhe
SD NS 3: 617 (1420). Svartb 485 (1466). Mecht
25 4. Priv I Sv st 169 (147 3, avskr.). en vpbögdan
tregardh som allom cristnom sielom til hörde SJ
2: 127 (1488). alle crisne syela gaard ib 228 (1493).
SSkb 29 (1501—02). di helge tre falhet derå säl nåde
GPM 2: 418 (1506?). — siäla altare (sialo- SD NS
3: 314 (1418)), /1. åt hågkomsten av de döda (»alla
kristna själar») helgat altare med tillhörande stiftelser
(själagärdar). Jfr Sdiv 2: 1294 och S. Ljung,
Uppsala städs historia 2:202 /. SD NS 3:314
(1418). then (3: en oxe) giwer jak halwan tel siäla
altarith i örabro NMU 1: 110 (1434). — *siäla
nptaiisangcr (-afftan-), m. aftonsång pä kvällen före
alla själars dag. jtem (ringes) om siäla daghen
äpter messona som daghen til förende äpter siäla
afftansangen ÅK 58. — ’siäla badh (siele-), fi.
[Fdan. siælebad. I si. sàlabad] för fattiga anordnat
bad (med efterföljande traktering), bekostat med
själa-gävor o.d. Jfr Fritzner, Ordb. s.v. sàlabad, Lizzie
Carlsson, Rig 30: 125 ff. och N. Ahnlund,
Stockholms hisl. före Gustav Vasa 242. wordo
borga-mestarene ok rådet swa cens, ath om odinsdaghin
viij (8) daga skulo almosa mennene ok almosa
quinnoner koma til siälabad och wisa them aff
by, som färdoge ok förä äro STb 2: 136 (1486).
haaldhen naagon siälabad j vissan tid om aarit för
ty här (3: till Vadstena) komber altid mykit fatikt
folk ... fatigx mans bukär är fether aker thz
för-gaas ikke ther swas vtj Saml 6: 175 (1495, H.
Tide-manni). SSkb 197 (1507). HLG 2: 82 (1516), 86
(1517). item iij tunnor öl til sielebadit ib 94 (1519).
item bastugehustrvn j mark for sielebadeth ib.
ib 99 (1521). hwethebrödh til sielebadeth ib 3: 30
(1521). — ’siäla bot, /. bot för själen, tha ma
thänna bok (3: De arte bene moriendi) kallas siäla
both Sv Kyrkobr 256. — siäla dagher (söla- VKU
98 (1560)), m. [Fdan. siæledag] L. själadag, alla
själars dag (den 2 november). ÅK 5 8. VKU 6
(1540). Jfr: alla christhna siäla dagh VKU 59
(1550). — siäla drapare (-dräpare), m. själamördare.
om hon haffwir warit siäla dräpare nakan äggiande
til synd SvKyrkobr 358. — ’siäla fara (siäle-), /.
fara för själen, leffwa som annen lapper oc
hed-ninge till theres store siäle farä Svartb 556 (1504).
Jfr siälfara. — *siäla fortapilse (siöleförtapelse),
fi. pl. el. f. fördärv för själen. HSH 16: 42 (1526,
Brask). — siäla gaglm (söla- SJ 2: 14 (147 6).
-gang(h) MP 4: 150; JMPs 483), n. själagagn.
fore sitt och sina framlidna hustru katerines och
therris begges foräldra sälagagn SJ 2: 14 (1476).
FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.). — siäla gardlier
(siela-), m. (genom själagåvor grundad och
underhållen) försörjningsanstalt för ålderstigna, sjuka och
fattiga. JfrV. Hedqvist, Den kristna
kärleksverksamheten i Sverige und. medeltiden 95 /., N. Ahnlund,
Stockholms hisl. före Gustav Vasa 242 och S. Ljung,
Uppsala stads historia 2: 201 /. SJ 2: 127 (1488).
— ’siälagards bodh (sielegordz-), /. bod i en
själagård. STb 5: 191 (1518). — ’siälagards hus (siela
gardz-), n. hus tillhörigt el. inrymmande en
själagård. SJ 2: 227 (1500). — ’siälagards tompt, /.
tomt tillhörig en själagård. änders suensson ...
bödh vp ena siälagardz tompt STb 3: 160 (1494).
— *släla gava, /. [ Fdan. siælegave] själagåva, gåva
för själens salighet (titi kyrka, from stiftelse, »prästens
bord» o.s.v.). Hist Handl VIII 1:66 (1514, nyare
avskr.). — siäla göma (siela-), /. L. själavård,
krop-pin war skön oc wän, än ledhir war han til sinna
sielagömo Hel män 217. —siäla gömare, m.
själaherde, själasörjare. RP 1: 302 (1371). — siäla helsa
(-hilso Abbedval i Vkl 98), /. själslig hälsa,
själagagn, själs välfärd, skal abbatissa aff säthias ...
om hon forsma the helgho reghlo oc sinna systra
siälahilso Abbedval i Vkl 98. JMPs 447, 500. —•
’siäla hiighnadher, m. hugnad för själen,
själströst. then skat äller twnge (som fordras för
underhållet av ett »själakapell» i Norrköping) skolom wy
... for then stora siälahwghnath skuldh gerna
sielffwe dragha SD NS 3: 265 (1417). siw puncta
i hwilkom finz mikin siäla hughnadhir SkrtUppb
422. — ’siäla hus, /1. hus givet ss själagåva och
avsett som bostad för fattiga. Jfr Sdw 2: 1294. the
sielahusen, som han ok hans hustru hado styktat
vpe moth slotet KTb 89 (1474). then renta skula
the fatigha folk i siälaliusen ära haffua til widha
brand ib. — ’siäla kapel (-kappal(l)), fi. åt
hågkomsten av alla kristna själar helgat kapell. Se Sdw
2: 1294. SD NS 3: 264 (1417). jac ... kännis ...
mich hawa ... gifwit ... siälakappaleno i
norkö-punge mit gooz ib 549 (1420). KTb 89 (1474), 99
(1480). — siäla kor (siela-. sielo- Uppl Lagmansdomb
5 (1490)), m. ål hågkomsten av de avlidnas själar
helgat kor i kyrka samt titi detta knutna stiftelser
(själagårdar o.d.). Jfr II. Schück, Stockholm vid
1400-talets slut 217, 227, N. Ahnlund, Stockholms
hist. fore Gustav Vasa 242, 497 och S. Ljung,
Uppsala städs historia 2: 203. ... siälakorenom i
vesterars SD NS 3: 400 (1419). STb 3: 437 (1499).
her martin som sielokoren haffuer j värie j vpsale
Uppl Lagmansdomb 5(1490). — *siäla krankdomber,
m. själens skröplighet, wpres mik aff allom minom
syndom, oc siäla krankdom SvB 51 (mot si. av
1400-/.). —• siäla läkiare, m. själens läkare, jak
gaar fram, siwk til siäla läkiaren SvB 136 (omkr.
1500). — siäla mässa, /. L. själamässa, presten ...
scall halda ... enna swngna siäla messo for wara
siäla KTb 60 (1426). Mecht 236. — ’siäla präster
(-prester), m. till själaaltare el. själakapell knuten
präst. SD NS 3: 265 (1417). — siäla ringning
(siela-. syala-), /. själaringning. ÅK 63. STb
4: 164 (1507). Jfr siälrlngning. — siäla rökt (siela-.
siele-, siäla rökt(h) RP 2: 345 (1398); GU C 20
(hand 2) s. 26. si[e]lerytthe HLG 3: 28 (1518).
selaröcht STb 3: 300 (1496) pl. siellarijchtare
(fel lör -rijckter?) GPM 2: 393 (1499, avskr.)), f.
2) omsorg som ägnas avlidna människors själar
genom mässor, böner, vigilier o.s.v. jnferie arum
sacrificia facta in feriis pro mortuis siäla rökth
GU C 20 (hand 2) s. 26. iletania ... idest rogacio
uel inuocacio et proprie pro mortuis facta siäla
rökth ib s. 75. kännes iak ... hafua gifuith ...
fore mina foräldra siäla swa oc for mina eghne
siälarykt ... myn gardh NMU 1: 115 (1439). ib
124 (1456). c mark j peninge, sölff och oskorit klede,
som han thöm j sit testament giffuit hade ...
fore sina siela rýcht scull STb 3: 443 (1499). ib
5: 190 (1518). then tha allerman (i Helga Lekamens
gille) är skall henne lotha komma til jorda erlige
... meth begengilsse och si[e]lerytthe HLG 3: 28
(1518). — Jfr siälrökt. — ’siäla röktare (-ryktare),
m. själaherde, själasörjare, jngeualdher, husaby,
ærneuj ok vidbohärdh soknamanna slälaryktare
Svartb 104 (1355). RP 1: 303 (1371), 413 (1378).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
