Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sparstädh
785
spika
erecte inter se luctantes sparralagh GU C 20 s.
160. ib (hand 2) s. 64 (se ander sparra hund). —•
"sparra sanianföghilse (-samonfögilse), n. pl. el. f.
contignacio sparrasamonfögilse GU C 20 s. 144. —
•sparra virke (obl. sparrevirkio), n. sparrvirke.
item ij öre for sparrevirkio HLG 2: 104 (1519). Jfr
sparvirke.
"sparstädh, n. mindre städ (van/. med en rundad
och en platt ände). J/r E. Holmkvist, Bergslagens
hyttspråk 90, Dens., Ark. f. Nord. Fil. 65: 113/.
eth spar stadh oc 11 stora sleggior Inv cur Tynnelsö
7. VKU 150 (1594). Jfr sparhaki.
*sparver, m. [Isl. spgrr. N. och Ä. Dan. sparv|
sparv, ciprianus ... omvendendes sik j quinno
liknilse nw j sparff eller andra fugla J Buddes b
95 (mö/7, snarast att föra till sparfliknilse). hwarff
sparfuen ok acladius saat j gen ib. Jfr sparfliknilse.
spirver och spörver.
"sparvirke, n. sparrverk (i Iak), jx mark ortoga
lasse olsson ... och lasse iönsson för thy resadhe
sparuirket och brädhadhe Kumla kyrkas rb 96
(1513). Jfr sparra virke och sparvürk.
"sparvärk (-werk), n. = sparvirke. thaa restes
sparwerkit j swartbröd[r]a kloster ... wppa westrc
gafflin STb 4: 200 (1511). Stock Skb 115 (1519).
spazera, v. spatsera, promenera, vandra omkring.
henrich ... och hans ... skulle ... haffue gaat
spazer-ende pa torgit til och ffran STb 4: 249 (1512? på
lös lapp).
"spazerare, m. dagdrivare, flanör, llustro ... qui
vagus est et nihil aliud agit wlgariter spatzerare
GU C 20 (hand 2) s. 105.
"spazeraruni (spacera-, spacero-), n. ambulatum
spacera rwm GU C 20 s. 19. deambulatorium
spacero rwm ib s. 165. peribolum li gangarum ok
spazera rwm ib s. 434. jmbulus ... spazerarwm ib
(hand 2) s. 12.
spe (spee), n. spe, hän, begabberi. tijn helga öron,
som hörde spee och spått Kyrkohist Årsskr 1922
s. 324 (1498). sarcosmicus ... bether owenneligin
oc spee (mö/7, ett ofullbordat speefulder, speeliker el.
dyl.) GU C 20 s. 545.
"spefuldcr (spee-, -fuller), adj. spefull, hånfull.
cenolentus spefuller GU C 20 s. 9 8 (jfr Cathol.:
cenulentus. plenus ceno). ironicus ... spee fuller
ib (hand 2) s. 45.
"speglieliker, adj. [N. spægleg, späd, tunn] späd,
finlemmad. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv.
195. MB 1: (Cod. B) 562 (se Sdw 2: 464 s. v.
speghilliker).
speghil (spegil MP 5: 63, 64, 65. späg(h)il Mecht
258; MP 4: 82. spöghil Nio kap ur Bir 27. speyil
SkrtUppb 148. dat. spöghle Nio kap ur Bir 27.
med art. spegelenom MP 5: 66, 68. pl. spegla
Mecht 257. spägla ib. spägle GPM 2: 215 (1506)),
m. 1) spegel, min siäl oc licame är klarare än
sol oc renare än spöghil (Bir speghil) Nio kap
ur Bir 27. han ma se gudhdomin ok mandomin i
mik sua som i spöghle ib 27. christi lyma the skina
oc lysa os som andra spägla Mecht 257. christi
hälghasta hiärta är oss en späghil, hetasta kärlekx
ib 258. warder en stor spägil brotin swnder j mång
sma stykke MP 4: 82. j [o: >/2] dwsijn spägle
GPM 2: 215 (1506). at iak altidh j mins guddoms
speyil liwsliga beskodade alt thät som haffde
warid oc war SkrtUppb 148. 2) föresyn, mönster.
kallas ok thänna sama lithla book speculum
Ordbok.
virginum, thz är jomfrunnar speghil SpV 5. —
Jfr fyrspeghil. — "speghla glas (spegla-), n.
spegelglas. tak tw spegla glas tilgiordh PMSkr 425.
speghilliker?, adj. Se spegheliker.
speghla (spägla MP 4: 82), v. spegla, the skodha
oc spegla j gudhi sina dygdher Mecht 203. spegla
ok beskodha sith änlithe j speglonom ib 270. ib
298. — speghla sik, spegla sig. MP 4: 82. effestites
är en sten j hwilkom man kan sigh speghla PMSkr
473.
"speghlan (speglan), f. speglande, spegling, syon
sigx wara swa mykit som speglan (speculatio)
SpV 107.
"speglilandr (speg-), n. speglande, spegling,
spe-cula aff speglande sigx thz for thy, at... Sp V 111.
spcia, v. Jfr up-, iit-speia.
speiare (speiere), m. spejare, kunskapare, spion.
STb 5: 341 (1521? Kop). Jfr utspeiare.
"speieri (spegerij), n. spejande, kunskapande,
spioneri, thet förrederij han bedreff ... både med
spegerij oc alt annet onth STb 5: 231 (1519).
"spcilse, n. pl. Jfr liespeilse.
spel, se spil.
spelika (-lighan), adv. spefullt, hånfullt, thz
hörde hans hustru och suarade honum spelighan
Prosadikter (Sju vise m C) 239.
"speordli (speeord), n. hånfullt ord. epistropus
gaff hectori mång speeord Troj 159.
speskära (spee-. -skurit), v. håna, bespotta, göra
narr av. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med
subslantivisk förled 184/. subsanare mz näsum
speeskära GU C 20 s. 342. om hon haffuir nakan
speskurith SkrtUppb 196. SvKyrkobr 34 8.
spetz (spees), m.? spets, pik. (?) exspicor ... et
exspico ... idest spicas emittere vt giffua ax ok
spees göra klyffua ok atskilia GU C 20 s. 244.
spetz och "spctzcr (spedzser JMÖ 131. dat. med
art. spetzenom PMSkr 136. spestzenom ib 124. pl.
-ar), m. spets; spets et. främsta del av en uppställd
slagordning; spetsig el. kilformig slagordning; till
strid uppställd här, härskara, o maria ... thu äst
oc grym som wälskepadher spedzser i sin tiäl
(terribitis vt castrorum acies ordinata) JMÖ 131.
ath jngen stigher aff then stadh som hwar är
skikkadher äller gör nokra willo j spestzenom
PMSkr 124. stridz ordan oc spetz skal gömas ib
132. hwrw the sig skwla haffwa j stridzens spetz
ib. ib 136. the ridhande ärw ... skwla skikkas pa
hörnen j spetzenom ib. ib 137, 152. bätre är ath
göra manga spetzar än folkit wthspredha j bredha
oc färre spetzar ib 153. then som är öfwerste oc
högxste capitenare han skal wara pa höghre
sidhonne j främste spetzenom ib. ib 154. offta
hendher ath fiendannas spetz är bredharen oc
böyes wm hörnith, äller thin spetz brytz mith j
ib 155. ib. ib 156. alla härena spetzsar oc rothår
waro skykkada oppa bada sydor Troj 124. Jfr
här-, midhal-spetz.
"spetzman, m. ss tillnamn, clauus spetzman SJ
1: 164 (1430).
spik, n.? L. Se Sdw 2: 1304.
spika (-adhe. -adher), v. 1) spika, faslspika, fästa
med spik. tha tw han saag hängia a korsseno
sspikader gynom händer oc föther SvKyrkobr 276.
... ok ther medh skal sama kannan spikas pa
kaakin STb 1: 279 (i48i). SkrtUppb 57, 390. the
spikadho mic, korsfesto ok vttando mik i adhrom
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
