Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinnklikcr
771
smathluver
förnimmelse, eg. ocli bildl. hwar ecn som bethänkte,
huru jak söthelighast, offuir allan söthlikt,
war-dher honom smaker, äpter allom hans hiärta
wäl-lusth (sapor secundum omne cordis sui
delecta-mentum) Mecht 269. galactides är en sten ...
stötis han mädh wathn tha bliffwer thet til
smaken oc liten som myölk PMSkr 474. 2) gustus,
smak, smaksinne. eg. och bildl. tha skal jak giffwa
honom fore sin dödh mins guddoms smak Mecht
84. hon haffwer ey än mist thän smak oc söthma,
som hon jnnanlil haffwer til syndenna (peccati
gustum) ib 335. — Jfr fore-, yräs-, trii- (Sdw
2: 67 8) smaker.
*smakllker, adj. Jfr o-, vatu-smakllkcr.
•smakniver, m. liten kniv. STb 3: 97 (1493).
*smaknöpcr, m. liten knapp. ATb 1: 209 (1465).
•smaköl (-ööl(l)), n. (samkväm för) avprovning
av öl. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets
slut 264 /., N. Ahnlund, Stockholms hist. 502. HLG
2: 3 (1509), 18 (1510).
smal (smaal SpV 111. small SJ 2: 134 (1489)),
adj. smal. sunnan then tranga smala grenden SJ
2: 213 (1492). PMSkr 154. tridzor swarffwadhe
bredhe affwan oc smale nädhan ib 505. ib 354. —
smal, smärt, fascia är thz hon bindhir brystith mz,
at hon ey skuli synas stor for spenanna skuld,
wthan hällir smaal SpV 111.
•smala, v. göra smat(are), minska. Se Sdw
2: 1302.
•suiali, m.? [Isl. smali] småboskap, småkrealur.
pecora dicuntur mayora animalia vt boues equos
asinos pecudes vero minora vt oues capras porcos
söder ok smali vt dicunt burdones GU C 20 s. 423.
småländing (smaalenninge), m. = smaliindinger.
Se Sdw 2: 1302. SJ 2: 7 (1475). HLG 2: 54 (1516).
smaländingcr (-len(n)ing(h)er. Se Sdw 2: 1302),
m. L. smålänning, ss tillnamn. SJ 2: 85 (1483).
STb 2: 197 (1487), 331 (1489), 3: 244 (1495).
•smaplokkadher (smaa ploccat), p. adj. hackad
cl. skuren i små bitar, smaa ploccat oc wel blötth
bergira fisk Sex ekon tr 270.
smapänninger (smaa-. smo- SkrtUppb 154.
-päning(h)er. -penningher. -pening(h)er), m. L. liten
penning, penning av mindre storlek el. värde. Se
Sdw 2: 1302. quadrans tis fiärdadeel aff en smaa
(radslut) päningh GU C 20 s. 506. ath lian aldreg
affhende pedhir nielson pa een smapeningh A Tb
2: 12 (1473). thet han äldre forweslade them och
äldre satte in i dysken smaa peninga fore örtoger
STb 1: 51 (1476). ib 52 (1476), 180 (1478). Xvj
marc smapenninghe Uppl Lagmansdomb 94. tha
waro xx marker oc iiij mark oc xii smapeningar
Kumla kyrkas rb 82 (1494—1500?). ib. än ey en
smapäningh fingom wj aff honom PMBref 299
(1508). hon offrade two smopäninga, äller two
skärffwa SkrtUppb 154. — ss tillnamn, hustru
birgitta smaapeningx hws SJ 2: 226 (1500). ion
person smapäning ATb 1: 194 (1463). ion
smapeningh ib 352 (1471). ib 2: 401 (1492).
•smaqvistcr, m. liten kvist. Mecht 62 /.
sinar (n. smath. smaat. smaatt STb 1: 329 (1482).
småth Troj 215. ack. m. sman VKJ 38. smaan ib
30, 32. /. sma PMSkr 386. pl. dat. smam JMPs
404. smaam ib. best. m. obl. smaa VKJ 32. komp.
smärre, superi, smärster: -a PMSkr 516), adj. L.
Jfr K. G. Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 58: 47 ff.
1) liten, a) om sak. thär j läth ... ena sma skal
myöl aff amidum PMSkr 386. b) om antal? Jfr
R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 489 /.
c) om person, liten till växten, småväxt, sma iönse
sagdis för rättha ath han skulle bitala ... ATb
1: 323 (1470). ib 333 (1470). thz folk (o:
myr-midonierna) war lytet oc småth oc swardt Troj
215. 2) ringa, oansenlig, obetydlig, mindre betydande.
— n. smat, småsaker, småting. STb 1: 329 (1482).
han hade stolit ena theen kanna, ij (2) halffstop
och annat mykit smaat ib 2: 577 (1491). ib 3: 317
(1496). 3) beslående av små delar el. stycken, fin.
komp. sidan slåes then malmen smärre PMSkr 626
(senare avskr.). — om skatt, som erlägges i små
skattepersedlar. ... allan sman skat göra fram,
som är lamb, hööns, ägh VKJ 38. ib 30, 32. —
pl. dat. smam ok smam, småningom, thär äpther
böriadhe hon smam oc smaam läsa jomffru maria
psaltara JMPs 404. — superi, best. form. *smärsta,
adv. i de minsta stycken, sd fint som möjligt, tak
fiädhra aff pernice ... aldra smärsta skwrna PMSkr
516.
smaragd (pl. -er), m. och n.? smaragd, niderst a
hwarje spirone stoodh en grön smaragd Fornvännen
1956 s. 100 (1454, avskr.). the andre tree stenane
waaro tree gröna smaragder ib. Jfr mitt i sik hafdo
then en stooran grönan smaragdum ib.
•smarusk (-rosk), n. smått skräp, obetydliga
småsaker. ther var i (o: i skrinet) een gulring ...
silffwir kläde peninga oc annat smarosk som
gambla quinnor pläga ath haffwa ATb 2: 75 (1476).
... ena kista war vti nokot smarusk ib 403 (1492).
•smasidha, f. ss ortnamn? gråbröder holm ...
hinrek pa smasidhe Skotteb 38 (1460—61).
•smasild (smaa-, -sil. -sill), f. småsill. koll.
skaanungx sil och smaa sill sudhen Brasks Matordn
12. item för 1 tynno sma-sil ... VKU 7 (1540).
smaskal, /. liten skål. xxiiij smaskala SD NS
2: 8 30 (1414, gammal avskr.).
•smaskattcr, m. skatt som erlägges i små
skattepersedlar. VKJ 37. Jfr smar 3.
•smaspänne, n. litet spänne, skattade michil
gulsmid ... ij stökke ok 1 solf stena ole smaspänne
ATb 1: 70 (1457).
•smastck (smaa-, -stech), f. liten stek. Brasks
Matordn 1, 6.
småsten, m. — ’smastena hoper, m. cementum
kalker sma (radslut) stena hoper GU C 20 s. 95.
småsven (smo-), m. 1) liten gosse, tha kom til
honom en ffägherstha jomffru, haffwandhis en
wänastha smaa swän j sinom ffampn JMPs 434.
2) tjänare av lägre grad hos furste el. storman;
småsven, page. folke minz herra erkebiskopsens sma
swen ATb 1: 184 (1463). tha ma han (o: kungen)
haffua medh sig xij hoffuesinne och sa manga
smaswena som honom behoff görs vtaff the andra
riken Carlsson Kalmar recess 1483 s. 66. GPM
2: 229 (1506). Arnell Brask Bil 7. engen smaswen
städis haffue smadreng ib 31. ib. hwad han är
vepnere, skytte eller smaswen ib 34. — ss tillnamn.
oloff smoswen HSH 16: 12 (1526). — Jfr
mastar-småsven. — •smasvena thiänarc (smaswene
tiä-nere), m. tjänare hos en småsven. Arnell Brask
Bil 31.
•smatimhcr (smaa-), n. timmer av små
dimensioner. Stock Skb 302 (1524, Skip).
•smathiuver, m. småtjuv, snattare. STb 3: 27 7
(1496).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
