Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadlifästning
796
stadghe
(1415), 545 (1420). FMU 4: 61 (i454). thät fämpte
kirkiona hälgilsse thät är färmilsse confirmacio
thät är swa mykit som stadfästilsse MP 4: 141.
tiil stadfästilsenas tekn räkte achilles hectorj siith
swärd Troj 167. — stadlifästilsa bref (-ilse-), n.
2) stadfästetsebrev, bekräjlelsebrev. sixti paaffwa ...
stadffästilse breff älla bwlle mädh hwilkom han
stadffästher jomffru maria psaltara JMPs 3.
studlifästning (-festingh Svarlb 407 (1443)), /. 1)
stadfästelse, bekräftelse, til thässins breffins mere
foruaringh ok större stadhfestingh bedhis iak
dandemanna incigle som äru ... Svartb 407 (1443).
2) överlåtelsebrev. Linkbiblh 1: 148 (1523, Brask).
stadhga (stadga, statgaa GU C 20 (hand 2) s. 96.
stagdha GU C 20 s. loo. stogda ib. — -ar.
-adhe. -adher. impf. stadgede PMSkr 711 (senare
avskr.). supin. staggath BSH 5: 271 (1508, H.
Gadh). Jfr Sdw 2: 1305), v. L. 1) göra stadig el.
fast, giva stadga el. fasthet åt. lloco ... stätya
oc statgaa GU C 20 (hand 2) s. 94. — befästa,
grunda, skapa. ... gudhi ... som stadgath hafuer
himmel oc jordh Prosadikter (Barl) 10. for thy han
haffuer stadgad (firmavit) alt jorderike Sv T 8. ib
4 6. 3) bringa i stadig el. lugn ställning, bringa titi
ro. helge gudz vener som nw stadgadhe äru j
ävigha stadughet SvKyrkobr (Lucid B) 237. thät
(3: brännvin) stadgher och krafftoghan gör maghan
Sex ekon tr 273 (j/r ted gör magan stadwgan LB
7: 128). 7) fastställa, bestämma, besluta, hwar som
san renliffwis människia åstundar ath wara ...
stadghe sik (proponat) thz thär fore skriffta thz
första, han kan ath koma Mecht 300. — besluta,
föresätta sig. att människian af rätte onzsko wtwäl
ok stadgar i sino samwiti äldre wilia göra synda
bätring SkrtUppb 25 6. 8) avtala, överenskomma om,
avsluta, ingå, göra (fred el. förbund), haffwer jac
stadgadh med biörn, ath han oc hans magh karl,
ath the skolo haffuana (o: en kvarn) for 1 pund
smör VKJ 276 (något efter 1480). — avtala,
avsluta, träffa avtal om (köp el. dyl.). Jfr Sdw
2: 1305. tha han stadgade oc leyde skipith thil
the resona PMSkr 96. 9) bestämma, förordna.
cerno ... see skudha o mena döma stagdha
com-ponitur ... decernere döma proponere mena
för-tänkia stogda oc kampa GU C 20 s. 100. — stadga,
förordna, föreskriva, tha funno the thät fore rette
som rigesins stadge wtuiser oc the gode herrer
her sten stwre med alt rigesins raad haffde
stadgad oc stadfest obryteliga at haldes Uppl
Lagmansdomb 18 (1490). — föreskriva, utfärda, stifta.
teleurus konungh stadgede fordom laagh att ...
PMSkr 711 (senare avskr.). — föreskriva, stifta,
instifta, tha är iak ... begärande ath stadhga ena
prebendam KTb 58 (1426). han ... stadhgadhe
sacramentit for sins kärleks aminnilse SkrtUppb
294.11) antaga i tjänst, jästa, städja, puluermakaren
hans ... som stadgad war til mortensmesse Stock
Skb 121 (1519). laurens bysseskytte oc hans [-stal-bro[der]-] {+stal-
bro[der]+} jacob, som skickade äre för bössoner pa
helgans holmen, stadgades för xij marc til poska
oc strax gaffz them viij mark ib 122 (1520).
13) göra fast el. hård, förläna fasl(are) konsistens.
matteliken hithe stadgar wäskona PMSkr 384. —
stadhga sik, 3) fä fast fot, befästa sig. är oc mykit
farlikith hastelika löpa äffther them som swa ärw
til baka draghne oc haffwa sigh stadgath PMSkr
15 8. -— befästa sig, rota sig. ilhärszka aff hwilko
hwghin ok wilin människonar stadga sik i
syn-dinne SkrtUppb 251. —- refl. *stadhgas, fästa sig,
rota sig, slå rot. eg. och bildl. j stobban affwan
mellen barken och trädh stadgas jnsatta qwista aff
androm träm PMSkr 325. ther fore stadgadis hon
... j the hälga thro MP 4: 85. alla ... stadgadis
täs ytermer j gudz tiänist ib 235. ib 264. — Jfr
äter-, he-stadhga.
stadligan (stadgan), /. 1) stadgande, bestämmelse,
förordning, thenne forscreffna stadgan oc sämian
wiliom wy, at j obrvthelige halden Svartb 69 (1345?
övers, från lat. original).
stadhge (stadg(h)e. stadhuge Lindblom Äbval 7
(1432). statge: -a Fyra handl rör Vkl 287 (1458).
stagg(h)e: -a SvB 92 (b. av 1500-/.); ATb 3: 168
(1505). stagh(g)e: -a SvB 494, 495 (b. av 1500-/.).
staffge KTb 55 (1426); -a SkrtUppb 162. stagde
Uppl Lagmansdomb 31 (1490)), m. och stadhve (-a
Fem Moseb ed Thorell 218; jfr B. Hesselman,
Språkformen i MB I 31 /.), m. L. 1) ställning,
plats (som ngn innehar inom ett samfund el. inom
samhället över huvud). — ställning, stånd, värdighet.
til helga manna stadga i hemmerike SvB 358
(omkr. 1500). — ställning, tillstånd, om j ären j
nadhena oc äwärdeligha hilso staffga SkrtUppb
162. ath aldrigh offras swa the pater noster
gud-lieligha, oc athwaktelika, for nakrom, ath the ey
forwärffua honom nadhena stadga (statum) Mecht
333. han (o: visdomen) tilökir ällir tildraghir allan
rättilsinna stadhga (statum) SpV 422. ib 433. —
ställning, livsställning, levnadsställning, en godh oc
gudhelik bön fför allan wärldhinna stagha badhe
liffuandis oc dödha SvB 494 (b. av 1500-f.). ib 495.
war hon aff ffadher oc modher giffwen j mans wäl
oc tha hon war til then stadghan kommen, blcff
hon stadogh j allo godho JMPs 39 3. — stånd,
samhällsklass. SvB 239 (omkr 1500). bidh ... allom
stadgom gudz kärlek, oc skälighet j them stadga
som hwar är til kalladher ib. — skick, ordning, sed.
styr mik j godhom stagga oc liffwerne SvB 92 (b. av
1500-/.). — Jfr frilio-, hionalags-, iungfru-, synda-,
änkio- (äv. Sdw 2: 1131) stadlige. 2) stadga, stadig
el. fast ställning, oeg. engte thz thing ther skapt är,
hawer swa langan stadhga (Cod. B: stadhua Fem
Moseb ed Thorell 282) vtan omskiptilse MB I 283.
til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica
aara koma kunno SD NS 3: 287 (1417). far nokor
willer j sinne gärningh, tha skal gardzmestaren
kwnna thet straffa oc rätta til sin stadga som thet
bör PMSkr 204. 4) avtal, överenskommelse,
uppgörelse. NMU 1: 76 (1390), 79 (1391) (se
understadh-ughhet 10). thetta är then staffge som
borghames-tara ok radhmen haua giort ok stadhfest mellan
wineko hartman ok iacob grönawald först wm
theres stenhus ... KTb 55 (1426). pactorius ... thz
stadga ok loffuan [til höre] GU C 20 s. 397. VKJ
180. per johannis, syszlemannen j skocloster ...
giorde en stadga medh niclis scriffuere radman om
ena closters tompt STb 3: 290 (1496). — samtycke.
Jfr Sdw 2: 1305. — Jfr frids stadhge. 5) gällande
ordning, lag. atj gören ... oss och crononne mynne
en scheel wtj först a moot rikensens erlikin
stad-huga oc skälikin sidhuaneLindblom Äbval 7 (1432).
äptir theris helgha reghlo oc ordens statga Fyra
handl rör Vkl 287 (1458) (möjl. att föra till ett ordins
stadlige). tha funno the thät fore rette som rigesins
stadge wtuiser Uppl Lagmansdomb 18 (1490). ib
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
