Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriving
745
skräddare
fath jern, som han hade jnschipat j hans skýp,
epter han hade eý scriffueýn ib 35 6 (1498).
♦skrlving (scriffving), f. [Mnt. schrivinge]
skrivelse. kunnom wi märkja, at idher scriffving oc hans
ordh ey owerenadragha FMU 3: 186 (l44o).
♦skrlvirska, f. Jfr tol- (2: 66 3), vardh-skrivirska.
♦skrop, n. Jfr kärlinga skrop.
♦skropuk, m. Jfr skopuk.
skrubba, f. håla, kula, grotta, klyfta. Prosadikter
(Barl) 86. cripa (Cathol.: cripta) e skrubba ok
skari GU C 20 s. 155. Jfr diura-, iordh-skrubha.
skrudher, m. L. Jfr biskops skrudher.
skrunkin (skrunken), p. adj. [Sn. Dial. skrunken]
skrumpen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons
landsmansskap 71. hwdhin var all skrunkin oc
swartnat aff solina hita Prosadikter (Barl) 50.
kyrsebär torkas j solenne til thes the warda
skrwnken PMSkr 348. ib 349.
*skrunkna, v. skrumpna, the olyo bären som
ärw böryath torkas oc skrwnkna PMSkr 338.
♦skruta, /.? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Kenia
Lideniana 109. änders skruta RP 1: 127 (1359,
Östergötland).
♦skruv (pl. skrufuer), subst. [Mnt. scliruve]
skruvverktyg (för lyftande och skjutande), vi haffuom
optha vitit vpväges med skrufuer stenhus oc
andra mwra som böriade hvta HSH 13: 115 (1524,
Brask).
♦skruva (impf. skrwade), v. [Mnt. schruven]
med hjälp av »skruva (jfr skruver) föra i rätt läge?
per mölnere v ortuger för tet han skrwade södre
bron Stock Skb 124 (1520).
skruver, m. L. topp; bistock med toppformig kåpa
av bark el. dyl. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil.
27: 264 ff., A. Sandklef, Äldre biskötsel i Sverige
och Danmark 10 ff.
♦skrymt (skrympth), n. [Fdan. skrymt]
skrym-teri, förställning, mz ... blyghliko ok höffwisko
liffwirne, wthan skrympth (sine ficlione) ällir
twäflärdh SpV 8 8. ... i vthan schrympth laatha
skepe hwar godh man lagh och räth GPM 2: 38 3
(1512). — ss tillnamn, nicolaus dictus skrympt SD
3: 684 (1325). — ♦skrymta cdlicr (skrömpta-),
m. falsk ed? fwl ordh ther wj hawa talat badhe j
meensedher oc j skrömpta eder MP 3: 481.
skrymta (skrympta. skrömta. -adher), v. 1)
förställa sig, låtsa, ffingo ... liwga pryda samonsätia
göra skapa omtänkia skrömta ok affstörkia GU
C 20 s. 273. insimulor ... ey skrömta ib (hand 2)
s. 31. ib 32. — låtsa, giva sig sken av. wee jdher som
skrympten jdher läsa langa böne SkrtUppb 307.
(?) ostentare idkelica vppenbara ok skrymta
(utg.: »troligen fel för: skryta») GU C 20 s. 395.
2) dölja, aflatande ... miskunsamlika gärninga,
och skrympta sanhetena Mecht 248. — *skrymta
sik, förställa sig. han flyger oc gerna nidre widher
jordena höken, swa som han wille skrymtha sigh
för androm foglom ath han orkar ey flyga högth
wp PMSkr 268. — Jfr oskrymtadher.
♦skrymlaktoghet (skrympt-), f. förställning.
jtem wm fiendannas oförnomstogheth äller
skrymptaktogheth giffwer os tessen tilfällen (till
framryckning) är oc väl begrwndandis PMSkr 147.
skrymtan (skrymptan. skrömt(h)an), /.
förställning, skrymteri. figmentum ... lögn ok skrömthan
GU C 20 s. 270. ypocrisis ... skrömthan ib (hand 2)
s. 43. j hwat stadh eller thima hon thänna iij
Ordbok.
punctana ... vthan skrö[m]ptan framsägher
SkrtUppb 352. SvKyrkobr 352. SvB 491 (b. av 1500-t.).
— svek, falskhet, mikell ... oc hans kompana ...
haffwa farit met swadana osannindh, falxheet ok
skrymptan Svartb 419 (1446).
skrymtare (skrömthare), m. skrymtare, ffictorius
... lignarä skrömthare GU C 20 s. 266. jpocrita ...
ögnaskalker oc skrömthare ib (hand 2) s. 43.
skrymtcliker (-liger), adj. förställd, låtsad. —
låtsad, föregiven, them är nogh att the haffwe
tilfälle (att börja krig) aff ehnom skrymteligom
tytell PMSkr 7 08 (avskr.). — Jfr oskrymteliker.
skrymtirska (skrymtherska), /. skrymlerska. JMPs
399.
♦skrymtning, f. förställning, låtsande, ypocrisis
är kyndeligha skyla jnnelyktan lasth wndhir
dygdhanna skrymtningh Sp V 141.
♦skryta? v. [Mnt. schrüten] Jfr under skrymta 1.
skräddare (skräd(h)are SD 8: 88 (1361, avskr. fr.
f.h. av 1400-/.); Svartb 135 (1367) o.s.v. skredare
ATb 2:195 (1482). skradder HLG 3:93 (1528).
scrödere STb 3: 446 (1499). schröddere ib 4: 92
(1505). skredder:-s HLG 3: 12 (1520), 15 (1521).
skerdare Stock Skb 207, 209 (1522—23). skerdere
ib 199, 204, 207, 208, 210 (1522—23). skardare
HLG 3: 59 (1523). gen. scredris Skotteb 211
(1465—-60). skerders Stock Skb 203 (1522—23)), m. L.
skräddare. — ss tillnamn, hermannum skrädare SD
8: 88 (1361, avskr. fr. första h. av 1400-/.). hustrv
ingridh andirs skrädaras HLG 1: 47 (1443). KTb
101 (1449?). ATb 1: 191 (1403), 291 (1468). ath
wixtin ... hafuir skämt brönwlfs skredare hwstrv
sisthir ib 2: 195 (1482). kersten scredris Skotteb 211
(1465—66). Slock Skb 154 (lsiø—20). pauell
skerdare ib 207 (1522—2 3). — Jfr slöts-,
tröio-skräddare. — ‡skriiddara bodh, /. skräddarverkstad.
sartorium ii skrädarabodh GU C 20 s. 546. —
♦skräddarn drünger (skrädare-. skreddare-), m.
skräddaredräng. ATb 1: 394 (1472), 2: 125 (1478).
STb 2: 98 (1485). — ♦skräddarn lön (skreddare-,
skreddere-. skreder-. med art. skäderlenen Uppl
Fornmt 46: 179 (1502)), f. skräddarelön. swenona
clede oc owerskärerlön ok screder lön xxj öre
Skotteb 368 (1460—61, Kämn). skrederlön ok
skärerlön iiij mark ib 382 (1462—63, Kämn).
VKJ Bil 282 (1466). STb 1:408 (1483). Uppl
Fornmt 46: 181 (1502). Stock Skb 162 (1520—21).
— ♦skräddara pünnlngar (skrödara-. -päningar),
m. pl. jtem nisse finne oc andres xi öre ... aff
skrädara päningana thera skippäninga for iiij
dagha upa scholastufwona Skotteb 338 (b. av 1430-/.,
Borgm). — ♦skräddarn skra (skreddare-), /.
skråordning för skräddare, henrik könekin sartor rechte
handene for j (1) marek for huart stycke, som han
hade skwret moth skreddare skrana STb 2: 114
(1485). — ♦skräddara sven (skreddare-), m.
skräddargesäll. STb 1: 280 (1481). — skräddara iimbitc
(skrädera-, screddere-, -embete, -ämbet), n. 1)
skräd-dareskrå. alt screddere embetet schal böte then
zacöre ... som theris olderman wort fel ter fore S Tb
3: 466 (1500). 2) medlemskap i ett skräddareskrå.
kom karl skrädere in ffor räta ok op ssade ssyt
skrädera ämbet ATb 3: 162 (1505). 3) skräddareyrke.
petri gudmwndh sartor ... zacer til iij marek, fore
han bruchade screddere embetet STb 3: 252(1495).
hinrik sartor benaddes til x mark fore han kom
j screddere embetet j gen ib 4: 119 (1506).
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
