Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin
763
slagha
jn vtj stadin och giort ther schada STb 3: 333
(1497). 3) slå, lägga, låta komma, lian sslogh ty
ffyrä ffath (med stulet järn) in til en annan hop
ATb 3: 338 (1523). 4) slå in, strömma in. fanga the
skadha paa gotzith aff the ath haffwit slaar jn
PMSkr 87. — *sla sik in, = sia in 2. frwktade hon
ath diomedes skulle komma mz makt oc slaa sig
jnd j lienna land jgän Troj 287. •— Jfr inslå. —
sia niilhcr, 4) slå ned, sänka ned, luta ned. Se Sdw
2: 1302. han slogh huwudit nidher ok skämdis see
vp til hymmelin MP 4: 173. — taga ned. niels
person skal ecke ... haffua nogat win faltt eller
lata tappa ok sia stragx ryskaner nider ok lesa
kiällaren igen STb 1: 7 8 (1476). — Jfr nidher sia.
— sia saman, 1) slå samman, slå ihop, slå mot
varandra, med ack. complodo ... athcr slaa
samon-fögia ok knytha judith vii cepcrvnt buccinis
clangere et complodere inter se lagenas the byriado
bläsa i ludomen ok slogo samon twnnor GU C 20
s. 131. 2) drabba samman, slåss. Se Sdw 2: 1302.
3) packa samman, packa, tunnebindere iij öre; han
slog puluret samen Stock Skb 8 3 (1519). — Jfr
saman sia. — sia sundcr, slå sönder; krossa.
erik gik wth och slo dörrene syndir ATb 1: 242
(1466). ath han ecke slogh stopeth synder STb
1: 215 (1479). han sloch sunder hans hwffuedh ib
3: 445 (1499). Jfr sundcr sia. — sia til, 2) slå igen,
tillsluta, jtem iiij art. spileren oc akerne then j
lest järn at slaa opp oc till oc loppe järn ther vth
atskýllia Skotteb 440 (1469—70, Kämn). 3) slå till,
(hastigt) anfalla, förwaris ath fiendana ekke
wnder-standa capitenaren dragher til baka, thy the slogho
strax til PMSkr 158. — Jfr tilsla. — *sla til baka,
slå tillbaka, driva tillbaka, troilus ... aktade tha ...
slaa grecana tillbaka Troj 175. — *sln um kring,
göra undanflykter, tala om annat, tha sporde the
gode men hanom til, j hwat han thet kunne
bewisa. tha slogh han långt om kringk hijt och
thijt STb 4: 97 (1505). — sia up, 2) slå upp, öppna.
Skotteb 440 (1469—70, Kämn) (se ovan under sia til
2). ath han slaa ena dör wpp j hennis gardh A Tb
2: 172 (1481). 5) med bekräftande handslag överlåta.
... och sloogh honom ther wpp met handh och
mwn sin (gård) til sama altarens behoff Svartb 453
(1454). 6) slå upp, bryta fram. lughin slo vp stor
oc rädhelikin Hel män 208. — Jfr upsla. — sia ut,
2) slå ut, genom slag förstöra, excerebrare sia hiernan
vth commvniter dräpo GU C 20 s. 99. 3) göra utfall.
tha slaa stadz mennena hastelika wth brennandis
skermana oc dräpa PMSkr 170. Troj 27, 86.
10) slå ut, strömma ut, bryta fram. af honum slo
wt lughi swasom af hetasta vngne Hel män 218.
— Jfr utslå. — *sla utaf, 1) slå av, bryta av genom
slag. hans halffbroder haffde slagit hanum jt finger
wt aff Uppl Lagmandsdomb 35 (1490). 2) slå, meja.
Ioth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc
woldzwerk Svartb 5 62 (1513). — sia äptir, jaga
efter, förfölja, nar poliphemus fik thz weta sloo
han äpter oss samma nath Troj 293. — Jfr nler-,
bak-, be-, for-, ful-, hals-, hand-, hudh-, igen-,
ivlr-, iärn-, kalk-, malm-, mote-, pa-, qvit-, silf-,
stupo-, um-, undir-, upa-sla samt ater-, ny-, o-,
stupo-, ut-sla(|hin.
sia (slaa), /. slå, ormslå. cecula le genus serpentis
p c slaa quia ceca est idem quod nepa GU C 20
s. 91. nepa ... serpens quidam wlgariter slaa ib
s. 350. scytale serpens est duplicis speciei: vnus
admiratione suæ pulchritudinis detinet
inspicien-tcs, piger, paruus, et ignei veneni, ita etiam quod
ille quem lædit, stalim moriatur: atque slaa gothice
vocatur Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. 1. xxi
c. 46.
♦slag (slagh DD 1: 184 (1503).), n. [Mnt. slagge)
slagg. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 84.
til swärikis föras stena aff glas oc slag PMSkr 501.
tå slaggitt kommer är thett blecktt ib 630 (senare
avskr.). ib. Jfr Hirn-, silf-slag.
•slag (slagh), subst. [Mnt. slagge] slaskväder,
slask, nw är winthrin framlidhin haglidh, rägnidh,
slagh, ok sniön bort foro SpV 49 2. thaa thessen
dywren (3: getter) afflas j stormlikith wädhcr slag
oc rägn tha fa the al horn PMSkr 243. kombir
rägn äller slagh ib 302.
slagli (slag. slaagh SpV 396. slakc Kumla kyrkas
rb 58 (1488). gen. slagx ATb 1: 141 (l46i)), n. L.
1) slag (som riktas mot ngn med handen el. ngt
redskap el. vapen), cedes dis slagh sarghan saarmale
och dragli actuum ix saulus adhuc spirans
minarum et cedis in discipulos domini saulus war
fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu
läreiungom GU C 20 s. 91. jccio onis slagh ib
(hand 2) s. 6. mz slaghom skal man sin likarna
tempra SvKyrkobr 60. ib. 3) slagsmål, swa böriade
mattis kifwa medh didrik ... ok swa gik mattis ok
drängin i geen ok swa komo the til slagx A Tb
1: 141 (1461). Kumla kyrkas rb 58 (1488). mattis
thygelslagcre zacer til xxiiij [marek] fore slagit
medh stadzsens tienere STb 3: 110 (1493). ib 290
(1490). kommo the i slag oc i trettho med bönder
GPM 2: 404 (1501). — slag, strid, jtem ij mark
for ij tunnor thiäre, som slogx j the skuther, tha
slagin stodh Skotteb 387 (1463—64, Kämn). hwilkin
een tha flyr, nar hans härre är j slaagh mz sinom
fiandhom ...SpV 396. JMPs 252. slaged oc striden
stod for troya j x aar Troj 312. 4) slag, stöt. —
slag, tempo, tha lärdhe härran hänne threm sinnom
at loffua sik swasom try slagh (ictus) sighiandis
först skalt tu loffua ... annat sinne ällir slag
(ictus) är at thu skal mik loffua for alla nadher oc
gaffuor ... tridhie sinnet ällir slagh (ictus) är, at
thu skal mik loffua for ... Mecht 241 f. 6) slag; följd,
rad. — at slagh, i rad. konungen fik en langlikin
natta dröm väl fyra nätter ath slagh MP 4: 147.
— Jfr bi-, gen-, gislo-, hals-, liand-, kompani-,
lima-, man-, nianz-, nidher-, pust-, ris-, svärds-,
thordyn- (Sdw 2: 721), thordyna- (ib), trill-,
up-slagh. — *slags mal (slagx-. -mall), n. slagsmål.
Uppl Lagmansdomb 8i (1493). kemmenere skole
forlige them om tet slagxmal giort är STb 5: 5 6
(1515).
slagli (slag. sclag:-e GU C 20 s. 55), n. slag, art.
bigenus ... aff tweggia handha sclage födher som
mulin aff hors ok aasna GU C 20 s. 55. ib. treskona
slagh ärw all tekn (3: signaler), som ärw, mädh
ordhom, lywd, oc tinghom PMSkr 142. ib 307.
Jfr by-, fiska- (Sdw 1: 253), liöka-, qvinno-, sten-,
stena-, vinträ-, ärta-slagh.
•slagha, /. [Mnt. slage] slaga. pala le qua
ventilatur vt frvmentum a palea purgetur slagha GU C 20
s. 398. til then räthuise komber som mz slaghvna
scal aatskiliä hwetet wr aghnomen SvKyrkobr 172.
o sancte laurenti, signadher wari thu, thy at thu
war ... som hwete wndhir slaghw SvB 427 (ii. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
