- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
750

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skuta

750

skutpänningar

thz skotzmaal Beckman Stud 82 (omkr. 14 5 o).
ATb 1: 23 (1454). tha är thät io reth ok openbara
at all skotzmaal wiise in til kongen ok inga
skotzmaal wisä fra honom Arfstv 48 (1472). ib 100
(1461). Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471).
sidhen swa war withnedh och ransakadh (vid
häradstinget) tha bedhis for:de erie sith sködhzmal
til nesthe lagmanz ting Svartb 521 (1477). HSH
13: 32 (1524?, Brask). — *skutsmals bref
(schutz-maalz-), n. vadebrev. STb 2: 557 (1491).

skuta (schuta), f. [Isl. skuta. Mnt. schute] L. ett
slags mindre fartyg, skuta. Se Sdw 2: 1300. STb
1: 84 (1476), 2: 491 (1490). — skutlast, köpte han
ene skuto kalk om xxv lester oc ij tunnor StockSkb
303 (1524, Skip). ib. — Jfr hæc ... navigia scutha
appellantur 01. Magnus Hist. de gent. septentr. 1.
IV c. 10. — Jfr bästa-, kalk-, malt-, rogh-skuta.
— *skuto karl (skute-), m. besättningsman på en
skuta, ss lillnamn. STb 5: 109 (1516).

skuta (skota, schota), v. erlägga skatt, ingen haue
gateboder, vthen han skota aff xl (40) marek STb
1: 430 (1459, Burspr). ib 451 (1463, d:o), 460
(147 6, d:o). alle the, som vppen windoge haffua
... skulo schota aff xl (40) marek ib 84 (1477).

♦skutar (skot-, -aar), n. [Fdan. skudår] skottår.
Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och del svenska
ordförrådet 31 /. bisextilis annus skotaar GU C 20
s. 57. SvB viii, ix. SvT 86.

♦skutbakkc (skot-), m. måltavla? min owen ...
hiölt mik om halsen oc bröt mik oc satte mik som
skotbakka, han omkring gaff mik mädh sinom
spiwtom, och sarghade mina ländher SkrtUppb
331.

♦skutbok (skot-), f. skottebok, bok vari
skatleupp-börd bokföres. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia
före Gustav Vasa 294 ff. fik jak stadzscriuaren
nicolao iiij böka papir til skotboken Skotteb 375
(1461—62). fore vj (6) deker perman til skotboken
kom ix mark SSkb 37 (1502).

*skutbom (med art. skodbaman), m. [A.Dan.
skodbom] skjulbom. ... gigh swa fram for oss til
kirkionnedornen och stäk fran skodbaman mz sin
yxe JTb 95 (1513).

»skutbrädhc (skot-, skaat- HLG 2: 54 (1516).
skotthe- ib 119 (1524). pl. -brädhen. -brädin.
-bredhen), n. pl. [Jfr Mnt. schuttebrett] ett slags
bräden, engin träbygningh skal knytas högre än
viij (8) alna ok thee offuan vppa bygges medh
skwtbräde ccke högre än twå alna högt STb 1: 21
(1475). jahan ... skal byggia enga trebygningh
vthan medh skotbräde viidh gatwne ib 29 (1475).
HLG 2: 14 (1510). vi tiogh skothbrädhen, som
kommo til svalan vthan bastughunne ib 35 (1512).
ib 45, 54 (1516).

♦skutbärare (-ore), m. sagittifer ... skutbärore
GU C 20 s. 537.

* skut fil (scotfiil), f. ett slags fil. hoff tyge, som är
hofftang ... scotfiil (o.s.v.) Arnell Brask Bil 37.

skutfrir (skot-, -fri(i)), adj. 2) skattefri. Skolleb
251 (1466—67). herman bosseskytte skal wara
wordfriij, skotffri och daxuerkx frij STb 5: 8
(1514).

"skuthus (skot-, schot-), n. best. lokal i
Stockholms rådhus där skotlherrarna sammanträdde (och
där skatteuppbörd ägde rum). Jfr N. Ahnlund,
Stockholms historia före Gustav Vasa 191. wedh
till radzstugwne och skothuset Skotteb 395 (1464—

65, Kämn). ib 215 (1465—66), 449 (1470—71,
Kämn). thet honet han giorde honom i skuthusetli
STb 1: 149 (1478). ib 2: 430 (1490). fforteringk i
thetta arith i skothusitt SSkb 27 (1502). alle
vpbördh som the pa stadzsins wegne i schothusit
upborith ib 29 (1501—02). han hade giffuit
skot-herrene ond ord j skothussit STb 4: 245 (1512).
StÄmb 193 (1518), 195 (1519). Jfr skutstuva.

•skuthusdyr (skothuss dör), /. dörr till »skollhus».
STb 4: 216 (1511).

*skuthärra (skot-, schot-. -herra), m. medlem av
Stockholms råd utsedd alt verkställa och kontrollera
skatteuppbörden. Jfr N. Ahnlund, Stockholms
historia före Gustav Vasa 273. StÄmb 42 (1446).
Skotteb 8, 45, 46, (1460—6l), 115 (1462—63), 150
(1463—64). tha vpbure the nya skotherrene
niagnus ericsson oc hermen lintorpp thetta skut
effter paske ib 325 (1468—69). StÄmb 82 (1467),
92 (1473), 93 (1474). skutherrerne skulo taga borgan
aff the köpswena, som ecke haffua giorth sith
skwth STb 1: 92 (1477). ib 2: 430 (1490). SSkb
i, 29 (1501—02), 72 (1503). han hade giffuit
skotherrene ond ord j skothussit STb 4: 245 (1512).
thå reknades skothet ... aff skotherrene Stock Skb
114 (1519). ib 170 (1521—22). — I StÄmb brukas
titeln fram till 15 39, från 1540 brukas i stället
skutman. — Jfr skutman.

*skuti, m. [Mnt. schutte] ett slags skärm, ss
befästnings- el. stridsanordning, item abraham och
ingemwndh meth theris selschap en mark fore ij
skermar (överskrivet: skutar) nydh fördes mot
quernen SSkb 32 (1502).
*skutin, jfr fyreskutin.

*skutkista (skot-), f. kassakista lill förvaring av
skattemedel, xxx mark, som her olaff swarte oc
her johan hoppener länto wt aff skut kistonne
Skotteb 346 (1438, Borgm). ib 220 (1465—66). SSkb
192 (1506).

*skutkärra (skot(h)-. pl. -kerrer Arnell Brask
Bil 25), f. skottkärra, rauidh sadhe ... ath ekke
värö flere dande quinnor i arbogha en iak tröstir
ath sätia them alla i ena skothkärro i sändir och
skywffwa them vty aane ATb 1: 330 (1470).

♦skutman (skot(h)-), m. borgare, utsedd alt
uppbära skatten i en stad, skatteuppbördsman. tha ware
thenne gode men nämpde til skothmen som är swen
iönisson oc yngimundh smedh ATb 1: 131 (i460).
ib 218 (1461). laris nielson sakir vj mark för
olofflek talan til skothmennena ib 338 (1470).
the skotinen som i fiordh sato äptir skatten ib
2: 126 (1478). ib. StÄmb 228 (1540), 230 (1541), 232
(1542), 234 (1543). Jfr skothärra.

♦skutoster (skott-) m. ost erlagd i skatt. ... och
göre hvar man sine skottosta (lill klockaren) innan
s. laurent» afton Hist Handl VIII 1: 66 (l5i4,
avskr. fr. si. av 1500-t.; Linköpings stift).

♦skutporter (skoth-), m. skottport, öppning alt
skjuta igenom? mwremestaren, som mwrade
skoth-porten in j södre torn, ix öre Stock Skb 160 (1520).

skutpänningar (skot-, schoth-. -pen(n)ingar),
m. pl. skattpengar, skattemedel. Skotteb 114 (1462—
63), 426 (1468—69, Kämn). SSkb 29 (1501—02).
Stock Skb 293 (1503—11, Skip). tha inbare
skot-herranar ... aff menighetin schoth peninga pala
peninga och alla theris vpbördha, som the i
skot-husit vpborit hadhä SSkb 153 (1505). Stock Skb
188 (1521).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free