Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skavarc
722
skikka
hans lidhamot oc been måtto tälias Hel män 104.
— *skavn bort, skava bort, skrapa bort. tak stora
marka skala j älffwommen ärw, oc thet swartha
skaff borth PMSkr 527. Jfr bortskava. — Jfr
alskava.
♦skavarc (skaffuare), 7jj. = skinskavarc. ss
tillnamn. martin skaffuare STb 3: 237 (1495). Jfr
hudha skavarc.
skavcl, se skafl.
skavi (skaffui), m. skavjärn. scalprum et scalprus
ri permans iärn oc skaffui GU C 20 s. 549. scobs
bis skaffui eller höffuil oc soopa ib s. 554.
ske (skee SD 8: 249 (1362); ATb 1: 41 (1455);
Mecht 322. skä SD NS 3: 237 (1417). pres. skäär
ib 229 (1417), 433 (1419). konj. skee ATb 1: 200
(1464). impf. skede ATb 1: 5 (1452). skedde Svartb
(Skokl) 507 (1472). pl. skeddo MP 5: 75. skäddo ib.
part. pret. schedder Rydberg Tr 3: 492 (1502). n.
sketh MP 5: 33. Jfr E. Olson, Ark. f. Nord. Fil.
29: 215 ff., B. Sjöros, Nysv. stadier 6: 82 ff., V.
Jansson ib 27: 113 ff.), v. L. 1) ske, hända, inträffa,
äga rum. hwilket gudh låte skee SD 8: 249 (1362).
skäär thet swa, som gudh forbiudhä SD NS 3: 229
(1417). framdeles kan thet SWa skä ib 237 (1417).
är thet swa, at thet äkkä skäär ib 433 (1419).
skedde thet, som gud forbiwdhe, at ... Svartb
(Skokl) 507 (1472). thy är nogh opta sketh ath ...
MP 5: 33. järteknyn som skäddo, j then tiid ib 75.
ib. Rydberg Tr 3: 492 (1502). gwenel iärl hafwer ma
wäl ske swikith them Prosadikter (Karl M) 27 9.
Jfr kanske, maskc, mavülskc, ävensom mayha
3. — ske, äga rum, gå i verkställighet, alt thz hon
wet wara mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee,
äller göras, mz sin wilia Mecht 322. 2) hända,
vederfaras, med dat. el. i dess ställe ack. han sagde
at niclis thorn skede stort for stakot ATb 1: 5
(1452). tha låtom wi hanum skee räth som lagin
ok the xij medh lagwmen sagdho ib 41 (145 5). iöns
diäkn swaradhe til hwem talar tw / hin svvarade til
tik thet tik eth fallan dywil skee ib 200 (i464).
sked 11 (sköd: -an ATb 3: 209 (i508). pl. -ar), /.
eg. spän, skiva. — sked, matsked, thet sta pant fore
jj skäda oc j ring Kumla kyrkas rb 33 (1476). —
Jfr (jul-, silf-, vind- (Sdw 2: 984), väf-,
örna-skedli. — *skcdha knäpper? (skädhe-), m. min
bondhe liaffwir jngen skädhe knap i näsana som
thwhaff[wir] ATb2: 177 (1481). — »skedliamakare
(skeda-), m. skedmakare. VKU 141 (1570).
skcdhc (skede), n. 1) lopp. tha wil iak ränna i
molé them (o: hästarna) oc löpa ower twå oc pa
then thridhia oc taka fyra äple mädhan the ränna
sit skedhe Prosadikter (Karl M) 25 6. hwat ganghn
är ok thz at haffwa löpit owir thina makt, om thu
ekke formatte skedhit halla fram til ändan mz
flerom SpV 467. för än thu hafuir thit skedhe
lupit Hel män no. 3) ss längdmått, ey waro the
komne xv skede mon wt j sjön j fraa athenas
Troj 86. ib 296. åtta stadier ellir skede ib 299.
4) ss ortnamnselement el. topografisk beteckning.
Jfr Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 7 3, J. Sahlgren,
Namn och bygd 38: 4 ff. och I. Lundahl, ib 39: 6 3 f.
de ... skedom ... in nýuthungia SD 2: 89 (1290).
♦skedheinan (skethe-), m. = skodhis man. Svartb
351 (1435).
♦skedlicvatn (skede-), n. skedvallen, salpetersyra.
aqua fortis, på swensko skede watn PMSkr 599
(avskr.).
skcdhis man, m. skiljedomare, fulmäktogha
skedhismän wm al skalning oc twedrakt ...
Rydberg Tr 3: 161 (1436). Jfr skedheman.
♦skekcr? (skeek), m. [Jfr Sv. Dial. skeka, skreva.
Isl. skeika, slingra] person som skevar med benen?
ss tillnamn. Jfr E Hellquist, Xenia Lideniana 108.
haquino dicto skeek SD 4: 568 (1337).
♦skel?, adj. [Mnt. schël(e)] skelögd, vindögd.
skele herman KTb 145 (1428).
skena, f. L. skråma, gwnnar hade iij fulsäre ok
ij skenor ATb 1: 226 (1458).
skena (skene, skina), f. [Mnt. schene] 1) tunn
(och smal) metallskiva, nyttjad ss (till kvinnodräkten
hörande) smycke? Se Sdw 2: 1296. tesse skattade
laris iönsons panta ena skino för ix mark eth
kranza stykke (o.s.v.) ATb 2: 105 (1478). en forgylt
skena STb 2: 297 (1488). ib 298 (1488). 2)
armskena (ss detalj i rustning)? hade ... myn kere
hustrv en reffue jnnan pa thet ene laredh, som thu
henne hade reffuet medh thin skene eller knýff
then tijdh? STb 3: 11 (1492). verdhens vethe ath
her stens skene hon er fwnnen GPM 2: 266 (i507).
— Jfr silfskena.
skena, f. skenben. Se Sdw 2: 1296. Jfr
skin-(Sdw 2: 365 /.), skinu-ben (Sdw 2: 367).
♦skerns hoper? m. Jfr skarns hoper,
skevcr, i art. Sdw 2: 360 skall m. utbytas mot adj.
»skidh, /.? Jfr ardhcrskidli.
skidha (skyda), /. skida, slida, fodral (till kniv
el. svärd). ... en kniff skyde aff syölff ... skydan
weger v lood et qwintin mynne ATb 3: 151 (1504).
Jfr knif-, silf-skidha. — skidho kliidhe
(skidokläde), n. fodral el. väska för förvaring av en
korporalduk (den viktigaste av de dukar som brukas
vid mässoffret). Se Branting, Textil skrud 41 ff. par
lintheaminum cum coopertorio dicto skidokläde
Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 534 (1371). —
*skidho-makarc (skýdemakere), m. tillverkare av
(svärds-och kniv-)slidor. ss tillnamn, diderich skýdemakere
STb 3: 50 (1492). ib 75 (1493), 457 (1499).
skidhaklädhe, n. Se skidho klüdhc ovan.
*skidha knäpper? m. Se skcdha knäpper.
*skidhr, n.? Jfr ardhcr-, rätte-skidhe.
*skidhrännare (sky-), m. skidlöpare. RK 2: 8591.
skik (skick), n. ställning, förhållande. —
ställning, plats, position (i stridsordning el. dyl.)? at
huar sig föruet om lösn ... oc tage til wara sit skik
oc haffues aath manliga Arnell Brask Bil 20.
2) bestämmelse, förordnande, disposition? (?) ath
thet kom redeligha wth, the gaardha som ther
wdhi (0: ett testamente) benämpdes oc annor tingh
hwarth effther sin skick (möjl. fel för skikkan),
som the giffwen waare VgFornmt I 10: 81 (1524).
skikka (skicka, skykka. schycka. skikkia SvB 522
(b. av 1500-t.), skyckia Troj 236. skika: -as SpV 27;
-adhe JMPs 41. skike Hist. Tidskr. 1949 s. 251
(1504, avskr.?). skecke VgFornmt II1: 8 (l82l); ib.
-ar. -adhe. -adher. pres. pl. 2 pers. skigghe GPM 2:
210 (1506). konj. skicche Arnell Brask Bil 22. pass.
skikkes PMSkr 310), v. L. 1) sälla, placera, ordna,
anordna, seriare skikka GU C 20 s. 571. swa ath
grenana som wthlöpa aff bolenom (o: vinstocken)
skikkas räth pa stangena PMSkr 317. — ordna,
anordna, anvisa plats åt, uppställa, ställa, the
ridhande ... skwla skikkas pa hörnen j spetzenom
PMSkr 136. — sätta, plantera, thet (vin) som
plantheras skikkes j en skoghs aaker ... är thet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
