- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
790

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spottan

790

spyia

sinom son (sputa, /lagella, lancea ... Iiec sunt quc
virgo viderat suo parari filio) JMÖ 112.

spottan (spwtan), f. spaltande; bespoltande.
korn-ber iak til kinpustanna ole sputtannanna SkrtUppb
74. thin (3: Jesu) fängilse, kinpwstan, spwtan
SvB 19 (b. av 1500-t.). Jfr besputtan.
♦språk, n. Jfr burspråk,
♦spraka, v. Jjr be-, bi-spraka,
♦sprakan, f. Jjr bisprakan.

♦sprakare (med art. spraaghkaren STb 4: 357

(1514)), m. [Jfr Mnt. spreker] förespråkare,
advokat? ghaff iak vth i lybeka ... i sthempnynge
peningha och fför spraaghkaren ij mark STb
4: 357 (1514?; på lös lapp). Jfr forspräkare.
♦sprakniny, f. Jfr bisprnkning.
sprang, n. 1) hopp, språng, iak ... giorde try
swa maktogh sprang (saltus) Mecht 237. hörrönna
(0: Salomes) sprangh ällir danzsan Sp V 215. —
Jfr a-, ra-sprang.

sprnngadher, p. adj. Se Sdiv 2: 1304.
språngning, /. Se Sdiv 2: 1304.
♦sprazla, v. [Ä. Nysv. spratsla, spras(s)la. Nt.
spratteln] sprattla, paipitare sprazla sicut piscis
GU C 20 s. 401.

spredha, v. Jfr be-, ut-spredba.
♦sprel? (spreell), n.? [Jfr Mnt. sprengel]
biskopsdöme, biskopsdistrikt, gulland voit stikt oc spreell
HSH 14: 81 (1525? Brask).

springa (springao Mecht 91. impf. sprang ATb
1: 272 (1467); STb 4: 179 (1508); Troj 01, 167. pl.
sprungo Mecht 218), v. L. 1) hoppa, springa; även
löpa, ila. at melcher sprang offuer bordit och vpa
golffuit och slogh then andra viel ögat STb 4: 179
(1508). — hoppa, dansa, thok han siälena widh
handena oc lät hona springaa (sallare) Mecht 91.
... til hwilkins liwdh skaldran hälgha ängla sprungo
(saltabant) ib 218. 2) hoppa, fara, kastas, mico ...
skyna oc springa GU C 20 (hand 2) s. 140. 6)
springa, spricka, brista. — part. pret. sprungin,
sprucken, hiulcus ... sprvnghin vt terra est hiulca
in estate GU C 20 s. 337. — ♦springa ivir, hoppa
över. then som äryer äller plöye göre ekke balk
springandes affwer PMSkr 196. -— ♦springa
um-kring, löpa omkring, om rykte, thetta rykte sprang
with om kring Troj 61. ib 167. — springa up, 1)
springa upp, hoppa upp. thu skal ey faa noble aff
mich ... thet thu en wille springe vp j wederith
STb 2: 410 (1490). — springa upp, skynda upp,
hastigt resa sig. swa sprangh andirs vpp oc slo
pedhir i hoffwudit medh een ögxa hammar ATb
1: 272 (1467). Jfr in-, til-, unt- (Sdw 2: 830 /.),
up-, ut-sprinya.

♦springan, /. Jfr aff springan JMPs 452.
♦springande, n. hoppande, dansande, hogsins
springande (mentis saltus) SpV 579.

springare (-ere), m. springare, löpare; hoppare,
dansare, satiri gabbara ok springara GU C 20 s.
547. — ss tillnamn, jenis springare STb 1: 1 oX
(1478). ib 2: 443 (1490). elin springeres ib 590
(1491).

♦springclas (sprynghelaas), /1. ett slags lås. eth
sprynghelaas for bodhen y helghelikome grändh
HLG 2: 13 (1509). ib.

♦springirska (-erska), /. saltrix ... springerska
GU C 20 s. 540.

springkorn?, n. Se Sdw 2: 1304.
sprita, v. Jfr utsprita.

♦spritta, v. [Isl. spretta. Jjr Sv. Dial. sprintaj
spritta, hoppa, thy at bärghen oc smaa kwllane
spritta (montes et colles exilient) bidhandis idher
mz glädhi JMÖ 163.

♦sprok, n. Jfr bisprok (Sdw 1: 114).
sprund, n. L. 1) propp, tapp (i tunna), grunia
(fel för gruma) ... sprvndh GU C 20 s. 323. relino
... sprvndh aff tago ib s. 521. 2) sprund (på tunna).
huilket (a: ett ölfat) som war ok mä[r]kt medh
swa-dana märke offuer sprwndet STb 1: 20 (1475).
(blandningen) latis strax j tynnona ... rörandis
wm kringh gönom sprwndit länge mädh enom käp
PMSkr 354.

sprumla (-adhe), v. 1) sälla tapp (el. lock?) i
(tunna o. d.). llino ... sprvnda oc botna GU C 20
(hand 2) s. 88. dragharen, för the sprundadhe
tunnarar j öre HLG 2: 28 (1512). 2) innesluta
(dryck o. d.) i tunna. Skotteb 457 (1471—72, Kämn).
sidan tynna han (3; lagen som skall bli mjöd) oc
täppe medh naagra duch skal han ey sprundas
[inn]an en maanad Sex ekon tr 268.

♦sprundiix (-yxe), /. \Jfr Mnt. spuntbil] yxa för
sprundande av tunnor o. rf. SO 192 (se Sdw 2: 472
s. v. sprund).

sprung, /1. Jfr R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 333.

spruti (spröthe), m. och n. 1) skott, telning, thär
äpther büdh moyses ... frambära til tabernaculum
tolff qwista ällar spröthe JMÖ 7 5. — Jjr liasla
spruti. — ♦spruta fång? /1. iij sprota fangh (för
spiota fangh?) hoo Svartb (Skokl) 586. Jfr spiuta
(ang.

spryngia, /. springa, rima e spryngia GU C 20
s. 527. Jfr iorilha spryngia. — ♦spryngio in|der
(-fuller), adj. rimosus ... spryngio fuller GU C 20
s. 527.

sprytia (pl. -ior. sprithior PMSkr 286), /. kvist,
smal gren, spö. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons
landsmansskap 67, E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil.
52: 346 /. takes manga smaa sprithior tiokka som
en fingher ... oc pa them strykes fogla lym PMSkr
286. ib 287. stödh them (o: lökplantorna) oc binth
langa sprytior mällen ib 353. ib 543.

♦spriikar, m. el. f. pl.? Jfr dödlispräkar.
♦spräkare, m. Jfr forspräkare och sprakare.
♦spräkla, /. [.S’;>. Dial. spräkkel, fläck, spräckla,
mässling. Nyisl. och N. sprekla, fläck] fläck, när
falken faar hwitha spräklor pa klöffvvana äller pa
näbben PMSkr 281. dionisia är en swarther sten
haffwandis rödha spräklor ib 470.

sprängia, v. Jfr in-, o- (Sdw 2: 181) sprängder.
♦sprätta (supin. spröt STb 5: 45 (1515)), v. [Isl.
spretta] sprätta. —- ♦sprätta undan, sprätta borl.
hans brwne hosser hade tywffuen pa sin ben och
hade sprät fodrit wndan, gamalt röt hagenst STb
5: 45 (1515). — Jfr af-, up-sprätta.

spuni, m. spånad, netus ... spuny GU C 20 s.
351. — *spuna lön. (spöna-), /. lön för spinnande.
VKU 118 (1565).

spurdagher (spor-), m. 1) àtspörjande, till-’
spörjande, jordh j mädlaby ... huilken war byrdhär
vthan wara withu ok spordagh ok vthan vpbudh
a trim thingom, som lanzlagh til siägia ... Svartb
104 (1355).

sputta, se spotta,
♦sputtan, /. Jfr besputtan.

spyia (spy. pres. spyyr), v. spy, kasta upp, kräkas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free