Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skönlakan
759
sköta
1) vacker till utseendet, en skönen forgýltan dýsen
STb 3: 373 (1408). 6) skön, ljuv, angenäm, om det
som gör ett behagligt intryck pä luktsinnet, the
skönasta oc sötasta lukt gik af honom Hel män
238. en ... man kom medh skönasta smyrilsum
ib 257.
•skönlakan, n. Jjr Hildebrand, Sv. Medelt. 1:706.
"skör, se skyr. — ’sköra bytta, se skyra bytta,
skör (sköör. skiör), adj. 3) lättsinnig, lättfärdig,
liderlig, okysk. jncontinens ... skör GU C 20 (hand
2) s. 21. llasciuus ... kaadher oc skör ib s. 65.
libidinosus ... skiör ib s. 81. lubricus sköör ib s. 9 8.
— okysk, sinnlig, skörliffnadhins dotter äru atta
... fiärdhe är brädzska j sköra syndir SvKyrkobr
355. — lättsinnig, härrörande av el. vittnande om
lättsinne, luxus xa xum skiör ... luxuriosus a um
skiör GU C 20 (hand 2) s. io7.
sköra (-dher), v. brista sönder. — om fartyg:
sönderslås, lida skeppsbrott, hans skipp waro krasada
oc brotno aff sion oc skördha Troj 298. Jfr skorna.
♦sköra, /. — ’skörofulder, adj. full av liderlighet
el. okyskhet el. lättsinne, hör scriptena, vinit är
eth skörofulth (luxuriosa) thing, ok drykkinskapin
är fullir mz bangh ok rop SpV 218. (Judith) drap
omilla höffdhingan ... genwärdoghom, skörofulla
(libidinosum) horkarlenom ib 237. Jfr skörfulder.
sköraktogher, adj. okysk, sinnlig, medea haffde
främt syn wilia j mans omfängnelsom oc
skörak-tog brwkelsom Troj 17. ib 67.
skörbiugh (skiör-, schorbuk 01. Magnus Hist. de
gent. septentr. 1. ix c. 38. schoerbuch ib t. xvi
c. 51), ni. skörbjugg. Jfr I. Reichbom-Kjennerud,
Norsk Tidsskr. f. Sprogvidenskap 12: 213 ff. ... ita
ut cum in mensa sederent, dentes eorum a faucibus
laberentur, morbo specialiter illo, qui hyposarcha
dicitur, vulgariter autein skiörbiugh Ser. rer. svec.
II: 1: 75.
skörbytla, se skyrbytta.
♦skörfulder, adj. — skörofulder. aff skörfullom
(libidinosa) hogh SpV 252.
skörhet (skyör-), /. lättfärdighet, liderlighet,
okyskhet. lasciuia kädhe oc skörheth GU C 20 (hand 2)
s. 65. ib. luxuries ei skyörheth ib s. 107. hoor oc
alla skörheet fly, thu tekkis gudhi ey medh thy
Fornvännen 1949 s. 326 (väggmåln. 1451). luxuria
est skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok
oskälighin ällir otham stupan SpV 138. ib 149.
öffvendes sik j alla ouerflodhoghet ok j thy som
henne epterfölger som är olofligin skörhetzsens
lwste J Buddes b 148. ib. SkrtUppb 358. en ...
greffwe ... hwilken mangh aar haffde leffwadh j
hordom oc skörhet JMPs 422. — *skürliets afgudh,
subst, llibitina ... secundum catholicon skörhetz
affgudh boor oc dödher GU C 20 (hand 2) s. 81.
— *skörhets elder, m. — skörhet. han skal vptända
starkastan skörhetz eldh j thinom son Prosadikter
(Barl) 72. — *skörhcts synd, f. synd beslående i
liderlighet el. okyskhet. JMPs 342.
skörl (skörn (fel för skörl) GU C 20 s. 561), n.
oväsen, buller, tumult, sedicio ... skörn oc
qwe-drekth GU C 20 s. 561. tha som thet skörlith var
mellom her stens tiänara och borgarana ATb 1: 350
(1471). ib. her philpus talade til vor slotzherre,
hwat han schulle pa sia eller bliffue, om nagat
skörl pa kome jbland herrener och hanom STb
3: 332 (1497).
♦skörlan (schörlan), /.? tvist, oenighet, ware thet
ok swa ... at annat schipte äller schörlan sculdc
här epter koma innan thet wart götz ... ther nw
wara mellom laghschipt är SD NS 3: 612 (1420).
Jfr skörl.
skörlifnadher (-liffnath. -löffnat), m. skörlevnad.
expers esse iugi veneris nequeo prece iugi jak ey
kan vara lotlöss aff skörlöffnat mz itkelica bön
GU C 20 (hand 2) s. 4 9. lluxuria e skörliffnath ib
s. 107. — »skörlifnads ande, m. okysk ande. jak
vil vpuäkkia en min vin aff skörlifnadz andoin
han skal vptända starkastan skörhetz eldh j thinom
son Prosadikter (Barl) 72. een hälaghs fadhirs
känneswcn frestadhis hardhelika af skörlifnadhz
anda (spiritu fornicacionis) KL 206. ib 207, 209
o.s.v. — *skörlifnads elder (skörlifnaz-), m.—
skärhets elder. Prosadikter (Barl) 75. —
"skörllf-nads irestilse, f. frestelse till skörlevnad. KL 278.
— *skörlifn.iils smitta, /. okysk besmittelse. KL 203.
— ’skörllímids synd, /. een annar brodhir ...
hördhe ... huru diäfla saghdho sik i the natene
hawa nidhircastat thän munkin i skörlifnadz synd
(fornicacionem) KL 209. — *skörlifuads (bankt-,
tji. okysk tanke. KL 277, 278.
skörlika (-likan SvKyrkobr 351. -ligha(n)), adv.
lättsinnigt, lättfärdigt, okyskl. jneo ... ire ingaa
börya vp paa finna oc skörligha leffua GU C 20
(hand 2) s. 24. om hon haffuir astundath annan
skörlighan SkrtUppb 198.
*skörliker (71. -likit), adj. lättsinnig, lättfärdig,
okysk. wakta at thu ey for skörlikit liffwirne
wardhir gudz owen SpV 245.
•skörllvadher, adj. okysk. Se Sdiv 2: 1301.
’skörman, m. lätt/ärdig, liderlig el. okysk
människa. sualgfullir hafuir hierta j bukfylle, skörman
j skörom lusta, girughir j aflingh, nidzskir j
päningom MP 1: 87.
*skörn, se skörl.
•skorna (-adhe), v. brista sönder, om fartyg:
sönderslås, lida skeppsbrott, skyppen brwtos oc
skörnado j wàgen Troj 27 8. Jjr sköra.
*skörpa, se skirpa.
•skört (skyrt(h)), n. [Mnt. schort, 771.] och *skörte
(skiorteSTi 1: 29 5 (l48l).skyrrte A Ti2: 340(1488)),
71. [Mnt. schorte, /.) skört, pansarskört, den del av
rustningen vilken betäckte underlivet, eth pantzar, en
lyra, eth skörth och en kragha Inv cur Tynnelsö 2
(1438). ib (1443). skattade niils pädharson... skörte
ok brösth for xiiij A Tb 1: ei (1456). ib 109 (1459).
tesse skattadhe olaf hemingsons panta een iärnhat
eth bryst oc skyrt eth par mosisor een liten gryta
för vj mark ib 303 (1469). ib 2: 55 (1475). —
•skörta duker (-dugher), m. llimas ... vestis que
protenditur ab vmbelico vsque ad pedes skörta
dugher GU C 20 (hand 2) s. 85.
skörta, v. Jfr upskürta.
sköt, n. L. 3) sköte, famn. iak läggir mith howd
i idart sköth ATb 1: 59 (1456). 4) = skötning 1.
hauer iac lätet folfölghia ... nicholaus then halff
attungen a rättara thingeno ... mäd sköt oc skapt
som war wesgötzska lagh wtuisa Vg Fornmt I
4—5:66 (1390). — Jfr sköte.
♦sköt, n. sköt, ett slags (finmaskigt) fisknät, lassa
kelka drängir sagde at lasse kälke hade lekt hanom
til at böta nokor sköth til hanom oc ey til nokon
stempnodagh ATb 2: 134 (147 9). Jfr sköte,
sköt, se skiuter.
sköta (-ir. -te. -ter), v. L. med laga formaliteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
