Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiulclika
735
skiäl
skiwta sigh fframdelis, thogh the ssom swa är
nämpd oc samthykt, hon wälis Abbedval i Vkl 8 8.
4) hänskjuta sig, vädja. Se Sdiv 2: 1298.
Bjärka-Säby 354 (1 371). then som sik skywter fran
häräts-tingh eller lagmanz fore landzrätthen Svartb 351
(1435). acciere vel accire idest appellare skiwta
sik for högra räth eller doom GU C 20 s. 5. thät
iak haffuer försumet min rät y thy at iak ykke
strax sköt mik fraa rikins radh ok in til myn herra
Arjstv 48 (1461). 5) åberopa, beropa sig (på). ATb
1: 162 (1462). sköt for116 gardiäknc sik pa fira
sworin vithne som ther när waro och ahördhe pa
theris köpp ib 233 (1465). ib 259 (1467). han fik
then sama hestin i byte aff enom heth olaf
lauris-son ... oc sköth sik til vithne til her nigils stura
tiänare ib 285 (1468). epter thet swen heising
skiw-ter sik pa vitne STb 1: 106 (1477). ib 333 (1482).
6) sträcka sig. the qwistha som sigh swa förmykith
skiwtha pa länghdena PMSkr 312. — rejl. skiutas,
växla skott (med), tha fienderne wore huar annen
sa ner at hollarene skotes med thöm ... och sloges
STb 5: 229 (1519). — *skiuta ater, insätta (på en
befattning i stället för en annan), tha skall ether
mectughet verdes atwidhe at prieren her war är
nw affsetth och iach är skutthen aather her i
staden igen som föghe tingh tiäner ther tiill GPM
2: 314 (150 8). Jjr aterskiuta. — *skiuta saman,
1) skjuta samman, lägga samman, tha skwla alle
the j skipeno ärw skywta samman pänynga til ath
vthgiffwa the swmmona som är wthloffwadh
PMSkr 77. —• göra sammanskott (till dryckeslag
o.d.). vacantes potibus et dantes symbola
con-sumentur the [som] akta dryk oc skiwta saman the
skulu forfaras SvKyrkobr 55. 2) lägga samman,
vika samman (jör förvaring)? item törd för
rödingx-näten han sköt samman VKU 137 (1569). —
skiuta sunder, sönderskjuta. bössan ... som skötz
swnder paa helgans holman Stock Skb 158 (1520).
— *skiuta up, uppskjuta. Se Sdw 2: 1298. thär fore
haffuom wij nw skothet the ärendhe op, til thät
nesth tilkomande möthe j calmarna Arjstv loo
(1472). Jfr upskluta. — skiuta ut, 1) skjuta ut,
stöta ut. eg. och bildl. wi som liffwom ällir skiwtoms
wt j dödhin (in mortem tradimus) SpV 399. war
härra jhesus ... bad honom skiuta vth båten fran
landena nagat litit MP 4: 118. — Jjr utskiuta. —
Jfr be-, fram-, genom-, in-, pa-, sunder-, thing-,
umkul-skluta.
skiutelika (skytelik), adv. hastigt, med hast,
skyndsamt, thet första han honum see fik / han
wende sik om swa skytelik Fredrik ed Noreen
595—596.
skiutcr (n. sköth GPM 2: 254 (1507); PMBref
336 (1519). komp. skiutare Prosadikter (Karl M B)
316. skythere GPM 2: 267 (1507). superi, skytast
Prosadikter (Sju vise m B) 213.), adj. hastig, snar.
— snabb, han (o: en häst) är skiutare än fugel
flygande Prosadikter (Karl ME) 316. — n. snart, vare
tet sköth radh attj velä vethe edert bätzste GPM
2: 254 (1507). men jak ma nw sköth säya ... mith
glas är lwpith PMBref 336 (1519). — komp.
hastigare, snabbare, ok ikke skythere (sä snart som?)
han ffik bodith thaa läth han strax göra redhe xxx
[a: 30] kara GPM 2: 267 (1507). — superi,
skyndsammast, snarast, greuen läste wp allom lasomen
at torneno som han gat skytast oc gik in
Prosadikter (Sju vise m B) 213.
skiutfärdh (pl. siwkthfärder Svartb 465 (1457)),
f. = skiuts färdh.
•skluthäster (skywt-), m. = skiuts liäster. ATb
1: 326 f (1470). BSH 5: 225 (1507, H. Gadh). ib.
skiutilse, n. pl. el. f. Jfr fram-, in-skiutilse.
skiutresa, f. skjutsresa, skjutsning. ath han ey ...
haffde giort forskut eller wardh ... eller skiwt resor
for then ena sin gardh ATb 2: 404 (1492).
skiuva (skywffwa ATb 1: 330 (1470). pres skywir
MP 5: 126. impf. sköff Prosadikter (Karl M D)
337. skiöff STb 1: 44 (1476), 282, 312 (1481). pl. 3
pers. skuwo MP 4: 90. skuffwo Troj 308. part. pret.
skwwyn GU C 20 s. 103. supin. skuffuit STb 4: 244
(1512). skwffuet ib 1: 16 (1475)), v. L. 1) skjuta, föra.
rauidh sadhe ... ath ekke värö flere dande quinnor
i arbogha en iak tröstir ath sätia them alla i ena
skothkärro i sändir och skywffwa them vty aane
ATb 1: 330 (1470). litzsle andres lagh i sängenä
medh lösth nesteklede i slciorttane ok skwffuet
hwsonär nidher om knän STb 1: 16 (1475). then
ther ekke kan wel syma, han draghir watnit til sik
medh handoman, ok skywir jnthe fran sik til thess
han sywnkir nidhir MP 5: 126. — skjuta, skuffa,
stöta, nw kom m k ok hug til jwan ok sköff han
dödan af liäste Prosadikter (Karl M D) 337. cesus
... slaghin ok skwwyn ok smittadher GU C 20 s.
103. jenis ... zaker vj (6) marek, ty han skiöff ena
kerling STb 1: 44 (1476). ib 312 (1481), 4: 244
(1512). — *skiuva bort, köra bort, föra undan.
wäktarana wordo wrede oc skuffwo honom bortt
mz makt Troj 308. — skiuva nidher, skuffa ned.
ty hon skiöff cecilia nidher fore trappane STb 1:
282 (t481). — *skiuva ut, 1) skjuta ut, fösa ut. alth
bondans folk ... skuwo honom ather vth ginom
portin MP 4: 90. 2) driva bort, köra bort. the willo
hona vt fra sik skiufwa Hel män 211.
skiva (pl. skiwer Skotteb 408 (1466—67; Kämn).
skiffuar HLG 2:20 (1510). skýffue STb 3:465
(1500)), f. 1) skiva. — brödskiva o.d. judas tok gudz
likarna mz apostlom oc star scriffwath aff honom,
at äpter skiffwona (jfr GVB 1541 Joh. 13: effter
then betan) gik diäwlin in i han SvKyrkobr 40.
han ... togh nagat aff bröd som han häfde ok skar
huariom thera sina skiffua thär vt aff MP 4: 27 3.
— skiva av metall, trä el. dyl. gaffs hinrik malere for
skiffuan han malade vij mark SSkb 235 (1507). ib
315 (1509). for bläkskiffuanar, som kommo in i
liktonar, för iij skiffuar ij öre HLG 2: 20 (1510). —
skivformigt metallstycke erhållet vid gärning i öppen
härd. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 83.
ij skýffue kopper om ij skýppundh STb 3: 46 5
(1500). sidhan läth thät (0: kopparsmältan) kolna
wplyfftandis skiffwo äffther skiffwo PMSkr 412.
2) trissa, hjul med urgröpt ylterrand (vari en lina
löper). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 197 /.,
E. Holmkvist, Bergslagens gruvspråk 63. jtem iij
öre til stadzsins skiwer til windhan Skotteb 408
(1466—67, Kämn). — Jfr bly-, bläk-, eld-, kopar-,
silf-, tin-, trä-, vind-skiva. — *skivo garn?
(skyff-wo-), n. [Jfr Mnt. schivengarn] ett slags garn
(uppvindat pä trissa el. dyl.?) ... thet jacob ... hade
stulet fra honom ... bade silff, klede ok skyffwo
garn STb 1: 403 (1483).
skiäl (skidld Gummerus Syn-stat 41 (1425, vidim.
1440). skäl. skääl SD NS 3: 46 (1415); HSH 16: 13
(1526, Brask), 89 (1527). skäll Vg Fornmt III
7—8: 150 (1373); Prosadikter (Sju vise m B) 201;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
