Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spisseri
788
spiälde
göres storlige behoff her STb 5: 344 (1521, Kop).
— J/r bonda-, ut-spisning.
spisscri (spesserj GPM 2: 214 (1506). speszerij
STb 3: 341 (1497)), 71. L. speceri, kryddvura. han
skal haffua huarken klede eller spisseri i the
bodenä STb 1: 109(1477). ikistheffwl med spesserj
ok alle hondhe kräm GPM 2: 214 (1506). STb
5: 168 (1517), 318 (1521, Kop).
*spissoglas, n. [Mht. spizglas] antimon, tak spisso
glas stötli oc mal görandis thär aff en deegh oc
thär mädh lwtera glasen tha brista the ey PMSkr
419. ib 427, 454.
spisöl (-ööl), n. spisöl. HLG 3: 121 (1529).
spit (spet), 71. spett, spetsig stång, spetsig sticka.
astericus ... et hobelus telon twäggia banda tekn
i bokom astericus stiärna likin hobelus spiti likth
... astericus teknar nakat borto wara ok obelus
teknar orät (hs. orat) wara GU C 20 s. ti. —
spelt med (torkad el. rökt) jisk. ss måttsord. 6 marc
smör, 14 brödh, 8 spet oc 100 spetfislc VKJ 150
(1466). ib. — J/r iärn-, steke-spit.
spital (spetal), m. och n. L. hospital, vårdanstalt
lör fattiga och sjuka, i sht för spetälska. Jfr B. Ejder,
Sydsv. ortnamnssällskapets årsskr. 1952—54 s. 22 ff.
cenodopium (hörfel för cenodocium )... kroger ok
spetal GU C 20 s. 95. kännis ... mik hafwa gifwit
oc vnt spitalen ... ena lialue marklandh iordh
SD NS 3: 342 (1418). ... hem til halstenz i spitalen
ATb 1: 201 (1464). thenne pantir hörde olaf
beltare til i spytalen ib 208 (1465). ... sända ...
pighane (o: en spetälsk) ... till aaland igen ok till
spitalen i fyndland STb 1: 218 (1479). ... om then
spetal wed gamblä lödesä GPM 2: 120 (1502). —
spitals sot (spetalssooth), /. spetälska, llepra re
spetalssooth GU C 20 (hand 2) s. 7 5.
spitali, m. L. =spital. Jfr B. Ejder a.a. insighle
... härra niclissä ij spitala SD 8: 57 (1361). —
*spitala hus, 11. — *spitalahusgömare (spetala-), m.
hospitalarius ii spetala hws eller gesta hws gömare
GU C 20 s. 340. — »spitala stuva (spetale-), /.
rum el. hus nyttjat som hospital. HLG 3: 92 (1527).
spitfisker (spet-. spidfesk Trolles Jb 7 3), m.
I Fdan. spetfisk. Jfr Sv. Dial. speta, utspänna och
fästa med stickor el. spetor] fisk som torkats genom
att utspännas med stickor el. spelor, torkad el. rökt
fisk (torsk, särsk. småtorsk). koll. Se Sdw 2: 1304.
tha legies hon (o: en bod pä Öland) for 200 spitfisk
VKJ 150 (1447). 4 ys tiogh spetfisk ib (1466,
Öland), ib (på flera ställen). 1 laas kloffwaträä tiil
spetfiskin ib 162. xvi kloffua spetffysk GPM
2: 288 (1508). -— ss maträtt, spethfisch med löch
eller äg Brasks Matordn 7.
spitälska, /. — spitälsko sot (spithälska sott), /.
spetälska, bödz allom bardskiärarom ... ath besee
henrik mwlle och flere, som her äro i stadhin, om
spithälska sott STb 1: 385 (1482).
spitälsker (spittälsker MP 4: 193; -a ib 192.
spiteske Skotteb 213 (1465—66). spetalsker GU C 20
(hand 2) s. 7 5), adj. spetälsk. leprosus ... spetalsker
GU C 20 (hand 2) s. 75. oleff vnge är spiteske oc
burt Skotteb 213 (1465—66). ... är the spittälska
sottin mykit besmittelikin aff sik MP 4: 192.
thän som spittälsker är (är) mykit hes j sina male
ib 193. the spitälska sotthen ib.
spiut (spyud(h) GU C 20 (hand 2) s. 61
(dani-serande). spywdh ib), n. L. spjut, llancea ...
spywdh GU C 20 (hand 2) s. ei. ib. — bildl. o ...
maria ... iak bidher tik ... om the fäm spiwthen,
hwilkin thär gönom gingho thit aldra wärdogasta
hiärta, j thins aldra kärista sons dödh SvB 336
(omkr. 1500). första sp[i]utith ... war thins sons
lastelika oc blyghelikasta näkt ib. ib 337. — spjut
(skaft) i vilket vid avyttring av jord el. vid
morgongåva av jord överlåtaren och fastorna höllo till
avtalets stadfästande, thesse epterskreffne ära
fastamen til tessa morgongaffuor som aa skapt oc
spiut hiollo RAperg 1469 21 /8 (medd. av S. Ljung).
— självskjutande spjut för jakt å större djur,
sjätv-skott. ss led i ortnamn. Jfr Ortnamnen i Älvsborgs
län 4: 72, J. Sahlgren, Skagershults sockens
naturnamn 58. — J/r älgliia spiut (Sdw 2: 1097). — spiuts
slang, /. spjutstång, spjutskaft; spjut, then (o:
skatten till kung Hans) vilie the ssielffwe bera
honom ffram i spywtz stangena och pol ijxe
ändhan GPM 2: 205 (15O6). — ’spiutä tang
(spiutä-), /i. sä mycket (hö el. dyl.) som kan lyftas
med ett spjut? ss måttsord. prästä rätten i tawesta
land aff hwariom prästa kroken ... thry spiutä
fangh höö Beckman Stud 54 (si. av 1400-/.?). Jfr
spruta fany.
spiutskapt (-skaf(f)t), n. spjutskaft; spjut, j nat
bars mik fore som ängil gudz kom til mik oc bröt
sunder mit spiwtskafft mellan minna hända
Prosadikter (Karl M) 266. SkrtUppb 293.
spiutstang, /. Se Sdw 2: 1304.
’spiuver, m. spjuver? ss tillnamn, erlige oc
wel-byrdige men jogan niclasson ... biisse spivffuer ...
AktKungsådr 32 (1395 enl. referat på 1520-/., senare
avskr.).
spiäl (spiel), n. L. 2) kränkning, thu vtwalda ...
liälagh jomfru, ey vitandis nakot spiel ällir smitto
j thinom reenlek SvB 369 (b. av 1500-/.). — Jfr
iiäiid-, frändsämio-, gudbsivia-, iungfru-, sifskaps-,
ätsku-spiäl.
♦spiäld (spiäl JTb 13 (1458); HLG 2: 24 (i5ll),
35 (1512); med art. spiälleth ib 2: 24 (1511). spield
GU C 20 (hand 2) s. 60. spiel HLG 2: 63, 3: 43
(1518), 2: 105 (1519); med art. spielleth HLG 2: 44
(1515); spiellett PMSkr 696 (senare avskr.). späl:
spällith STb 1: 219 (1479). speeldh Skotteb 463
(1471—72, Kämn). spil? HLG 2: 114 (1523) (mö/i.
snarast fel för spiel)), n. [Su. Diat. spjäll, späll.
Isl. spjald, speld. Fdan. spæld] Jfr E. Lidén, Ark.
f. Nord. Fil. 41: 321 /., Nat. Lindqvist,
Bjärka-Säby ortnamn 302 /. 1) skiva (till att slänga med);
spjäll (till eldstad el. skorsten), llania (fel för lama)
e spield fnyso steen skiffua vatnskyrdh GU C 20
(hand 2) s. 60. JTb 13 (1458). vj öre fore ij spiäldh
Skotteb 463 (1471—72, Kämn). ib. förre än
skortz-steenin och spällith ärforbätradhSTftl: 219 (1479).
petro muramestare, som ... muradhe offuer
spiälleth och askagraffuen ther ý husset HLG 2: 24
(1511). ib 35 (1512). ij öre smeden, som spielleth
ferdath met nyia loppar ib 44 (1515). ib 63, 3: 43
(1518). et lithet spiel til spyselen ib 2: 105 (1519).
thá tage the (o: skalleindrivarna) aff hans huss
grytor, och kannor, eller och spiellett aff
skorste-nenom PMSkr 696 (senare avskr.). 2) [Su. Dial.
spjäll, liten hörnig åker, liten del av en åker] hörnig
åker. Ant. av E. Hildebrand i handl.
(pergamentsbrev) 1424 26/10. ni akra i haffslykkio medh 11
spiel Linkbiblh 1: 240 (1486). — Jfr skogs spiäl.
’spiälde? (spelle HLG 2: 135 (1525). spylle? ib
118 (1523) (möjl. snarast fel för spyelle)), n. =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
