Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skimt
726
skin huva
ville stiäla hona vtan i skimppirwiz ATb 1: 370
(1472). thet brödhet, som han hade tagit om
natte-nä fra bagharen i skympperwiis STb 1: 37 (1475).
♦skimt (skympt), n. [Jfr Mnt. schimp, lek,
skämt] skämt, narri, paris oc helena haffdo myket
skympt fore j mällon syn män thz skympt gik om
syde wt for alffwar Troj 6 3.
♦skimtoglier (skymptog), adj. skämtsam, munter.
anthenor war ... oc myket skymptog mz synom
stalbrödrom Troj 77.
skin (skyn. sken. skeen), n. sken, glans, nitor ...
skeen GU C 20 s. 356. jubar ... skyn ib (hand 2) s.
48. ib s. 103. mitridax är en sten slaas han mädh
solennas sken haffwer manga lither PMSkr 483.
när han (o: saphirus) hälles j solena giffwer aff sigh
eth sken ib 488. — stråle, aff hans hiärta wtgingo
swa mång brinnande sken ällir straala Mecht 110.
ib. — Jfr morghon-, sol-, stiärno-skin.
skin, adj. [Mnt. schln] synlig, uppenbar. —
vardha skin [Mnt. schin werdcn] visa sig,
uppenbara sig, uppträda. Se Sdw 2: 1297. tha thetta (o:
Beniands nödställda läge) forstodh gaymorin / han
wende tha j samma sin, / warder honum til hiälpä
skin / medh allä kraffte sin Fredrik ed Noreen
1875-1878.
skin (skyn), n. L. 1) skinn, hud. siith hoffwos
miölkhwita skyn oc hwd Troj 168. — skinn som
avdrages el. är avdraget. JämtlDipl 120 (1374).
skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin
til skath ok ängin mere thunge j afrade ib 129
(1376). mårdskinna ... och andra tolgha
småwärd-ha skinna tiendli Gummerus Syn-stat 36 (1425,
avskr.). 3) pl. pälskappa, med pälsverk försett
överplagg. Jfr Sdw 2: 1297. — Jfr ala-, biorna-, biur-,
biigha-, bäver-, gang-, geta-, gra-, gul-, guniar-,
bara-, hvit-, iller-, iärf-, krok-, lo-, mardli-, orm-,
oter-, pärman-, räf-, sämsk-, söm- (Sdw 2: 606),
vargh- (Sdw 2: 932), varglia- (ib), vil-skin (Sdw
2: 981). — skinna boiindhcr, m. Se Sdw 2: 1297.
skina (skyna. pres. skyn GU C 20 (hand 2) s. 53.
impf. pl. skyno, Troj 9), v. [Isl. skina. Mnt. schinen]
1) skina, lysa, stråla, jgneus... thz ildh tiilhöreocoff
ildh skinandis oc brennandis GU C 20 (hand 2) s. 9.
llucifluus ... vyydha skynandhe ib s. 99. ib s. 103,
140. cammarana skyno som solen Troj 9. 2) skina,
glänsa, blänka, candidarc ... skinandegöra GU C 20
s. 71. ensis dicitur juuenire cum purgatus
resplen-det swärdhet skyn tha thz fäyth ib (hand 2) s. 5 3.
stiwnget gik j gynom skynande brönian Troj 110.
— Jfr genom-, umkring- skina, ävensom ater-, gul-,
hvit-, ivir-, rödh-skinande.
♦skinaktogher (skenaktoger. n. skinachtigtt
PMSkr 609 (avskr.). komp. skinaktogharen SpV 449),
adj. skinande, glänsande. SpV 449. thett är
skinachtigtt ther man kan spegla sigh innan PMSkr
609 (avskr.). xx trappa steg aff klarom skenaktogom
stenom Troj 40. hennes sniöhwita ännes släthet oc
skenaktoga tynningar ther gyllene lokkana waro
offwerlagde ib 62.
sklnaktoghet (-achtig-), /. glans, klarhet. Jfr A.
Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och
Lin-köpingslegendariel 160, 195. hwilka ...
gudz-fadhers skinaktoghet (clarilas) oplyste JMÖ 186.
PMSkr 464. crisoptasius är en sten ... haffwandis
lith som blekt gwl oc jngha skinaktoghetli ib 46 8.
thre leter finnes malmerne haffwe, och ehn aff
them är almenneligen i allom malmom, thett är
skinachtigheten ib 609 (avskr.).
skinbarlika (skyn-, -barliga. -borlighä), adv.
tydligt, uppenbart, tha giffuer han skinborlighä til
kännä at ... GPM 2: 372 (1 s 11, ev. avskr.). —
uppenbart, uppenbarligen, alth thet jern pa torgit
ligger skynbarliga skal wcges, forän tet vtföres
STb 1: 466 (1476, Burspr).
♦skinera, v. Jfr upskinera.
skinfagher, adj. Se Sdw 2: 1297.
skinfälder (skynd föld), m. skinnfäll, llodex ...
skynd fäld ryga oc aabreetzl GU C 20 (hand 2) s. 95.
♦skinyerlika (skingherliga), adv. här och där, på
spridda ställen? carptim aduerbium loci
skingherliga GU C 20 s. 82. Jfr sklngrom.
♦skingla, se skingra.
♦skingnlstla? (pl. sken gnidzslor), f. [Jfr Sv.Dial.
gnistla, v., gnistra] strålgnista? som en människio
kan see mädh eno sina litzlo öga manga otaliga
stiärnor j sändher ok alla thera sken gnidzslor äro
j henne öghn syn j sänder MP 4: 82.
skingra (-ar. -adher. skyngla: -ade Troj 32, 113),
ü. 1) förskingra, förstöra, enkte är wärre oc
stiwgga-re: än at than skingra som göma skulle Hel män
110. — omintetgöra, hwilkin een blöthir är ällir
blöthoghor ok löslatoghir j sinne gärningh han är
thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar
(fräter est sua opera dissipantis) them til enkte
görandhe SpV 416. lion skingrar (dissipat)
naturanna lagh, at människian skal ekke wara thz
som hon for haffwer warith ib 571. 2) skingra sig,
sprida sig. Se Sdw 2: 1297. 3) skingra, kringsprida.
thu som samman sankadhe hedhningana om allas
twnglior marghfallighet, skingradhe i tronnas
enlikhet (qui per diuersitalem linguarum cunctarum
gentes in unitate fidei congregasti) JMÖ 156. han
bröth troyaners spees oc skynglade thera liäär
Troj 32. ib 113. •— refl. skingras, 1) skingras,
förskingras, förstöras, aff thorn päningom ... skall inte
skingras SD NS 3: 265 (1417). forbödh for:de her
arffuit trolle, at samma arff skulle skýngres j
nager matte STb 3: 435 (1499). — omintetgöra,
fördärva. j örlögom skämmas jomffrur: hws brännas:
äkteskap smittas, the hälgha kyrkia röffwas:
sacramenten skinghras JMPs 247. — Jfr bort-,
for-, sunder-skingra, ävensom oforsklngradlier.
♦skingrare, m. Jfr forsklngrarc.
♦skingrom (skyngrvm), adv. hit och dit, åt skilda
håll? degredi ... aff gaa ok mangastadz gaa ok
slcingrom gaa GU C 20 s. 187. dilucere margaledis
ok skingrom lysa ib s. 188. discursim ... almenth
ok skingrom ib s. 192. diuendo ... skingrom säliaa
s[cilicet) diuise vendere ib s. 195. segrego ...
fronskilia vnde segregatim aduerbium skingrom
ib s. 5 62. collucere dilucere manga ledis liwsa oc
skyngrvm lyusa ib (hand 2) s. 98.
♦skinliosa (skynhose), /. thosa» av skinn, ss
tillnamn. lussci skynhose SSkb 12 (1501—02).
♦skinhus, n. hus för skinnberedning, skinnstamp,
i ortnamn. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 1: 12. j skinhusolan Dipl Norcop 63
(1383) (jfr under lan, /.).
♦skinhuva (impf. -hvfvda. part. pret. -hwwat), v.
örfila? hårdraga? honwm är widhirfarith storth
hoffmodh ok är skinhwwat ok saargör FMU 3: 68
(1434). han gik hem tel en borgere ... ok skinhvfv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
