- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
730

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skipbrutin

730

skiplön

♦skipbrutin (-brothin), adj. [Jfr Mnt. [-schipbro-ken]-] {+schipbro-
ken]+} skiplön aff skipbrothnom PMSkr 59. om våre
kunde vare schipbrutne under theris land
Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask).

*sklpbrutman (-brot-), m. skeppsbruten, celeuma
... a celum quia ad celum deferatur skipbrotmanna
rop GU C 20 s. 93.

♦sklpbutn (-botn), m. skeppsbotten, ath han ecke
kiöpte then kledes packan ... aff tesse liggiarene
pa skipbotnen STb 1: 267 (i48o).

skipbyggiare (skipb/giare HLG 3: 36 (1516).
skipbygere Stock Skb 58 (1517—18). skepbigiere:
-es STb 5: 255 (1519). skypböggere ib 2: 289 (1488).
skeppbygger Stock Skb 248 (1525—26). skipbyger
STb 5: 183 (1518)), m. skeppsbyggare; arbetare
sysselsatt med skeppsbyggnad. Stock Skb 5 8 (1517—
18). giffwer nokor batzman segh wth för en
skip-byggiara PMSkr 39. ib m. — ss tillnamn. Skotteb
13 (1460—61). STb 2: 289 (1488).

*skipbygning (skyp böningh STb 2: 340 (1489)),
/. 1) skeppsbyggande, skeppsbyggeri. PMSkr 113.
2) reparation av fartyg, om ballast aff skypum
kastas ok skyp böningh ... jngen schipper dirffuis
her epter wiidh stadz bryggie eller jnnan fore
stadz-sens boom sin skypp byggie STb 2: 340 (1489).

skipfarmber (skepfärm), m. skeppslast, item 1
skepfärm wedh til sterhusidh VKU 73 (1553).

skipfluti (skyp-, -flothe. -flèthe. -flètthe. -flöte
Troj 7 8), m. flolta. i ... konung cristierns
skip-flothe Rydberg Tr 3: 308 (1471). lathom oss söka mz
storan skypflåtha tiill troyam Troj 72. ib 7 3.

*skipfolk (skýp-), n. [Mnt. schipvolk]
skeppsmanskap, besättning, thetta är skipfolkins hyra pa
stadzskippet STb 2: 164 (1486). ib 3: 238 (1495).

sklpfridher (-ffrid), m. L. skeppsfred. om skipffrid
j skipmale balken STb 4: 212 (1511).

*skipfiista (skeepfestha), /. skeppstross,
prosin-cum (fel för prosintum) ei skeepfestha GU C 20 s.
496. — *skipfästo staki (skepfesto-), m. båtshake?
scalinus ini skep oc skepfestostaki GU C 20 s. 549.

♦skipförare (skep-), m. skeppsförare, kapten,
nauta ... skep förare slcepman ok skep herre GU
C 20 s. 346.

*skipgärdli (pl. skepgiördher), f. gärd el. utskyld
avsedd till utrustning av krigsfartyg. GPM 2: 247
(1507).

*skiphoper (skep-), m. nauigium skep ole
skep-hoper GU C 20 s. 345.

*skiphus (skyp-), n. båthus, hus där båtar förvaras
el. utrustas, armarium skyp hws ok skrap hws GU
C 20 s. 36. laurens j örby xx öre for Ixxx sparra til
skiphusit Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm).

*skiphyra (skiphyre), f. [Mnt. schiphure] =
sklp-legha. fförnögdes poffual skipare ... än x mark
ffor sin skiphyre SSkb 300 (1510).

skiphärra (skep-, -herra, -herre), m. [Isl.
skip-herra. Mnt. schiphëre] skeppare, kapten, den som
äger och för ett fartyg. Jfr I. Modéer, Stud. i Nord.
Fil. 39: 52 ff. nauarcus ci idest prince[p]s nauis
skep herra GU C 20 s. 345. ib s. 346.
*skipil, n.? Jfr vidhskipil (Sdw 2: 965).
skipilse (skipelse SkrtUppb 361. skipelsse MP
4: 70, 74. skypilse ib 5: 144; -ilsom ib 13. skippilse
JMÖ 148. skyppelse HLG 1: 116 (1475). skepilse
SkrtUppb 423; GU C 20 s. 389), n. vanl. pl. samt
f. L. 3) ställning, belägenhet, tillstånd, j the
vndhir-ika skypilse, ther han (o: Jesus) war wordin j man-

domenoin MP 5: 144. 5) förhållande, sätt att
förhålla sig. fämpte är människiona eghin skepilse oc
bestandan, hwadh hon gaar om daghin i dighomen.
(0: dygdhomen) oc i thera öfning ällir i thera
wanskilsom SkrtUppb 423. 6) beskaffenhet, daning,
natur, annar hafsins naturligin skipilsse är thät
ath thär är mykin grymhet ok mykit hat millan
fiska ok anno[r] creatur som thär födas MP 4: 121.
gudh latir tha röras al hymil tekin, aff synom rätta
skypilsom ok dygdh, som the ther til haffua haffth
ib 5: 13. Jfr sklpnilse. 7) utseende, gestalt, skepnad,
skepelse, lliniamcntum ti skipilse oc lignilse GU
C 20 (hand 2) s. 8 8. gudh ... som ... tik skapade
epter sik siälffuom tha thu alsinkte skipelsse eller
forma häfde MP 4: 70. — något inrättat el. skapat,
skapelse, ingen skapat tingh ... kunno bliffua
bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan
täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74. här
aff frögdhas hymerikis konungx gardher, glädhis
oc all wärldennas skipilse (mundi letetur machina)
JMÖ 127. gudz dygdelike högre handh, som styre
wärldennas trefalle skippilse (trinam regenli
machinam) ib 148. 12) anordning, ordning,
inrättning. ordo ... skepilse eller skykilse ok vixzl
GU C 20 s. 389. wardh thu gee[n]stan fructsam
ower all naturleghen skipelse ok lopp SkrtUppb
361. 13) ordning, lag. tha skulle han ... nämast
wara ... fornemde prebendam oc altare äga styra,
rada oc medh tilbörlige tienst besitia äpter
kyr-kennes skyppelse som tilbör HLG 1: 116 (1475). —
Jfr fore-, van- (Sdw 2: 917 /.), vidh- (äv. Sdw 2:
965), väl- (äv. Sdw 2: 1035), vürulds-skipllse (Sdw
2: 1004).

*skipkokker (schip kock), m. skeppskock. STb 3:
202 (1494).

skiplagh (skyp-, -lag. -Iach), n. L. 1) skeppslag.
Se Sdw 2: 129 7 och jfr E. liiärne, Namn och bygd
35: 28. SD NS 3: 297 (1418). j torsakers skýplach
j angermanna landh STb 3: 448 (1499). jap j tälie
aff frötwne skiplag ib 5: 220 (1519). 2) personer som
gemensamt äger el. befraktar ett fartyg, olleff helsingk
aff kopperbergit schal koma ... medh skýplagit,
som han pa skýwter ... och medh andre sin týgh
STb 3: 322 (1497). then skade han och hans skiplag
ffinge fför danske ib 4: 205 (1511). michel skipere
och hans skiplagh aff kalix ... them gaffz x pund
smör igen ib 5: 10 (1514). 3) ss benämning på en
skattetitel, skeplagh ok ategicldh F. Dovring, De
stående skatterna på jord 1400—1600 s. 260
(Sotholms hd, Södermanland).

•skiplaghthlng, n. ling med inbyggarna i ett
skeppslag. Se Sdw 2: 1297.

skiplegha (skeplega), f. L. skeppslega, avgift för
passagerare el. gods som befordras med fartyg.
PMSkr 19, 95. VKU 58 (1550).

*skiplika, adv. Jfr oskiplika.

*skipllker, adj. Jfr vidhskipliker (Sdw 2: 965).

skiplön (skep- GU C 20 s. 341, 345; PMSkr 19;
Uppl Fornmt 46: 198 (1528); VKU 106 (1562).
sköp- ATb 2:174 (1481)), n. pl. L. = skiplegha.
nabulum ... skeplön GU C 20 s. 341. ib. s. 345.
scriffwaren är pliktogher giffwa kompanommen
rekenskap ... aff allo frakth, skiplön som han
haffwer wpbwrith aff skipeno PMSkr 10. skiparen
maa taka til panth aff gotzeno swa mykit som är
warth fira sinnom swa mykith som skiplönen löpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free