Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
standakanna
803
stapul
Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap
67. ärw nokre store kalstokka the klyffwes oc swa
läggis j sma standor, oc yrther wälsmakande j
bland PMSkr 354 (under rubr. sylta kal äller
yrther). (vätskan) sias affwan j standona pa kalcn
oc läggis nokot twngth wppa swa at väskan
standher altid affwer kålen ib 35 5. tynnobindaren,
som bandadhe fat oc standor aat trägarssystrenne
VKU 85 (15 56). Jfr tinstanda.
*standakanna (stånda-), f. ett slags kanna. VKU
149 (1594).
"stundakista, f. skåp? Hildebrand, Sv. Medelt.
2: 246 (1448). J/r standaskap.
sländan, /. J/r be-, til-standan.
"standande, p. adj. Jfr närstandande.
standure, m. jtem xij öre fore kiölar til standarene
Skotteb 477 (1472—73, Kämn). — J/r bak-, for-,
til-standare. — "standara värke, n. [Jfr Mnt.
stenderwerk] =standelvärkc. HLG 2: 78 (1517).
"standaskap (stando-, -skaap), n. ett slags skåp.
Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 246. Inv cur
Tyn-nilsö 6. ib.
standeliker, adj. Jfr be-, bl-, til-,
undir-slande-liker (äv. Sdw 2: 822).
"standelvirke (standil-), n. = standel värke. SJ 2:
306 (1496).
"standelvärke (-wer(c)ke), n. [Jfr Ä.Nysv.
stand-verk, ständelverk. Ä.Dan, standerværk,
stænder-værk. Mnt. stenderwerk] (mur av) korsvirke, mattis
petri skal lata mwra niden fore huseth pa strand
medh standelwerke STb 1: 257 (i480). ath
gar-dieknen skal bryta nidher then mwren ... ok lata
sidan mwra vp eth standelwerke til at göma dödha
menniskio bön vty ib 2: 54 (1484). jn moth staden
skole the mwra standelwercke stens tiockth och
ey anners ib 286 (1488). ib 522 (1491). medh the
samma xv märcker skulu forstandarana skylia aath
kellerana medh eth standelwerke SJ 2: 183 (1491).
Jfr standara värke, standelvirke och ständelvärk.
"standfat (stån-), n. ståndtunna. ATb 1: 282
(1468). ib 317 (1469).
"standilsa, /. J/r undir-standilsa (Sdw 2: 822).
standilse, n. 1) plats (där ngn el. ngt rätteligen
skall befinna sig), är hon (o: ödmjukheten) bortho
tha bliffwer ok enghin dygdh j thännom ordinibus
ällir skikkilsom, hwar thän hälglie ande owirgiffwir
sina gömo warilse ok standilse (custodia suæ
sla-tionem deserit) SpV 64. 2) fämpte (o: iomfruligha
trapponna skikkilse) är aff fulkompnadha länghre
wägxsins lop, j hälghe lypthinna standilse (in
stadio sancte projessionis) ällir j renliffnadzsins
lypthe SpV 466. —■ Jfr be-, for-, mot-, niir-, til-,
iindir-, up-standilse.
"standirska, /. Jfr forstandirska.
standning, /. Jfr mot-, iindir-standnin)) (äv. Sdw
2: 823).
standoglier, adj. Jfr bi-, for-standogher.
"stånds, se samastads.
stann (staangh GU C 20 s. 327; VKJ 57. stong(h)
ib 141; Brasks Kopieb 30 (l5ll); -ommen PMSkr
545. stång Troj 27. staange Trolles Jb 69. pl.
stänger, stänggher VKJ 72), /. L. 1) stång, stake.
Jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 43: 25. hasta te
staangh GU C 20 s. 327. PMSkr 545. — spjut.
tha böd han wt alt siith folk som wäria kwnne
göra, oc stång kwnne styra Troj 27.2) vid mätning
av jord begagnad stäng, mätstång omfattande ett
större el. mindre antal alnar; längdmått av den
storlek att det uppmätes med en sådan mätstång. haffuer
iak j forscriffna dandemanna närwara ... wtskilt
med stong oc staka om fornempda ägor Brasks
Kopieb 30 (1511). oc fran sama skälom som är
diket oc eken j samaleed lxj stenger v alna i
huarie stong ib. — särsk. (ulan uttryckligt
angivande av dimensionens riktning) om jordstyckes
bredd, även om bredden av ngns jordlotter i en bys
samtliga tegar el. skiften, lät jak ok honum syu
stänger j äng oc löfgärdh SD 8: 112 (1361). RP
1: 277 (1369). först biörn magnusson ... three
stänger j hwariom tegom wm allan akar Svartb
186 (1385). ib. j enom by, som kallas hultom, thär
äghom wj vtj siäx stengher jordh oc twå alna;
j hwario stangh äru siäx alna ib 192 (1386). ib 444
(1453). 6 alna stangh och ix dellin aff mwllestadun
VKJ 68 (1480). (ängen) liggher för ena 5 alna
staangh oc ena fiärdwngx staangh ib 57. i henne
(o: en äng) äger clostridh 12 stänggher oc hwar
stangh skal wara 5 alna longh ib 72. 8 alna bör
wara i hwaria stongh thär som stonghatalith räknas
i högxby sokn ib 141. Trolles Jb 69. j stangh
jordh j ericx bý STb 3: 456 (1499). — Jfr brun-,
lirunz-, dra||hara-, fi mer-, fiärdliiings-, iiirn-,
klädha-, ledhe-, rör-, sa-, tioaina-, trä-,
tlivär-stang. — "stanga drag||are (stonga-. -dragara STb
2: 495 (1490)), m. [Ä.Dan, stangdragere] dragare
el. bärare som använder bärstång, forbödz
stonga-dragaremo ... ath hera nogat öl fraa
embitzman-110m STb 1: 409 (1483). — ss tillnamn, japer stanga
dragara STb 2: 495 (l49o). — stangafal, n. Jjr
Sdw 2: 1306. Jfr stangfal. — "stanga tal (stongha-),
n. antal stänger. Jfr stäng 2. 8 alna bör wara i
hwaria stongh thär som stonghatalith räknas i
högxby sokn VKJ 141. — "stanga ände (stånge-),
m. stångända. PMSkr 629 (senare avskr.).
stanga (staanga. stonga. -adhe), v. L. — refl.
slangas, stångas, arietare staangas GU C 20 s. 35.
faren stangadis ganska hardelika sik til saman
thera mällan MP 4: 148. skwla the (o: korna)
waktas at the ey stangas äller sias PMSkr 219.
— "stanga ut, stånga ut. then kon, som stongade
ögat wth pa barnid STb 5: 269 (1520).
stangfal (-faall Svartb 519 (1474)), n. L. mätning
med stäng, the skulu haffua frit theris fiskeri oc
röwasse vndi thöm thegom som theris stangfal
tilsigher j varanemis aker Svartb 444 (1451). ib 519
(1474). ransakadhom vii oc om forscriffna gathos
bredlek oc fwnnom aff stangfalledh tha var hon
... adherton alna bredh Neuman Vokbal 84 (1486).
"stangisern (-iserne), n.? stångjärn. Skotteb 332
(1469). jtem j skippund stangýsern for ij mark iij
penninge wäger oc akerlon til spika til norreport
ib 434 (1469—70, Kämn). ib.
stank, n. Jjr af-, fram-stank.
"stanz? (stantz), subst. [Jfr D.Dial. (Jyll.) stånds,
beständighet\ beständighet? här met iders werdughet
met liiff och stantz gud befalendes the helgä
trefoldughet GPM 2: 424 (1509) (daniserande).
"stapla, v. [Jfr Nt. stap(p)elen] gå ostadigt,
stappla, fluido ... synder lösas tröttas idkelika
flyta twä[ka] ok stapla GU C 20 s. 281. gar tha
människian swa som staplandis (præcipitanter
gra-ditur) SkrtUppb 30.
stapul, m. L. stapel, ställning. 3) klockstapel.
Kumla kyrkas rb 7 (1426). — Jfr vaxstapul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
