Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släkkilse
768
släppa
med HSH 13: 116 (1524, Brask). — aeg. och bildl.
mit hugnadha liws är slukit ällir släkt for mik
Hel män 15 8. olya aff roser ... lenar wärk, oc
släkker hitha PMSkr 401. — släkkia ut, släcka,
om ngt brinnande, jtem ... bör honum (3: klockaren)
... släkkia wt (ljusen) wnder prädikan j
höga-messone ÅK 58. Jfr utsliikkia. — Jfr osläkter och
släkkia.
släkkilse, n. pl. och f. Jfr ulsläkkilse.
stakning, /. släckning, the som ey bära nogh
wathn pa kalken j släkningenne the fördärffwa
kalken PMSkr 361.
släkt, f. Jfr man-, manz-släkt.
släkt (slekth. slecht. pl. med art. släktana VKJ
241 (1447)), f. och n. L. 1) släkt, börd, härkomst.
genealogia idest generacio släkt ok släkträknan
GU C 20 s. 309. 2) släkt, ätt, familj, är nokar aff
minom äptekomandom, som thet sama gotzet
wil ater i släktena lösa SD NS 3: 340 (1418). ath
skellenora är giffuit (till Vadstena kloster) aff
tweem släkthom VKJ 240 (1447). ty haffwa bada
släktana vnth oc giffuith thet här til clostridh ib
241 (1447). — frälsesläkt, adlig släkt, the andre aff
släkt och byrd, ther sa högt oc mer besitne äre BSH
5: 304 (1508, Gadh). 6) släkting. Se Sdw 2: 1302
och jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering au
substantiv i svenskan 155 ff. all den arffdeel ther thöm
ärffua ok vpbera skulle eptir sin framledne slecht
lasse bagge SJ 2: 11 8 (1488). ib 202, 215 (1492),
222 (1493). thy affhende hon samma gaard sinom
bonda sigh och theris arffuom och tiilegnat ...
michel jönsson mwremestere sin ffrända och släkt
medh sine hustru och theris arffua ib 244 (1493).
STb 2: 479 (1490). alth thet arff, som thöm her
tilfallith war ... epter theris framledne slecht ok
bördh hustru lusscj ib 542 (1491). ib 571 (i49i),
3: 1 (1492), 121 (1493), 161 (1494), 232 (1495), 256
(1495), 282 (1496). diderick vesfaal, wlfaardz och
hustrv lýzabetz slecht ok bördh ib 306 (1496).
jöns persson är japs hustrv slecht ib 382 (1498).
ib 440 (1499), 4: 158 (1507). Jfr släkte 2. 7) avel.
waktande är ath the (a: gumsama) ey haffwa
swartha äller spräklottha twngo tha ärw the
godhe til släkth PMSkr 215. killingana (av en
årsgammal get) äthes äller sälyes, thy til at wpfostra
til släkth dogher ey wthan aff moderenne som
är j tridye aar gammal ib 244. — Jfr geta-,
iudlia-, ödhlo-släkt. — *släkta räknare (-reknare),
m. genealogus de generacione loquens släkta
reknare sicut matheus GU C 20 s. 309. — ♦släkta
stubbe, m. stamfader, genearca ... vel caput tocius
generis släktastwbbe GU C 20 s. 309.
släkta (-ades), u. — refl. sliiktas, v. 1) släktas,
brås. han slaktades oppa syn fader Troj 242.
2) avla. thet fää som haffwer swarth horn oc ärw
bredh mellen öghonen är göth til släktas PMSkr
214. ib. — Jfr vansiüktas och välsläktadhcr
(Sdw 2: 1035).
sliikte (släckte, slecte), n. 2) släkt, ätt, familj.
— släkting. SJ 2: 153 (1489). jens larensson ...
som och hans släckte war ib 261 (1494). STb 3: 204
(1494). Jfr släkt 2 slutet. 3) släkte, slag, art. the
faar som haffwa ey nogh wil wndy bwken ärw
ey göth släkte PMSkr 216. taked war alt aff gul
oc besath mz dyra stena alla hånda släkthe Troj
187. — Jfr fara-, humla-, marmorsten-, päruträ-,
svina-, vinträ-släkte och in-, ut-släktls.
♦släkting, /. och släktinge? m. släkting. Se Sdm
2: 1302. alt ytermcre til tall aff ... henrik wittes
frender ok slektinga KTb 92 (1475). at ... erik
jenssons hustrv är ther skyl och slekting til STb
5: 5 8 (1515). tette köp ... obehindrat för sig oc
alle the slectinge ther kwnne pa tale ib 275 (1520).
♦släktinan (slök man), m. släkting, associus cii
kompon ok släk man GU C 20 s. 40. propincus
(för propinquus) a um granne ok släkt man ib
s. 494.
♦släkträknan, /. genealogia idest generacio släkt
ok släkträknan GU C 20 s. 309.
♦släkträkning (släktt-), /. jmpcdatura ... footh
breth äller foth langth footha spaar opsögningh
äller ransakan jtem impedatura släktträkningh
(del första t tillskrivet ovan raden) GU C 20 (hand 2)
s. 14 (jfr Diefenbach: impedatura ... mogeschaft ...
verwandlung eins geslechts).
♦släktupräknan (-op-), /. 11 esdre v° et horum
quesita est generis scripta impedatura (jfr in
Esdræ 5: 39: in predatura) expone thera skriwande
släkt opräknan war opsökt GU C 20 (hand 2) s. 14.
slängia (-de), v. slänga, slunga, kasta, drachen
... slängde siith hoffwod hiit oc tiith Troj 21.
hared slängdes om hennes härda ib 182.
släpa (impf. -te), v. 1) släpa, draga, han släpte
andhirs mwromästara v rättenom wt v lambriktx
stugu ATb 1: 222 (1461?). 2) släpa, förrätta tungt
arbete, altidh ymsäs mannen j ostaduga vänto ...
drager ok släpär J Buddes b 162. then andre
forläningh ... tyäner gode wnge män, som gerna
släpa wilia GPM 2: 24 (1508).
♦släpa (slepa), /. [Mnt. slepe] släpa, ett slags
släde. HLG 2: 48 (1516), 62 (1518), 70 (1521). Jfr
släpe (Sdw 2: 435).
släpan (slepan), /. släpande, släp, tungt arbete.
then veluiligheet han barnomen giort ... haffuer
thöm til bestandh ok sigh sielffuan til twngheet ok
slepan STb 4: 171 (1507).
♦släper, se slipper.
släperi (sleperii), /!. = släpan. för then store
kosth, släperij och gestningh, ... borgare i
jöne-köpinghs stadh nu ... hafft haffue Priv f Sv st
246 (1510). HLG 3: 156 (1526).
♦släplrska, f. Jfr bislüpirska.
släppa (sleppa Prosadikter (Barl) 34. -er, -te. pres.
slepper STb 3: 313 (1496). släper VKJ 276 (eller
1480). impf. slepta STb 5: 25 (1514). släffte ib 1: 205
(1479). imperat. släp. slep Prosadikter (Barl) 33),
v. L. 1) låta glida från sig; låta fara, släppa, med
ack. bänkt byaswen släpte een karl som lauris...
gripit häfde ATb 1: 254 (1466). ... sinna
fadher-ligha wmfämpnilse aff hwilkom han aldrigh
släpper hona Mecht 308. skipperen, som han (3: en
fånge) släffte STb 1: 205 (1479). Prosadikter (Barl)
34. ... angradhe at han fughlin släpte ib. —
med två ack. au vilka den ena är ett adj. slep mic
häldir lösan Prosadikter (Barl) 3 3. ty han släpte
eeldin lös i sin smidia om nätter tiidh STb 1: 3
(1474). — med ack. och prep.-uttr. tet j skeppund
gedder, som han slepta j syön STb 5: 25 (1514).
2) släppa, låta frånskilja sig, lossna, wilya ey
skalana (på mandlarna) släppa fran stenommen.
tha läggis j halm oc strax släppa the PMSkr 344.
3) uppgiva, giva från sig. (Jason) hög oppa honom
... tiil drachen släpte syn andhe Troj 22. —
uppgiva, avstå, sidan biörn släperna, skal hon (3: en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
