Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
simi||a
776
snille
snedh atli wathnit rinUlier ey alf skyrdenne paa
knopporna ib 31 i.
sncdha, v. 2) snedda? delirare snedlia äria ok
trädha GU C 20 s. 173.
♦snedliaktogher (snedaktoger), adj. illislig,
ränk-full. j lönlega rwmme ther the kwnne lönliga tala
och offwerläggia om theras lönligo snedaktoga
forräderij Troj 254.
*snedtaaktoghet (sned-), /. illistighet,
ränkfull-het. tordy aktade priamus forekomma them j theras
forräderij oc snedaktoghet Troj 248.
♦snedher (;i. snet. sneeth. snyt), adj. sned. —• n.
adv. snell. hwart altarä skal standa sneeth nidlier
af andro Hollman Bir Extr 233. ther hwsetli mötas
snyt öffuan gardhen jnn vppa öster gatwne ATb
3: 115 (1501). ... göra wärn oc vikskard oc ey ath
enasth räth vth, vtan jamwäl snet bort. twärt. oc
liidher PMSkr 104.
•snedliogher (/. snedog), adj. [A. Dan. snedig.
Mnt. snëdich] slug, listig, briseida som war myket
snedog j radh Troj 179. Jjr snidlioger.
snedhoghet (snedog-, snedik-), f. list, svek, knep.
medh lempe, och snedikheter GPM 2: 40 (1502). j
slyk snedoghet sagde hon sig ey wilia honom neka
Troj 179. Jjr ilsnedhoghet.
*snedhskurin (snedskwren), p. adj. snedskuren.
the ytersta tw hölen skwla wara snedskwren
PMSkr 507.
*sneghlare (snäglare), ni. person som sneglar.
perpera ... qui vel que peruertit ffaciem snäglare
GU C 20 S. 438.
snes (pl. snäsa, snesser), f. eg. kvist. Se Sdw
2: 1303. 1) tjog (särsk. nyttjat om fisk), xvi snäsa
aall Vet.-Soc. i Lund. Årsb. 1954 (Jb C 39) s. 85
(14 86). xx snesser all ib 80 (1486). 2) sädesskyl?
— *snesa land, /1. jordstycke som beräknas avkasta
en snes (skyl, trave) säd? faemtigi snesaland jord
och fyra lass engh j ... rytzsaetrwm DalHembjT
3: 67 (1485). ib.
snidh, /. och 71. 2) streck, skälmstycke. — list, svek,
knep. dolus ... swik ok snidh GU C 20 s. 199.
♦snidhare, m. Jjr puuya-, qvarka-,
rema-snidhare.
snidhkare (snidkare Konsthist. sällsk. publ. 1916
s. 34 (1457—59); ATb 3:74 (1497). snikkare.
snickere. snyckere. (s)snikare GPM 2: 400 (1502?);
STb 4: 333 (1513). snikchar HLG 2:50 (1516), 3: o
(1517). sneckare StockSkb 105 (1518—19). snekkere
STb 5: 213 (1519)), 771. träsnidare; snickare,
ana-glifarius vthuggare ok snikkare theologice GU
C 20 s. 22. bibilius ... scnikkare ostadhogher ok
bokabindare ib s. 54. stenhwggara snikkara oc
skomakara / lära the ey ämbethen ganskans wäl /
thet är thera skadhe til äwighen träl PMSkr 121.
Troj 38. — ss tillnamn, hannis snidkare Konsliist.
sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457—59). SSkb 20 (1501—
02), 68 (1502—03), 112 (1503—04), 148 (1504—05),
251 (1507—08). GPM 2:406 (1502?). HLG 2:20
(1510), 50 (1516), 3: 0 (1517). JTb 93 (1513). (?)
tomas smyckere i boden SSkb 107 (i503—04). (?)
hinrik snitare STb 4: 292 (1513). — Jjr boka
snikkare. — "snldlikara iimbitc (snicker embete),
71. snickaryrke. at tymbermen skule jnthet snicker
embete bruke STb 5: o (i5l4).
*snldhning, f. Jfr qvarka snidhning.
*snidhogher, adj. [Su. Dial. snidig. N. Dial.
snidig. Fht. snidec] slug, listig, hwat är gambla
hwgormenom starkare j ondzskonna, ok
kyndog-hetinne snidoghare (subtilius) SpV 161. drakin
thän kloke ok ilfwndoghe, alla diwra snidoghastir
(prudentissimus) ib 352. röffwarin snydhoghir (ä.
fr. smidhoghir) j sinne konst (prcdo versatus) ib 574.
J/r sncdlioyher.
snlgliil, ni. snigel, gödha snighla PMSkr 359.
ib. — *sniqhla skal (pl. snigla skala), f. snigelskal.
brennas tomma snigla skala ... oc stoppes jn j myro
gängen tha fly the thädhan PMSkr 356.
*snikas (pres. snykis), v. refl. [Jfr Ä. Ny sv.
snika. Isl. snikja] fika (efter), vara sniken (efter).
then som mykith snykis äptir gooz ällir päninga,
han är nogh syndhoghir MP 5: 29. ib.
snikin, adj. sniken, en karger man ok nidskaps
fuller ok mykit snikin ok fikin MP 4: 277.
snikka (impf. -adhe), v. eg. skära, utskära; pryda,
smycka, utstyra. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark.
f. sv. ordforskn. 6: 12, 43 /., R. Pipping, Runer og
rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 90. jezabel ... hwilkin
än saa galin war at bondanom hänna dödhom,
smordhe hon sik ok swa sinkkadhe (felläst för
snikkadhe) änlithe ok andhra sina limmi SpV 312.
Jfr tilsnikka.
*snikkan, /. Jfr tilsnikkan (äv. Sdw 2: 049).
*suikkere takel? se snikkia.
*snikkia (obl. med art. snýckan Skotteb 4 34 (1469—
7o), Kämn). snicken ib 436 (1469—70, d:o)), f.
[3/ri/. snicke. Fdan. snikke] —snäkkla. stadzsins
snickia, som aff reuell kom Skotteb 44 (i460—6i).
jtem ij öre skipmennomen som snickere (för
snickene; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204)
takeli vpbure a gramonke broo ib 436 (1469—70,
Kämn).
snikl, f. snikenhet. Se Sdw 2: 1303. MP 4: 54.
the människia som mykla fikt ok snikt haffuer
epter godz ok päninga ib 217. hans siäl ... sagde
sik wara äwärdelica fordömdan fore sina giri ok
snikt skul ib 261. ib 5: 67, 168, 231.
snilla (snella Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324
(1493)), f. 1) = snille 1. ingcniositas ... ilfundh
kloklieth snilla oc behendugheth GU C 20 (hand 2)
s. 28 (möjl. alt föra till 2). 2) = snille 2. månge ...
wändos ... fran fals[h]etene til sannindene fran
villone oc til snillone oc at dyrka gudh oc hans
wälsignadha son Prosadikter (Barl) 3. ib 8. titt aldra
wijseste bryst, i huilkom all wisdom och snella i
är Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). effter
skäligheett och wijsse mannes snillo PMSkr 098
(senare avskr.).
snille (snilla, sniille SvB 26 (si. av 1400-/.).
snilde: -inna SvKyrkobr 324), f. och n. L. 1)
skicklighet, konst. — konst, konstgrepp, färdighet, en
konwngh som hetli daucus fan försth snille til
ath tämya höka och falka PMSkr 267. til ath taka
fiska ärw mangskona konsther oc snille som är
mädh nooth näth reffwa. kroka (o. s. v.) ib 364.
2) vishet, klokhet, förstånd, thy sigher apostolin ...
kötzsins snille (prudenlia) är ey annat wthan
dödhin, än andans snille är liff ok fridh SpV 382.
sannelika thätta är een stor snille (prudentia), at
nakor aff gudz räddogha skodilse, är j andanom
fatigher ib 553. ib 545. SvB 26 (omkr. 1470—so).
ib 10 (b. av 15 00-/.). o wisdomber ... kom ok lär
os wisdomsens ok snildinna wägh SvKyrkobr 324.
gudaktigemen, som snille och lempe haffue tale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
