Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spiälc
789
spotta
spiäld 1. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 322
(särsk. not i), för cth spelle, som bigdes viii ortoger
HLG 2: 135 (1525).
•spiäle (pl. -ar. späla PMSkr 330 (möjl. jel jör
spiäla)), m. spjäle, ribba, slå. händhir thz saa at
thu kombir oppa högxsta spiälan (i en stege från
jorden till himlen) SpV 39 3. hwat fordel är at
komma oppa högxsta spiälan a stighanom, om
swa kan hända at than som thär är kommen,
fallir strax nidher j gen ib 467. tak olyo oc wll oc
win bindandis wm benetli oc spiälar wm kringh
mädh oc swa läkes benith ather PMSkr 242. ib
245. fjkonen ... läggis pa en flaka flättadan samman
aff slyor äller spiälom ib 332. Jfr stif|lia spiäle.
spiäika (spielka. -adhe. -adher), v. L. 1) spjälka.
adipatus ... spielkader GU C 20 s. 8. 2) klyva.
han högh nigils porsa i armknulona ok armbrin
spiälkadis ATb 1: 162 (1462).
spiälla, v. 1) fördärva, förstöra. Jfr O. Thorell,
Fem Moseböcker på fsv. 148/. the (o: caldei) ...
ilyrkadho for gudha eld oc wädher jordh oc vatn
sool oc mana, oc annor elementa oc vildo ey
skodha at hwart thera spiällas aff andro oc äru
omskiptelik Prosadikter (Barl) 67. — Jfr
ospläl-ladher.
spiärna (impf. sporn SvKyrkobr 43; Prosadikter
(Sju vise m B) 184. pl. 3 pers. spurno SkrtUppb
296), v. 1) spjärna, sparka, sanctus bernardus
sparn han mz sin foot oc badh han op sta
SvKyrkobr 43. hwru han styrte wndir korseno ...
oc huru the han tha spurno SkrtUppb 296. engin
görä nogrom landzmanne fortreth, swa ath han
spiärnar pa säckin, eller giffwe ondh ordh STb
1: 492 (1482, Burspr). — sparka i, sprätta i (mark).
han (a: en vildgalt) sparn jordena mz sinom fothom
Prosadikter (Sju vise m B) 184. — refl. *spiärnas,
spjärna emot, sätta sig titi motvärn, mone than ey
wara oppenbarliga awetha oc blynder som
diärf-fwes oplyffta syn hääll tiill ath spiärnas j moth
eder retandhe eder makt tiill örlig oc krij Troj 81.
— "spiärna nidher, sparka omkull; trampa ned.
tha matthe thu ... honom ... mz thinom hälom
spiärna nidher SpV ii6.
split (spliit. gen. sp|etz ATb 1: 127 (1460)), m.?
och n.? split, oenighet, magnus skaak ok fasbyörn
komo swa til spletz ATb 1: 127 (i460). göre
sa-danne spliit twädrecht ville och owilie inhyrdes i
bland richesins almwge GPM 2: 96 (1509?).
splita (splyta), v. — splita smider, sönderriva,
sönderslita, ath splyta sith hyärtha syndhir j thu
MP 5: 169. Jfr sundersplita och osplitin.
splitter (splether), m.? och n. split, tvist, nagoth
splether FM 130 (1502, Gadh).
spok (spook. pl. spock PMSkr 650 (senare avskr.).
spoker PMSkr 464, 465, 473, 477), n. 1) spöke.
pafuans siel ... openbaradhe sik effter dödhen j
eens spook liknilse hafuandis hofudh ok rompa
swa som aasne SvKyrkobr (Lucid B) 220.
calce-donius är en sten ... hängis han pa halsen tha
fördriffwer han spoker oc gabbilse som kombir aff
melanconia PMSkr 464. ib 465. jaspis ...
fördriffwer spoker som synas menniskiom ib 477. Fallen
Irån PMSkr kunna även föras till 2. 2) spökeri.
emetrem är en dyr sten ... som pläghas til ath
brwka spoker PMSkr 473. ... sighia alth thätta
haffwa sketh ffalslika, swa som spok älla gabbilse
JMPs 4 69. thänna rösten war ekke spok äller
lekamlikin, wthan aldra klarlikast atskilelikin j
sigh ib 26. 3) streck, skurkstreck? seneca war wijss
och öffuer andre klock. / han lerde neronem the
wrångaste spock. / eth onth empne ähr
wånde-sampt retta PMSkr 656 (senare avskr.).
*spokliker (-ligher), adj. som har samband med
spöke el. spökeri. thy at the hälga kyrkia försmår
oc dömmer spokligha gärningh thy at the höra
diäfflenom til JMPs 469.
♦spole, m. [Fdan. och Mnt. spole] spole, panus ni
spole GU C 20 s. 406. Jfr väfskedha spole. —
♦spola stikka, /. jnsubulus ... spolastikka ...
quoddam instrvmentum in texendo telam scilicet
circa quod pannus vel stamen inuoluitur quia
insubulatur idest perforatur vt possit inuolui idest
(fel för et) retineri pro voluntate (fel för per
voluntatem) texentis GU C 20 (hand 2) s. 33.
spor, n. Jfr fot-, hul-spor.
spordlier, m. Jfr fiska spordher.
spordlistaver, m. ett slags karvstock? J/r B.
Lundberg, Tröghbolagh 53.
spori (pl. ack. sporer PMSkr 699 (senare avskr.).
spörrö JTb 96 (1513)), m. 1) sporre. JTb 96 (1513).
— sporre på höns. spora haffwer hanen PMSkr
119. när the (a: hönsen) haffwa fäm thär. oc spora
stora ib 251. ib. 2) ett straffredskap, tattere ... tages
och säties i bultar, sporer PMSkr 699 (senare
avskr.) — spora smidher (sporra- VKU 37 (1543).
spara- ATb 1:235 (1465), 313, 319 (1469), 342
(1471). -smedher), m. sporrsmed. ss tillnamn.
symon sporasmidh pro quo ebbe sporasmidh KTb
145 (1429). ATb 1: 179 (1462). STb 1: 343 (1482),
2: 452 (1490). Jfr sporsmidlier.
♦sporsmidlier (-smedh), m. = spora smidher. ss
tillnamn. VKU 124 (1566).
spot (spooth. spått), n. 1) spott, saliv, saliua ...
spooth GU C 20 s. 539. 2) spott, bespottelse, hån.
tijn helga öron, som hörde spee och spått
Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). — gyckel, skämt,
i uttr. (for) utan spot [Mnt. àne spot, sunder spot)
sannerligen, förvisso, ss rimfyllnad. Jfr E. Noreen,
Ark. f. Nord. Fil. 46: 286. iak heter gafuian for
vtan spot Ivan ed Noreen 5723. skal iak thet sighia
for vtan spot ib 1135.
spotta (sputta. -ar, -adhe, -at. sputa: -adher
SkrtUppb 219), v. 1) spotta, ur munnen utstöta
spott, tha sputtar hon j handena SkrtUppb 269.
2) spotta, utspotla, ur munnen utstöta, han sath
och sputtade hanom igen liskien j ögonen STb
3: 211 (1495). 3) spotta på, överhölja med spott.
herra ihesu christe som ... war fangadher ok
sputadher aff iudhum SkrtUppb 219. han ...
wardh ... spwttadhar i siit ärofwlla änlitte ib 295.
JMPs 458. 4) bespotta, håna. med ack. hugin kesare
mälte öwrit hafwin j mik mz ordom spottath
Prosadikter (Karl M Ds) 333. Kyrkohist Årsskr
1922 s. 324 (1498). 5) avvisa, stöta bort. med prep.
mote. mädhan siälff naturanna atskililse städhir
ekke thz til sik, som andhre nathur är almänth
ällir eghlikit, wthan hällir spottar mote thy, swa
som thz alzstingis ware thy genwardogt (immo
quasi penitus contrarium respuat) SpV 354. —
Jfr nidher-, ut-spotta och besputta.
•spotta (pl. sputhor), /. spottkladd. sputhor,
flänghor, spyuthet (o. s. v.) ... tässen för nämdha
tingh ärw the huilken iomffrun saa tilredhas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
