Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snima
777
snäkkia
med almogen STb 5: 331 (1521, Kop). — Jfr o-,
värulds- (Sdw 2: 1064) sulllc.
snima (superi, snimst. snymast), adv. L. A) posit.
1) nyss, nyligen, jör kort tid sedan, mädhan herra
vadhoyn swa snima (felläst för sniman; jfr E.
Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 224) do Iv 1508.
2) tidigt, bittida. Se Sdw 2: 130 3 och jfr E. Noreen
a.a., V. Jansson, Eufemiavisorna 312, 316. B)
superi. 1) nyligast, senast, thän tidh iak ... snimst
... var til flänsborgh SD NS 3: 90 (1415). kadrin
haralzdotter cristmans syster som hustru elin
snymast atte SJ 2: 106 (1487).
sniman, adv. 1) nyss, nyligen, för kort tid
sedan, lukt, som gik aff dödhom ilgärningis manna
kroppom badhe sniman oc langhligha för dräpnom
oc affliffwadhom SvB io6 (senare h. av 1400-/.).
Hist. Tidskr. 1949 s. 252 (1512). 2) någonsin?
Momentet utgår. Jfr E. Noreen, Ark. f. nord. Fil.
45: 224.
snioa (snöa. snögha), v. opersonl. floccare ...
snöa GU C 20 s. 280. ningo ... snögha ib 355.
•snioflinga (snö-), /. snöflinga, floccus ci vila
teester ok snöflingha GU C 20 s. 280.
•sniofulder (snöfuller), adj. niuosus ... snöfuller
GU C 20 s. 356.
sniohvlter (sniö-, snö-), adj. snövit, niueus ...
snö hwiter GU C 20 s. 356. han forwndrade och
oppa hennes sniöhwita ännes släthet Troj 62.
*sniomyk? se snlomyl.
•sniomyl? (snýö-), m. [Su. Dial. (Uppl. m. fi.)
snömyl] snöboll. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil.
49: 312 /. änders ... zacer til vj marek fore
snýö-mýkin (sannol. fel för -mýlin) han kastade pa
mester örien STb 3: 352 (1498).
snior (snö), m. L. snö. saa huad som gömss
under snön gaar up med tön HSH 14: 64 (1525?
Brask).
•sniovatn? n. snövatten? nibata skyn vaten
(tröt. fel för skya-) ok siövatn (trol. fel för sniö-)
GU C 20 S. 352.
*snipa, /. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1303.
•snippa, /. [Mnt. snippe] snibb, segmcntum ti
vestis mulie[b]ris et longa cuius necesse est partem
secare ca solent vti nubentes ... kiortilffoller gere
oc snippa GU C 20 s. 5 62.
suiiilder (sniäller (el. möjl. snäller) GU C 20
(hand 2) s. 110. snäller MP 4: 154. best. form sing.
nom. /.? sniälle Mecht 140. komp. snällare MP
4: 154. Se Sdw 2: 1303), adj. L. 3) vis, klok. vir
prvdens placebit magnatis een sniäller (el. möjl.
snäller) man skal täkchass herromen GU C 20
(hand 2) s. 110. tha lofuade han (3: husbonden)
thän vranga syslamannen for thy han war snäller
widh sik siälffuan (jfr GVB Luk. 16: 8: at han
wijsligha giorde) MP 4: 154. thessa jorderikis
människior the ära kyndoglie ok snällare j sina
kyni ... än lifsins syni (jfr GVB Luk. 16:8: ...
äro wijsare än liwsens barn) ib. 4) skicklig att tala,
vältalig. — som vittnar om lätthet att tala, ledig,
flytande, eloquencia thz är sniälle talan Mecht 140.
6) sedesam, laglydig? Jfr V. Jansson, Acta Philol.
Scand. 19: 37. — Jfr osniälder.
sniälhet (sniäld- SvKyrkobr 325. snil- ib (Lucid
B) 142; SvB 362 (omkr. 1500). snel- GPM 35
(1511?). -heet), /. 1) vishet, klokhet, förstånd,
snil-heten til at vitha onth ok göth var hon j thy
äpleno SvKyrkobr (Lucid B) 142. sniäldhetenna ok
Ordbok.
sannindenna wägh SvKyrkobr 325. SvB 362
(omkr. 1500). 2) list, listighet, (ill)slughet. the
kwnnä beslike ider medh nager snelheet, ath j
lathe ider om wända GPM 2: 35 (1511?).
sniällelika (snälleligha SkrtUppb 358. snälika
MP 4: 112), adv. 2) raskt, snabbt, inom kort. han
(o: Gud) anamar snälika wara bätringh MP 4: 112.
thätta (3: syndabättringen) gör toomligha, togh
snälleligha SkrtUppb 358.
*sniiiIordadher, adj. skickligt läggande orden. Se
Sdw 2: 1303.
snoa (part. pret. snoder. snodd her), v. sno.
Uora-rius ... thz thöm tilhöre snoddher oplösdlier oc
bunden GU C 20 (hand 2) s. 97. tha strängen är
snoder PMSkr 398. Jfr upsnoa.
•snodder, m. Jfr silsnodder.
•snoker (snock. snook), m. [Fdan. snok] snok.
PMSkr 275. tak en swartan orm som är snook
ib 281. serpentes ... nigri ... quos vulgari gentis
idiomate snock appellant Ol. Magnus Hist. de
gent. septentr. 1. xxi c. 46.
snöper, adj. 2) snopen? snäv, trång? J/r J.
Mjöberg, Nysv. Studier 4: 52 ff.
snor, m.? snor. SvKyrkobr (Lucid B) 164.
•snorludher (snoorluder), adj. snorig, snörvlande?
naricus ... snoorluder GU C 20 s. 342.
•snubba, f. [Isl. snubba] snubba, förebråelse.
repulsa se snubba oc ater driffningh GU C 20
s. 524.
•snubbo t ter, adj. [Sy. Dial. snubbut, kullig. Isl.
snubbóttr, avstympad] kort, avrundad. Jfr S.
Benson, Studier över adj.-suffixet -ot i svenskan 17.
synas hornen snwbboth j maananom fämthe
daghen. märker räghn PMSkr 291.
•snugga, v. [Ä. Nysv. snugga, snylla, åtrå. Ä.
Dan. snugge, vädra, snylta] åtrå, vara sniken.
catilio ... swälgia ok skälla ok snwgga GU C 20
s. 87.
•snuggare, m. cathilio onis slisker ok suwggare
(fel för snuggare) GU C 20 s. 87. Jfr mata snuggare.
•snurrepil? Se snörrepil.
snuva, /. s/iuoa. reuma snwffua GU C 20 s. 526.
•snuva, v. [Mnt. snuven] ha snuva, vara snuvig.
reumatizo as are snuffua GU C 20 s. 526.
•snuvolter, adj. [Jfr Sv. Dial. snuvit, snuvig,
kullig (om kor). Ä. Dan. snov, naken?] bcgeredhe
jec thät han skulde leggie (3: tillskifta mig)
re-welstadhe oc the goz som thär til liggia tha skyrpte
han ath mic ... oc sade ath jec skulle ta ga snwffuot
som en andh Arfstv 22 (1461).
snyta, v. snyta, mungo ... snytha oc lywss [aff?]
thaga GU C 20 (hand 2) s. 164.
snäkkia (snekkia. ack. med art. snäkona SD NS
3: 24 9 (1417)), f. L. ett slags (mindre) fartyg. Jfr
Hj. Falk, Allnord. Seewesen 102. dromo onis ...
snäkkia GU C 20 s. 202. ffascelus ... snekkia en ö
oc enahanda skawell GU C 20 s. 255. ena nyo
snekkio aff xviij lästher Arfstv 19 (i46i). ib 62
(1474—75). then nya snäkkian som fran finland
kom GPM 2: 332 (1509). — om krigsfartyg som det
åligger ett härad el. skeppslag att bygga och utrusta.
om idher snäkke lagh j norfinna oc sudherfinna
wilia wy tillota at hwart härade haffue j snäkkia aff
xvj lesther oc en sköttabaath aff vj lester eller vij
ferdoghe tiill rikinsins tiänist jnnan pingx daga
Svartb (Skokl) 441 (1450). — snäkkio lagli (snäkke-),
n. skeppslag. Svartb (Skokl) 441 (1450). — *snäk-
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
