Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sklülman
738
skodhare
avskr.). ath hustrun skulle widerfares skeloheth aff
hanom for sin schada STb 2: 220 (1487). — skälig
ersättning el. gottgörelse, huru ... jec ville enghin
skeligheeth göra ellir aname aff honum Arfstv 22
(1461). faar ecke jak stragx skälighet ther fore,
tha skal ... STb 1: 400 (i482). wiil henne arffua
samma halffue gärd ighen lösa fför mögelighet och
skäligheth tha skole the meth laghen nemesth ware
SJ 2:259 (1494). STb 3: 235 (1495). SJ 2:272
(1495). — Jfr oskiällikhet.
♦skiülman (skäl-), /7i. = skiäls man. ss tillnamn.
VKU 11 (1540).
♦skiälmber (pl. skälmer), m. [Mnt. schelm,
schelmer] skälm, bov, brottsling, ehn godher
ko-nungh prijssas och kalles milleste fadher ...
skälmers effterföliere (o.s.v.) PMSkr 676 (avskr.).
♦skiälning (skälning), /. [Jfr Fda. skilling. Mnt.
schelinge] söndring, oenighet, tvist, all annor ärinde
oc articla, skälning (molsv. ställe i BIRK 97:
skäling) oc twedracht, som nw war vpstanden oc
skeet Rydberg Tr 3: 149 (1435, samtida avskr.). ib
151 (d:o). ... for fulmäktogha skedhismän wm all
skälning oc twedrakt ib 161 (1436, samtida avskr.).
skiälva (skälva, pres. skälffuär GPM 2: 148
(1500?). impf. pl. skulffuo JMÖ 116. Se Sdw
2: 129 8), v. skälva, a) om livlösa ting: skälva, skakas,
darra, bäva. all wärldennas skipilse skulffuo
(mundi tremiscit machina) JMÖ 110. b) om levande
varelse (el. kroppsdel).: skälva, darra, the haffua
tremulam paralisin thz är skälffwande
lidhamo-tanna aath skilnat Mecht 326. — ss yttring av feber
el. frossa, ffebricito ... skälffua GU C 20 s. 258. ...
for syukdom och skälffua iach haffuer nw hafft
hwan annan dagh i iij vikur, och skälffuär nw som
mäst GPM 2: 148 (1500?). c) part. pres. som
förorsakar skälvande el. bävan, ath jak ikke ffortappas
i skäluande domenom SvB 351 (si. av 1400-/.).
jak böier myn knä for tina skälffwandis
mäktog-heet ib 497 (d:o). o ... maria, ey skuli thu wilia
os owergiffua i thins sons grymma oc skälwandis
dom (noli domina nos relinquere in tremendo tui
filii iudicio) JMÖ 70.
skiiilvn (skälffua. skälue), /. 1) skälvning,
darr-ning. hiertans skälue PMSkr 652 (avskr.). 2) frossa,
även feber i allin. GPM 2: 148 (1500?) (se under
skiälva, vb). — skiälvo sot (skälffwe-, skälua-,
-sooth), /. = skiälva, /. 2. ffebris ... skälua sooth
GU C 20 s. 258. aquilinius är en sten som finnes j
enom fisk, han dogher hängder pa then som
haffwer skälffwe soth PMSkr 462.
♦skiäivan (skälwan), /. skälvande, darrning,
skakning, glädhin idhir i honum mädh skälwan
Hel Män 110. iordhännas skälffuan bärghannas
söndher riffnigh JMÖ 115.
♦skiälvilse (skäluilse), n. pl.? =skiäivan. jac
bidher thic ffor thät mörkid tha gik ower solena
oc manan for jordhinna skäluilse (o.s.v.) SvB 294
(b. av 15 00-/.).
skoa (sko GU C 20 s. 262. refl. skosz STb 3: 353
(1498). pres. skoor Linkbiblh II 212 (1523). impf.
skoadhe SpV 127. skode ATb 1: 47 (1455). skodde
ib. part. pret. skodher JMÖ 194), v. sko, förse med
sko(r). om människor, eg. och bildl. jak skoadhe tik
mz jacincto SpV 127. JMÖ 194. — om hästar,
suf-ferrare sko hesta GU C 20 s. 262. ATb 1: 47 (1455).
STb 3: 353 (1498). — skoa sik, hålla sig med skor.
Se Sdw 2: 1298. — Jfr thörskodlier (Sdw 2: 789).
skodha (skoda PMSkr 291. schoda KTb 3 (1402).
skota StÄmb 70 (1460). skote ib 72 (l46l). skudha
Nio kap ur Bir 35.; -adhe MP 5: 115. skudo GPM
2: 150 (1501?). skadha SkrtUppb 315; JMÖ 100;
-adhe SkrtUppb 323. i’mp/. -adhe.skoddeProsadiMer
(Sju visem) 156 .pl. skoddo ib 113. skodde A Tb 1: 150
(1461), 3: 76 (1497); AktKungsådr 27 (1500). skuddo
STb 1: 148 (1478). skudho SkrtUppb 354), v. L. 1)
skåda, beskåda, betrakta, se på, taga i betraktande.
tha gingo the wiise mästarene ... i yrtagardhin. oc
skoddo granlika manan Prosadikter (Sju vise m)
113. riddaren ... reedh bort i gen. oc skodde
galghan oc sa thz en riddare war bort stolin ib
150. tith hedhirwärdha änlete huilket änglane
astwndha at skadha oc see SkrtUppb 315. ib 323.
3) se pä, fästa blicken vid, vilja se på. [the] skodha
ordhin ok bortkasta thöm ok vtspy thöm ginstan
Nio kap ur Bir 35. — (med vänligt sinne) se på,
(i nåd) tänka på. o min sötaste gudh, skodha mik
mädh thinne miskundh SvB 51 (mot si. av 1400-/.).
5) betrakta, betänka, besinna, o mins sons nya
brudh skudha hans pino Nio kap ur Bir 35.
SpV 393. SkrtUppb 354. thaa maa i nw see skudo
och vitha hulkidh for[e] nw äär GPM 2: 150
(1501?). o thu ... cristen människia see oc skadha i
cristne troo, at maria födde os wän frälsara (ecce
maria genuit nobis saluatorem) JMÖ 100. 9)
granska, undersöka, rannsaka, syna. ath ... pädher
... sin ... ägholut ey schoda eller fastfara wilde
KTb 3 (1402). StÄmb 70 (1400). gerninga at skote
oc brödh ib 72 (1461). sama dagh skodde thenne
godemen swen jönissons bygningh ATb 1: 150
(i40l). vitnade ... athe sagho och skuddo jenis
lumini, thet han war huarkin slagin eller stwngen
vthan all hans kropp war all swartter STb 1: 148
(1478). sidhan skodde oc stenszill ock änders akare
sama quinna. tha sagdhe the oc athon haffde v.
blanadh ATb 3: 76 (1497). ythermer synthe wij
ok skodde ath ... AktKungsådr 27 (1500). PMSkr
195. ib. aff maananom skoda vädher ib 291. —
pröva, the skodha granliga andra ok jnthe skötä
sik sielfwä J Buddes b 159. — skodha sik, 3) se pä
sig själv, betrakta sig själv, han ... gik strunkir ok
saa sik altiidh om kringh, skudliadhe sik bade
oppe ok nydhre MP 5: 115. — Jfr be-, fore-,
genom-, innan-, kringum-, nidher-, saman-,
um-skodha.
skodhan (skudhan), /. L. 1) skådande, åskådande.
han (o: Petrus) nekadhe warom härra, oc wars
härra skudhan oc syn SkrtUppb 281. 2) betraktande,
betraktelse, contemplacio eller andelik skodhan
SkrtUppb 94. ib 265. 3) betraktande, aktgivande,
avseende. tilbör oss bevisa j oss hans bylete j fredzsens
åstundan j sanhetenne skonan (för skodhan; Lat.
intuiter) ok j kerleksens fulcompnan J Buddes b
160. — Jfr a-, fore-, stiärno-, lima-,
umkrlng-(Sdw 2: 803), ünne-skodhan.
skodharc (skodare), 771. 1) beskådare; en som ser
till el. ger akt på. rena hoghsins wäghare ok ey rödha
skapnadzsins radhlös skodhare (inspector), thakir
mz rättha hälgha thiänistinna kaar j sina göma
SpV 39. wndersamlighin pina hwilkin sin skodhara
(medilatorem) ok them a hona thänker wplypter
SkrtUppb 51. ib 80. SvB 416 (b. av 1500-/.). 2)
granskare, han är gränder skodhare, oc ransakare
thäs hiärta som honom älskar Mecht 343. — Jfr
brand-, brödh-, tima-, tomta-, vardli-skodharc. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
