- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
792

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spännare

792

stadher

PMSkr 139. — abs. tha waro grecana tiill j the
skipen waro, ath spänna oc skiwta mz syn arbosth
oc handbogar Troj 108. 5) [Jfr Sv. Dial. spänna,
gripa el. riva med klor. Isl. sperna) gripa med klor,
slå klorna i. (djävulen har) hugh ... til at spenna.
mandsins siäl for syndelica sak Vis sten 7. fughlin
spänte qwinnona ower spinana oc flögh bort ...
mz henne til heluitis SvKyrkobr 70. MP 5: 217.
6) (?) tha then wnge häre nalkades garden gaffwan
han sigh och syth sälscap til rännande medh
spänth jn for poorthen och badh lathä wp for
sigh GPM 2: 21 (1508). — Jjr til-, up-spänna.

*spännare (spennere. spenner), m. 1) archipotens
stärker spännare GU C 20 s. 34. 2) [Jfr Sv. Dial.
spännare, hök, sparvhök?] ss tillnamn, mickel
spennere STb 2: 401 (1489). SJ 2: 157 (1489).
StÄmb 166 (1508), 169 (1509). Fallen böra kanske
snarast i st. föras till spänare.

spänne (spenne. pl. spennen JTb ill (1525)), n.
[Isl. spenni. Fdan. spænde] spänne, ther hawir
larins viij par spänne til pant fore ATb 1: 105
(1459). tesse skattadhe een kranz xiij stykke och
spänne ib 243 (1466). ib 247 (1466). iomfru maria
... offradhe sinom son eth spenne ällir ena braatzsa
(fibula) Mecht 128. FMU 5: 89 (1484, avskr.).
STb 3: 197, 198 (1494). eth par stor forgiltli
spennen JTb in (1525). Jfr bryst-, fot-, gul-, kapo-,
kiurtla-, korkaps-, uiansla-, si|f-, sma-spänne.

*spännebülte (spenne belthe), n. [Fdan. [-spænne-bælte]-] {+spænne-
bælte]+} = spanbälte. eth gammalth spenne belthe
och hakaa mz JTb 95 (1513).
*spiinneklo, f. Se Sdw 2: 1305.
späns), n. Jfr silfspänsl.

spär, n. spjut, lans. han synder bröth sith spär j
try stykke Prosadikter (Sju vise m C) 236. — ridha
spär, hålla riddarspel, tornera. Jfr K. G. Ljunggren,
Objekt och adverbial 83. hastiludiari ... döstera
rida spär GU C 20 s. 327. — ränna spär, d. s.
Prosadikter (Sju vise m C) 234.

*spiirbräkan (sper-), /. = spiirbräkniug. engin
broder ... hade ther sperbräkan eller torneghian
STb 1: 340 (1482).

spärbräking, f. Art. Sdw 2: 47 6 utgår. Jfr
spärbräkniny.

spärbräkniny, /. lansbrytning. Jfr Hildebrand,
Sv. Medelt. 2: 485. Hit föras de Sdw 2: 476 s. v.
spärbräking anförda fallen. Jfr A. Bengtson, Nils
Ragvaldi 150.

"spärliniadher (-lymmad), p. adj. [Fdan. spær-

limeth] spädlemmad. breseida____war myket fagor

ey ... myket spärlymmad ellir swolten Troj 7 6.

spärränniny, f. spärridning, tornerspel.
Prosadikter (Sju vise m C) 234.

*spärstaki (sper-), m. [Mnt. sperstake]
spjutskaft, spjutstång, joan longe slog honom medh eth
stycke aff en sperstaka i hoffwdet STb 1: 94
(1477). ib 95 (1477), 405 (1483).

*spüdh (spöd), n. [Sy. Dial. spöd. N. spaud] spö.
it litet spöd hade örian slagit honum med STb
4: 348 (1514). Jfr körespö.

♦spödlie, n. [Sy. Dial. spöde] spö. thän som göme
faren plägha haffua lankt spödhe ällar käpp i
handenne JMÖ 29.

"spörhöker, m. sparvhök, accipiter spör höker
eller falke GU C 20 s. 5.

♦spörver (spörff), m. [Isl. spgrr. Fdan. spurv]

sparv, ss personnamn. A. Kock, Sv. ljudhist. 3: 167
(1396, Östergötland). Jfr sparver och spirver.

sqvalder (skwaller), n. 1) fåfängt prat, plcidder,
skvaller, gerra re skwaller ok faafänga GU C 20
s. 314.

*s«|valderbärare (skualler bärore), m. nugiger ...
skualler bärore GU C 20 s. 364.

sqvaldra (skualra). v. prata, pladdra, slamra,
skvallra, cornicor ... idest vocem cornicis imitari
vel jnvtiliter loqui et garrire gala som kraka
commvniter skwaldra GU C 20 s. 150. nugari
skualra ok ralla ib s. 364.

♦sqvaldrare (skuallrare. skuallare), m. gerro ...
skuallare ofannoger ffaauisker daarotter
obeskede-likin ok illa smakandhe (för snakkande?) GU C 20
s. 314. nugax acis skuallrare daroter ok fafänger
ib s. 364.

sta, se standa.

♦stabbp, /71. [Isl. stabbi] stubbe? ss tillnamn. Jfr
E. Hellquist, Xenia Lideniana 90. SD 3: 36 (1311).
laurencio dicto stabba ib 06i (1324).
stadder, se städhia.

♦stadium? (pl. stadier), subst. [Lat. stadium. Grek.
stadion] forntida grekiskt o. romerskt längdmått
(omkr. 190 m). wtan for tessalie stad viicl åtta
stadier ellir skede Troj 299. Jfr städhia.

stadh (stad. dat. med art. städhino RP 2: 141
(1387)), 7i. och m. (Uppl Lagmansdomb 88 (1493)
m. fi.) [Sy. dial. stad. N. stad) 1) kant, åkerkant.
Jfr Sdw 2: 1305, C. I. Ståhle, Studier över de
svenska ortnamnen på -inge s. 4 32 /., G. Linde,
Studier över de svenska sta-namnen s. 22 ff., ./.
Kousgård Sörensen, Danske bebyggelsesnavne pä
-sted s. 9. sextän örtoghland ij rydhsta liggiande
nordharst widh stadhith Lindé a.a. s. 23 (1381,
Västm.). halff tholffte örthughlandh j kumblum
liggiande närmer solo widher stadhit / j
westyrbol-stad eeth halffth örisland jordh färmer solo wid
stadhit liggiande ib (1386, d:o). ib (1399, d:o). SD
NS 2: 315 (1410, d:o). tw ortoghlandh jordh i
suderby i logo sokn vidh östra stadit Linde a.a.
s. 23 (1432, Uppl.), tre mark landjordh i vnnaröra
by ... i wästre och norrä stadenom i bynom ib
(1433, d:o). ith markland i balistom ... i nordasta
stadino ib (i460, Västm.). ij ortug landiordh
liggen-dis i enestade widh norre staden Uppl
Lagmansdomb 88 (1493). xiii örisland jordh i rikkaby ...
i westra staden i bynom Linde a.a. s. 24 (1503,
Uppl.). 2)=stadher 7. all then rättikhet, swasom
wi i örabro hafuom, vtan thet stadh, som slottit
astaar SD NS 3: 69 (1415). 3) = stadhcr 12. sing.
med generell betydelse, ålder almoghen badhe i
städhino oc a lande RP 2: 141 (1387).

stadha, /. Jfr ater-, läyher-, qvar-, vidlier-stadlisi,
ävensom astaþu man (Sdw 1: 52).

stadher (städer GU C 20 s. 49. med art. staden
JMPs 458. ack. stadh. stad. stadt STb 5: 234 (1519),
313 (1520, Kop); HLG 3: 158 (1529). stath NMU
1: 74 (1385). stedt STb 5: 346 (1521, Kop.). städh
ib 1: 398 (1482). gen. stadz SJ 2: 196 (1491). med
art. stadhzäns SD 8: 36 (1361). sthatzäns ib. statzsins
JTb 72 (1481). stassins ATb 3: 329 (1520). pl. med
art. städrene SpV 75. ack. städhir SkrtUppb 193.
städher SvKyrkobr 16; JMPs 458. med art.
städ-herna SvKyrkobr 251. städerne FMU 5: 24 (1481).
städ i na MP 4: 229. stederne STb 4: 55 (1505). dat.
stadhom SvKyrkobr 10; SpV 506; MP 5: 57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0806.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free