Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stakning
799
stamber
stdkkot GU C 20 s. 61. best. stäkkotta SkrtUppb 237.
dat. f. stäk kotte ATb 1: 33 (1455). ack. /. stakkoth
VKJ 188 (1466). stäk kota MP 5: 88. stäkutha JTb
38 (147 3). pl. nom. m. stakkutte Hel män 137.
stäk kotte PMSkr 247. n. stackot Trolles Jb 85.
stäkkoth PMSkr 277. ack. m. stakkota VKJ 189
(1466). /. stakketta KTb 98 (1479). stakatha JTb
66 (1475). Jfr Sdw 2: 1305), adj. 1) kort. a) om rum.
the hwndana skwlw wara firskwthne ey longe äller
stäkkotte PMSkr 247. falkens fäghrindh oc godheth
kännes j thet när han haffwer ... stäkkoth been
nidhan knän oc tyok ib 27 7. — om längdmått,
läng-din (på tomten är)... iij alna ok lx medh stäkkotte
alnene ATb 1: 33 (1455). — best. ss tillnamn, olaff
stackede Skotteb 98 (1462—63). ib 133 (1463—64).
b) om tid et. varaktighet, wi skulom thänkia thz
wart liiff är stakket. oc pinan i heluite är lang
SvKyrkobr 30. jorderikis folk, som liffwa stäkkota
stundh j enom forgängelikom tyma MP 5: 88. ib
150. Hel män 137. natten görs lang oc mörk oc
daghen stäkkotter (om vintern) PMSkr ni. — 3)
kort, knapphändig, om tal el. skrift. breuilogia
stäk-kot swar GU C 20 s. 61. micrologium idest
breui-loquium stakcwth talan ib (hand 2) s. 141. 5) av
kort varaktighet, kortvarig, thät litla ok stäkkotta
godha som menniskian liaffwir aff syndinne Skrt
Uppb 237. 6) om myntenhet: av ringare värde.
pedhers juthes drängh i mark stäkutha för tz han
saldhe ohemolth JTb 38 (1473). ib 66 (1475). aff
pedher ... 1 marc stakkoth VKJ 188 (1466). ... oc
12 öra stakkota for 1 pund, thet bar andhers finne
op ib 189 (1466). KTb 98 (1479). en gard ... rentter
ij tönir korn och v ore stackot Trolles Jb 85. —
J/r for-, of-slakkotter.
’’stakning, /. utstakande av rågäng. thenne xii
woro vp the stoknyngena som giordis millan säkyla
och kiwla vp the xii lass engh ... Svartb (Skokl)
300 (omkr. 1422).
*staksliiiilii (stack-, -sleda. pl. -ar), m. ett slags
släde. VKU 149, 150 (1594).
stal (staal SJ 2: 25 (1477); STb 3: 447, 453 (1499).
stall GU C 20 (hand 2) s. 43; SJ 2: 25 (1477);
Hel män 101. -et STb 3: 453 (1499)), n. stall. SD
NS 2: 591 (1412). jpodromus ... stall GU C 20
(hand 2) s. 43. ATb 1: 366 (1472). — bildl. at thu
gawe oss han (o; S:t Hieronymus) i gen nakra
stund til at styra oc radha sith stall oc wärna the
hälgha kirkio Hel män 101. — J/r asna-,
bref-ilraghara-, mür-, not-, nöt- (Sdw 2: 136), svina stal
samt stalder. — *stalz bygning (staalz-. stallz-.
-bög(h)ning(h)), /. stallbyggnad, stall. SJ 2: 220
(1493). STb 3: 61 (1493). J/r slalia bygning. —
*stalz knuter, m. knut pä stallbyggnad. ATb 1: 149
(1461).
*stal, n. J/r forstal.
*stalbakke, m. stallbacke, plats el. tomt på vilken
stall uppförts, bodhz per olsson ... ath före bort
stallen vth aff stalbacken ok dýngien medh jnnen
midfassta STb 3: 65 (1493).
stalbrodliir (-broder, -bro STb 5: 180 (1517), 322
(1521, Kop)), m. stallbroder, medbröder, kamrat,
kumpan, arnecke ... kendes ... haffua stolit ...
eth pancer medh sin stalbroder aff mathis j skelbý
STb 4: 119 (1506). ... tet han och hans stålbro
hans hade stolit STb 5: iao (1517).
stäbler (pl. ställer SJ 2: 224 (1493)), m. L. 1)
stall, then mynste stallen som är nest offwan fore
kalgaardin SJ 2:68 (1481). en skal ... lårens
matsson haffue en stall medh sina hustru tet öffra
stallet ij samma botwidz grändh ib 223 (1493).
STb 3: 65 (1493). PMSkr 239. thet andra hwsith
warj stallen til pafoglana ib 200. — Jfr asna-,
bästa-, svina-stalder samt stal.
staldriinger, m. stalldräng. Arnell Brask Bi’ 34.
staigardber (-gordh), m. stallgård, stall. KTb 62
(1428). closter fridhin är jn til graffwena vidh
biscopsins stalgardh Nio handl rör Vkl 223. en
gordh ... med trägord, stalgordh, oc allen hans
tillaagom Lagerbring Saml 2: 240 (1449). A Tb 1: 63
(1456), 349 (1471). hinrik ... satte raditli i panth
een stalgardh och eth stal för vj mark ib 366 (14 72).
ib 2: 26 (1473), 3: 178 (1506).
*stalhamar, m. stålhammare. Jfr Sdw 2: 1306.
stalhandskc (staalhanske), m. stålhandske, ii
bla-tor ferdugha. v bryst. iii par staalhanska Inv Cur
Tynnilsö 1. tesse skattadhe pantha aath andirs ...
eth par staalhanska oc tw öfuirste beenwapn oc
twå mosisor oc tu forstall for ij mark ATb 1: 245
(1466).
•stalkulle (staal-), m. ss tillnamn, haquon
staal-kulle Kumla kyrkas rb 28 (1432—41?).
stalla, v. Jlr inställa.
*stalla bygning, /. = stalz bygning. STb 3: 475
(1500).
*stalmur (staal-), /. stålvägg, bildl. for then staal
muur haf thinä starca troo Vis sten 7.
*stalmästarr, m. stallmästare. MP 3: 349. (De
kapitulerande på Stockholms slott) schulte och maage
aff ghaa ... medh sina cappellana och andre [-em-bit[z]men,-] {+em-
bit[z]men,+} kocka, lechiara, stegara, fyrbotara,
stalmestara och andre tolke embitzmen Rydberg
Tr 3: 490 (1502).
stalrum, n. L. stallrum, rum för hästar. JTb 53
(1458).... oplot... larenss... eth stalrwm liggiandes
wthan stadzins mwr SJ 2: 255 (1494). ib 264 (1495).
STb 3: 212 (1495). jtem i visitering bör honuin
(o: fodermarsken) ride fram fore ... ath skikke om
stalrum Arnell Brask Bi1 35.
stalsven, m. stallsven, stalltjänare, stallmästare.
een stalswen som waktar wärkhästana SVklE 101.
Stock Skb 182 (1521—22). Arnell Brask Bi1 7.
stalswennen paa lyncöpingx gard ... ffaar lüön
som een skytta ib 30. — ss tillnamn. STb 1: 180
(1478), 2: 566 (1491). —- Jfr mästarslalsven.
»staltomt (-tompt), /. stalltoml. STb 2: 229 (1487),
3: 137 (1493), 5: 237 (1519).
•stalvägger (staal-), m. stålvägg? stålvigg? ss
tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xcnia Lideniana 99, C. E.
Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg.
av I. Modéer 79 /. jenis staaluäg FMU 2: 65 (1406).
olaff staluegh ib 3: 144 (1438).
starna (stamma), v. stamma, stappla (på målet).
forethänkte iak swa som stamande nakoth sighia
SkrtUppb 70. thät barn thär stamma tha thät vil
tala Hel män 98.
stamber (stampner SSkb 30 (1501—02). best. m.
stämme, -a. stampme STb 2: 228 (1487), 361, 376
(1489)), adj. 1) slammande. — i förening med
egennamn el. ss tillnamn, stampme jacob olsson STb
2: 228 (1487). ib 361, 376 (1489). jöns stampner
SSkb 30 (1501—02). niels olfson stamma-i Tb 3: 212
(1508). stammenicls ib 224 (1509). 2) tveksam,
tvekande? tha sporde konungen laris till huru han
thet breff fongit haffde ... tha stod han therinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
