Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släländsker
713
släng
1) själv. Se Sdw 2: 1295 o. jjr R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan s. 21, 324. konungin köpte
hona siälfuum sik,/thy han aff gul är öfrith rik
Flores ed Olson 771—772. swa loot han honom
swa sagdis mik/haifft rikit wider siälffwan sik
EK 780—781. mädhen jak ey selfwer jnsige [I]
hawer NMU 1: 80 (1392). christus ... siä[l]ffwer
wpstandandis Mecht 288. thik siä[l]ffwa ok allan
thin eghin wilia gaff thu thinom forman j händer
ib 306. siden kom biscop kätil silffuer til os
Reuter-dahl Kyrkohist III. 2: 537 (1464). lluminosus ...
claar off sigh sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. thän
andhra siälff personanna miswördhning ok
wan-skapadha ok stranga liffwernith skylir honom
SpV 4 50. som hon ytermere selffuer for ether
beretta kan FMU 5: 44 (1482). herre laris skal
sölfwir födha sina modhir swa lenghe hon liffwir
ATb 2:299 (1486). teckis thöm ok töffue ther 11
dage ... for theriss peninga, ther skule the sielff
råde fore Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.).
draga-rana som bössan sielff (a: den s.k. Lindormen)
framdrogho SSkb 34(1501—02). — i förening med ett
följande ordningstal. tha fäste matis j boo edh
sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe A Tb
1: 31 (1455). ib 35 (1455), 142 (1461). Arfstv 46
(1461), 103 (1473). item swor for:ne sigeridh, siälff
sätthe, til sin kätil gripen JTb 36 (1463). STb
1: 141 (1477), 142 (1478), 2:21 1 (1487). HLG
2: 122 (1524). ib. — i gen.: egen. c) i förening med
ett poss. pron. Se Sdw 2: 1295. per iönson giorde
lag medh siälfsins edhe at han ... ATb 2: 21 (147 3).
marcianü k’ drapu hans siäls män fule forraþara
Saml 34: 27 6. medh mino sielfs jngzsigle SD
8: 269 (1362). hans krokfoth feste lagh medh
siälfsins edhe ath han ey aatte ion fasbiörnsonc ij mark
A Tb 1: 278 (1468). Stock Skb 297 (1512, Skip).
2) själv(a); till och med. Se Sdw 2: 1295. swa som
opta dräpir siälfft honaghit nar thz är oskikkelika
laakt biin, än tho at thz är söth SpV 300. —
siälfs väld (syälfzwol ATb 1: 164 (1462); -wallid ib
163 (1462). syalffs wallt ib 10 (1452). siälffxwol:
-wollith ib 2: 83 (1477). siälswald(h) SpV 96, 383;
-waldz ib 104; -walleno ib 586. syälswal: -wallid
ATb 1: 114 (1459). syälfzwal: -wallenom ib 164
(1462) (med anslutning till valder?)), n. L. 1) rätt
att själv bestämma, självbestämmande, frihet, hurw
wadelika ... the sättia vth sina siäll soin alt
ofmykit siälfswaldh halda mädh diäflenom fore
wärslikit godz ok rikedoma skul MP 4: 107 (möjl.
att föra till 4). jnghin lastir stridher moth naturinna
fylsko, swa mykit som kötzsins kränkian ällir
skörhet flyghandis j människionna siälswald ok
frihet SpV 96. the samma som högfärdandes,
gingo mykit wiith owir thera frihedz ok siälswaldz
lineam (libertatis suæ lineam), thz är wiith owir
thz them bordhc ib 104. hwat kan nw fria
wil-korsins siälswaldh (liberi arbitrii facultas) ganghna,
om andhin ... är bortho ib 383. ib 586. 4) självsvåld,
egenvilja, egenmäktighet. ss ortnamn (om en
fastighet i Arboga), iap j syalffs wallt ATb 1: 10 (1452).
jap skäriokarl i siälswalleno ib 67 (1456). ib 114
(1459). en gard som kallas syälfzwallid liggiandis i
arbugum ib 163 (1462). ib 164 (1462), 2: 83 (1477).
— Jfr siälfvald. — siälfs vill (siälffz-), m. L. 1)
egen vilja, uppsåt, at thät (o: avhändandet av ett
visst jordområde) ey bliffua skulle mädh siälffz
villa oos allum til niderfaal haffuom wij ... thätta
Ordbok.
... statutum ... samansath Nio handl rör Vkl 224
(1390, avskr. fr. 1475).
*siäländsker (sieldndzsker), adj. [ Fdan. siælandsk,
sielensk) sjålländsk. Se Sdw 2: 1311 /. penninga i
sieländzsko minte SD NS 3: 612 (1420).
"slälöx (sielhix), /. sälyxa, yxa att klubba säl med.
Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513).
siäng (säng ATb 1: 143 (i46i); -ia Troj 198; -ene
STb 1: 230 (1480); -iar FMU 5: 89 (1484, avskr.);
-ana PMSkr 350. sängh SJ 2: 115 (1488); PMSkr
417. sengh SD NS 3: 493 (1419)), /. L. 1) säng.
Jfr M. Eriksson, Hjäll och tarre s. 5 /. swa gingo
the hem alle til michials twe gingo i säng ATb
1: 143 (i46i). ath hon saag, thet erik ... snörade
sina tröya aff sik fore sängene STb 1: 230 (1480).
än gifwer iag henne alla de sängiar och
sänge-klädher ... FMU 5: 89 (1484, avskr.). tielffue
östensson som pa sin sängh krancker lagh SJ
2: 115 (148 8). achilles gik tiill sängia oc nattha
liwilo Troj 198. — gänga i siäng, om den till
bröllopsceremonierna hörande s.k. sängledningen. Jfr
Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund.
Ars-bok 1951 s. 59 ff., 1953 s. 39 ff., R. Hemmer,
Tidskr. utg. av Jur. fören. i Finl. 1952 s. 329 ff.,
1955 s. 416 ff. at gotschalk oc heliko wigdhes oc
gingo i sengh, ther radhe capitulum aldrich SD
NS 3: 493 (1419). 2) bildl. trädgårdssäng, thet
(a; yrthc frö) ma saas j balyor äller annor kar
bittida wm wintren jnne j stwffwonne oc swa
thär wäxa oc wm waren planteris wth j sängana
PMSkr 350. — om »båddt av pulver, gör aff the
pwlwereno ena sängh j en deghil PMSkr 417. —
Jfr blomster-, brudliguma-, hionalags-,
hordoms-, iärn-, krydda-, lakana-, pino-, sllkls-,
sluka- (Sdw 2: 339), siukdoms- (Sdw 2: 339),
sotta-siäng. — "siänga bur (sänga-), m. el. n.
sovkammare. medee sängabwr Troj 15. — "slänga
butn (sängia-), m. sängbotten, pluteus sängia
bwthn GU C 20 s. 461. — "siänga byggiare
(sängia-), m. circulatorius sängiabyggiare GU C 20
s. 111. — siänga degliia (sänge-. sengie-, -deya),
/. frilla. STb 3: 153 (1494). ... ey henne saa
mys-wordeliga wanworda hollande henne for syn
frilla oc sängedeya Troj 34. — "slänga dyna, /. Jfr
gulskins sängia dyna (Sdw 1: 435). — "siänga fiol
(sängia fiöl), /. sängbräde, fultrvm tri sängia fiöl
sängh ok sänga prydningh GU C 20 s. 297. —
"siänga foter (sänga-), m. sängfot, fultrare
sänga-föter göra ok pryde GU C 20 s. 297. — "slänga
gömare (sänga-), m. cubicularius ii sängagömare
ok sängagörare GU C 20 s. 15 6. — "siänga görare
(säng(h)a-), ni. GU C 20 s. 156. lecticarius ii kerra
driffuare sängha görare oc then i sängh bäress
ib (hand 2) s. 70. — "siänga hus (sänga-, senghä-),
71. [Fdan. sengehus] sovkammare, ther i sof hertugh
frederik / all enä j thet senghä hws Fredrik ed
Noreen 410—411. JMPs 322. thär äpther saa
sanctus dominicus en man komma j hänna sänga
hws ib 320. Jfr siänghus. — "siänga liärbärghe
(sänga-), n. [Fdan. sengcherberge] sovkammare.
thz brefuit lät han quart liggia j sino sänga
här-bärghe Prosadikter (Barl) 94. — "siänga höghinde
(sänga-, -hyginde. -hyio[n]de), n. sängdyna. VKU
44 (1545), 122 (1566). -— siänga kamare (sänga-),
771. sängkammare. Mecht 234. — siänga klädhc
(sänga-, sengga-, senghe-, sengie-, senggie-, pl.
-cleden STb 3: 402 (1498). -klädher Arfstv 63
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
