Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slisk»
slot
s. 56. j tliässom släpra fallande oc ostadhugha
wäghenom SvB 368 (b. av 1500-/.).
*sliska, se slitska.
slisker, se siitsker.
slita (pres. konj. slite Arnell Brask Bil 34.
impj. slet. refl. pl. 3 pers. slitus ATb 1: 85 (1458).
part. pret. sliten. Se Sdw 2: 1302), v. L. 1)
sönderslita. — sönderslita ocli sluka, slitande wargha Hcl
män no. thän swikaren ... war innantil en slitande
vlfwir ib 197. — sarga, wsla ffördömdha
män-niskior ... skulu hädha gudh. riffwa sith haar aff
sino lioffdhe, oc wanhoppandhis hitha oc slita sigh
siälffwa JMPs 580. 3) sluta, lykta, föra till slut.
kööp i skäninge vermclandss spikilax ... och
stundom salt tha marknaden är sliten Brasks Cal
269. — komma överens med? legger ider makt paa
een godh fogtc hiit j dalana som beslytha kan
almogen, här äre wäl monge som gerna hade joon
jönsson här igen, och wäl kan han slytha almogen
GPM 2: 14 (1504). 4) slita, avdöma, avgöra, jtem
haffua landz män käremal til köpmen ... the magha
pa landz rätthen slithas Svartb 351 (1435). saar
naghor osämio ällir käre for abbatissonne oppa
andra tha scal abbatissan kalla the som thät rörc
oppa oc ranzsakat ällir slitat genstan FOVkl 214.
G. Carlsson, Hemming Gadh 350 (1500). 6) slita,
nöta. — slita, bruka (kläder el. tyg), ath han skulle
ey bruka ellir slita ena kapo som han hafwir aff
enom man för en han haffwir bitalat matis finna
j mark ... som matis lånte pa sama kapo A Tb
1: 307 (1469). — slita ris, undergå prygelslrajl. tha
giordhes nadh mz honom, ath han slet riis widh
käken ok behiölt öronen JTb 15 (1459). 7) förnöla;
tillbringa, tha slite mz bonden then natten Arnell
Brask Bil 34. — slita sunder, sönderslita,
sönderriva. eg. och bildl. slythin syndliir ydor hjärta ok
ekke idhor klädhe, tha j vilin göra gudhi nokra
bätringh MP 5: 169. schulle the thage tet (o:
tvistemålet) aff nyo fore retta och slita tet swnder som
til fforen giort war SJ 2: 147 (1489). Jjr
sunder-slita. — »slita up, slita upp, nöta upp (skor o. d.).
the andra (0: ett par patinor) slitus ... opp i pädhars
dymbo gard ATb 1: 85 (1458). Jjr upsllta. — Jfr
af-, for-slita.
»slltilse, n. pl. och f. Jfr sunderslitilse.
»slitin, p. adj. Jfr be-, baif-, o-slitin.
*slitliker, adj. Jfr osliteliker.
»slitska (sliska), f. begär; glupskhet. cupedia die
math ok dryks girniska commvniter sliska GU C 20
s. 159.
siitsker (slisker. sleetzsker), adj. L. 1) eg.
sönderslitande; glupande, rovgirig, grym. — förödande.
aff thii wii se ewig richesens skadhe ... aff tolke
sleetzske fortechte degtinger Rydberg Tr 3: 5 58
(1510). 2) glupsk, cathilio onis slisker ok suwggare
(fel för snwggare) GU C 20 s. 87.
»slitter (n. slit), adj. [Jfr Mnt. slicht, uppgjord,
utjämnad] uppgjord, reglerad. Jfr E. Lidén, Ark. f.
Nord. Fil. 45: 204 f. ànno etc. Ixv° reknedes met
kämenere alle ting slit oc döth Skotteb 396 (1464—
65, Kämn) (jfr alle dink slickt ib 332 (1468)).
Jfr slätter.
sliunjja, v. 2) slunga, fundo das dare sliwnga ok
steen i sliwngo läggia GU C 20 s. 300.
sliunjja (slwnga:-or), f. slunga, ffunda de sliwnga
näth ok skoth GU C 20 s. 299. ib s. 300 (se under
sliunga, v.). PMSkr 129. Jfr nota sllunga. —
sliiiiii|o sten (slyongha-), m. slungslen. dauidh,
hwilken mädh slyongha stenom drap goliam JMPs
521. PMSkr 129.
sliun||are (sliongare), m. slungare. fferentarius
banerzs man sliongare (hskr. söliongare) oc skyttha
GU C 20 s. 261. fundibalista sliwngarc ib s. 299.
slot (siat. slaat(h). slåath. Se Sdw 2: 1302), n. 1)
slott, borg, fäste, giffuer gudh them nadh adil the
winna nagor landh slot städer äller län tha ...
Carlsson Kalmar recess 1483s. 03. Troj 80. grechana
... wonno slatet ib 87. the ... rymde jn oppa
slättet jgän ib. täntiid grechana offwerwonnedh
hade thenna tw slaathen ... oc waro än nw qwarrc
... oppa ena fagra slaat lostoga ib ss. 2) lås. jtem
mickel bomslytere iiij ort. for ct sloth atbätra
Skotteb 369 (1460—61, Kämn). — Jfr adhalslot
(Sdw 2: 1187). — »slöts bisnian (slätts betzman),
n. och m. item jumala kyrkia 12 pundh koppar
efter slåtts betzmannen FMU 5: 90 (1484, avskr.).
■— »slöts bok, /. [A. Dan. slotsbog] räkenskapsbok
el. dyl. för ett slott. ... som och bewislighet är
meth slotz bökerna på stocholm AklKungsådr 27
(1500). — »slöts dra||hare (-dragere), m. på ett
slott anställd dragare el. bärare. STb 5: 61 (1515).
Stock Skb 15 (1516—17). — ss tillnamn, michel
slotzdragere SSkb 118 (1505—06). — »slöts
fiskare, m. vid ett slott anställd fiskare. Stock Skb
3 (1516—17). — slöts fo||bate (-fogete. -fogte:
-ffogtens STb 5: 132 (1516). -foyte: -ffoyten ib
4: 220 (1511). -ffogith ib 115 (1506)), m. slottsfogde.
biörn nielsson slotzfogete pa stocholm Uppl
Lag-mansdomb 61 (1492). Jfr slotfoghate. — »slöts folk
(slaåtz-), n. besättning på ett slott. Troj 87. — »slöts
yardher, m. slottsgård. HLG 2: 38 (1513). -— »slöts
liärra (-herre), m. slottsherre. Se Sdw 2: 1302. stode
vor slotzherre, her sten sture, och hölt bursprack
STb 3: 331 (1497). — »slöts kalgardhcr
(-kolgaar-der), m. östantil i vambeferdyngen vidh
slotzkol-gaarden HLG 2: 71 (1517). ib 79 (1518). — »slöts
li(|{|iare (slatz-, -lygiare), m. man tillhörande ett
slotts besättning. Se Sdw 2: 1302. GPM 2: 308
(1508). HLG 3: 7 (1517). — slöts lova, /. = slots
lovan, wore kere medbröder ... som jac svan te
nielson calmarna stad i rett slotz löwe antwordade
BSH 5: 21 (1504). ib. Rydberg Tr 3: 621 (1520).
scall samma slotzloffwä staa och holles fast oc
obrwtelige aaff then, som tha förscreffne sloth oc
slotzloffwä innehaffwcr ib. — slöts lovan (-loffuen.
-laghen Arfstv 56 (b. av 1470-/.)), f. uppdrag alt
innehava slott, innehavande av slott, anförtrott befäl
över slott, slottsbcfäl; till innehavande anförtrott slott;
förbindelse el. löfte alt ansvara för ett slott och
hälla del landsherren till handa. Jfr Hildebrand,
Medelt. 2: 819. antwardade han slotz laghen pa
wardberg oc alle the slot han haffde til drötning
margaretis liand Arfstv 56 (b. av 1470-/.). Carlsson
Kalmar recess 1483 s. 67. tha gaffwä jon jensson
olaf jonsson oc flere the godhä män i slotzloffuen
staa megh swaa for raadh GPM 2: 330 (1509).
wnderuiste her gorius om slotzloffuen, som wor
kiereste nådige herre them tiltrodt haffuer at
förware STb 5: 292 (i520). — »slotslovanbref
(slotzloffuen-), n. STb 5: 272 (1520). — slöts lovarc
(pl. slotzloffwar), m. innehavare av slottsloven,
slottsbefälhavare. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67.
— »slöts man, m. man anställd på ett slott el.
tillhörande ett slotts besättning. SSkb 275 (1508).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
