Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smultron
774
smültn
lian mädh handommen tha smwlas han som myöl
PMSkr 460. ib 463. iordenn smàladcs och skildes
ätt ib 593 (senare avskr.). i eldenom bränder
bliffwer kalker aff them (o: stenarna) och the smolas
ib 595 (d:o). ib 6i2 (d:o). bakara hws, j hwilko
siälana smoladhos swa som myöl JMPs 256. —
»smuln sunder, smula sönder, ath tw kanth then
pännan smwla söndher mallen fingrommen PMSkr
536.
smultron, n. — *smultrona blomn (smultrvna-),
/. lligustrvm tri flos quidam qui cito cadit et
marcessit smultrvnabloma GU C 20 (hand 2) s. 8 5.
smyria (smöria Troj 18. smörya GU C 20 (hand 2)
s. 88. pres. smör SvKyrkobr 47. impf. smord(h)e
STb 4: 346 (1514); JMPs 555. part. pret. smurdh
Nio kap ur ßir 28. pl. nom. m.smoorde IiSH 14: 59
(1525?, Brask)), v. L. smörja, llin[i]o ... smörya
GU C 20 (hand 2) s. 8 8. bikit älla thiäran mz
hulcom noa ark vardh smurdh oc thiäradh Nio kap
ur Bir 28. dirik pockeläker sätie borgan, för tet
han smorde j hell en man STb 4: 346 (l514). vore
swene äre opte swadane widerfaret ther the haffue
leget smoorde pa sotteseng i theres herberge HSH
14: 59 (1525? Brask). — bildl. christi makt oc
wisdom, mädh hwilkom han heiade oc smordhe
sargadha wärldena JMPs 555. ■— smörja, giva
sista smörjeisen åt. thän tiidh präster smör siwkan
man. tha smör han öghon. öron. näsa. mwn.
händer oc föter. oc sigher til hwaria smörilse mz
thänne smörilse. oc sinne miskund, tha forgifwe
thik gudh alt thz thu syndath haffwer SvKyrkobr
47.
»smyria (smöria), f. [N. smyrja] smörja,
smörjelse, salva, sedan fik hon honom en dyrloktande
smöria ... oc then smöria haffde makt wtslykka
all eld Troj 18. ib. ib 196.
smyrlise (smörilse. smörielse GU C 20 s. loi.
smörilse: -om PMSkr 23l), n., oftast pl. och f.
1) smörjelse, smörjande, fämpta sacramentum är
yterste smörilse eller olning SvKyrkobr 46. ib 47
(se ovan under smyria, v.). 2) smörjelse, salva.
ceroma ... enahanda smörielse GU C 20 s. 101.
äller wärker ... lakes bästh mädh smorilsom PMSkr
231. — Jfr dyr-, dyrbära-smyrilse. — »smyrilsa
kar, n. Jfr dyrbara smyrilsa kar. — »smyrilsa
makare, m. Jfr dyrbara smyrilsa makare.
»smyrning (smörning), /. smörjelse, smörjande.
nar hon skulde anama hälgha olningenna
smörning Mecht 346.
smyrsla (smörsla), /. smörjelse, salva. PMSkr 429.
»smädhare, m. Jfr forsmädhare.
*smädheliker, adj. Jjr forsmädheliker.
smädhilse (smädils(s)e), n. pl. och f. förakt,
vanvördnad, smälek, swa ath hans wordnat, hustrv och
barn, skuldo ther ecke lidha smädilsse fore STb
1: 32 (147 5). — smälek, skymf, at ider härredöme
skulle then smädilse öwergaa at wij... skulle flij til
bönder GPM 2: 380 (1512). — Jfr forsmädbilse.
»smädhirska, f. Jfr forsmädhirska.
»smäilse, n. pl. cl. f. Jfr forsinäilsc ((iv. Sdw
1: 303 /.).
»sinäkker, m. [Fdan. smæk, vindbrygga] lilen
bro, spång. Jfr II. Lindberg, Ortn.-sållsk.s i Uppsala
ärsskr. 195 7 s. 3 ff. Uppsala domkyrkas
räkenskapsbok 1497—99 s. 28 (enl. a. a. s. 25). norra smekken
Dipl. ll/a 1527 (Västerås) enl. H. Ståhl i Västerås
genom tiderna 1: 313. Jfr mässo smäk.
smäkta, v. Jfr forsmäkta.
»smäktoghct, f. Jfr forsmäktoghet.
’smal, m. [D. smæld. N. smell. Nyisl. smellr]
smäll, de specu horrisono smellen vulgariter dicto
01. Magnus Hisl. de gent. septenlr. 1. xi c. 4 (avser
eg. »Viborgska smällen», av O. AI. missuppfattad
som ortnamn; Olaus Magnus historia om de nordiska
folken 5: 248).
smala, v. skymfa. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi
233.
smäleker (smäliker GU C 20 (hand 2) s. 17.
smäligher ib 10, 51, 101. ack. smäligh SvB 74 (omkr.
1520). smelig(h) ib 358 (omkr. 1500). ib), m. Jfr
B. Molde, Sprog og Kultur 16: 113 ff. 1) smälek,
skymf, hån. jgnominia e smäligher GU C 20(hand 2)
s. 10. jmproperium ii smäliker vanhedher orätther
oc atlöghe ib s. 17. jurgium ... smäligher oc träthan
ib s. 51. ludibrium ... smäligher oc skämptan ib
s. 101. alle helge gudz apostla som ... lidhin
smelig oc obrygilse for gudz troo skuld SvB 358
(omkr. 1500). Hel män 200. — Jfr forsmäleker.
— »smäleks fulder (smälikx fullir), adj. hånfull. Hcl
män 229. Jfr smälekfulder.
»smälekfulder (smölighfuller), adj. = smäleks
fulder. ignominiosus ... smäligh fuller GU C 20
(hand 2) s. 10.
smäliker (n. smälikf SkrtUppb 280), adj. L. 1)
smädande, skymfande, tho röre min hugh ... thet
smälica ordhit ... at iak ok mina söster ok mine
magha wi kiffwm ok kratzom fast vm thet götz ...
SD NS 3: 612 (1420). Ilel män 200. 4) föraktlig,
oansenlig, ringa, simpel, for the .xl. daghana thu
(o: Jesus) wasth i the smaliko huseno som war
stallit SvB 37 (si. av 1400-i.). — ringa, låg. om pris.
war härra ihesus waar salder fore smälikt wärdh
SkrtUppb 280. — Jfr forsmäliker.
smälikbet (-lekheet. -ligheth), /. 1) skymf,
förolämpning, smälek, lludibrium gab oc smäligheth
GU C 20 (hand 2) s. 101. the korsfästa gudz son
annath sin oc haffwa han fore smälekheet
SvKyrkobr 5.
smälla (impf. smal), v. — »smälla äter, smälla
tillbaka, tha bet diäflin j pärmanskinnet ... ok
räkte thät vth swa liardelika ath nakkin smal
ather widh sten mwren MP 4: 168. — »smälla
igen, smälla igen. ion ... smälte dörena i gen for
matisse ATb 1: 123 (1460).
»smällelas (smellelooss), n. läs som låses medelst
smällande cl. tryckande? HLG 2: 60 (1517).
smälta (smelta. impf. konj. smwlte SkrtUppb 48),
v. 1) smälta, övergå i flytande tillstånd, lliqueo ...
smälta GU C 20 (hand 2) s. 90. hwar är swa hardher
sten. at aff kärlexens brwna ey ... smwlte som
wax for elde SkrtUppb 48. PMSkr 607 (senare
avskr.). — Jfr bortsmälta.
smälta (impf. refl. smältes Mecht 109. imperat.
smält(h) GU C 20 s. 186; PMSkr 235), v. 1) smälta,
göra flytande. — bildl. siälen all smältes in til sin
käresta (in dilectum eliquabatur) Mecht 109. 2)
smälta, upplösa, digerera. — smälta, komma att
förflyktigas, digerere p c smälta vtfalla skikka
vttrykkia ok atskilia vnde digere paulisper vinum
quo mades expone smälth lithit winit tw waath
esth aff depone ebrietatem per sompnium GU
C 20 s. 186. 3) upplösa, fördela, diluere aff scrapa
rensa samman blanda oc smälta GU C 20 (hand 2)
s. 103. — smälta snman, smälta samman. PMSkr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
