Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stigher
808
stikta
(1504). — landstiga, han (o: kungLaomedon) wndrar
myket oppa edra tiilkomman, hwij j stygen j hans
land wtan hans loft oc mynne Troj 5. 4) bestiga,
para sig med. om liandjur. med prep. pa. pahanen skal
haffwa fam hönor wppa thet han skal ekke stigha
pa the hönor som ärw mädh äg haffwandis PMSkr
261. —■ stiglia in, stiga in. BSH 5: 382 (1510,
H. Gadh). J/r instigha. — »stiglia ivir, stiga, gå el.
hoppa över. oleff ... zacer til lxxx mark fore bomen
han offuer steech STb 3: 376 (i498). Jfr ivirstiglia.
-— stigha up, 1) stiga upp, gä upp. — gå i land,
landstiga, han (o: kung Kristian som önskade
passera Stäket) wille siälff stiga vpp wid färjestaden
oc in skipen igen her nidan for slottet Reuterdaht
Kgrkohist III 2: 545 (1471?). — Jfr upstigha. —
Jfr af-, hind-, nidher-, til-, iit-stiglia och
nlder-stigliin.
stigher, m. stig, gångstig, eg. och bildl. jter stigher
jtiner langher stigher äller vägher GU C. 20 (hand 2)
s. 47. horth gangande j willena stighana SpV 471.
o herra gudh ... thyne lönlike stygha lyggia j
dywpo watne MP 5: 124. Jfr fä-, yango-, gen-,
gluppo-, niordli-, vägh- (Sdw 2: 1025) stigher.
stiglier, m. slig. ss kolmått. Jfr E. Holmkvist,
Bergslagens hyttspråk 92. hans krokfoth talade til
olaf iämpta om xvi stigha koll han hanom pliktogir
var ATb 1: 257 (1407). ib 306 (1469).
stiglii (stige, styge. pl. ack. stegha BSH 5: 348
(1509, H. Gadh). stiggha HLG 2: 137, 138 (i526)),
m. L. 1) stege, thätta är stighin (scala) hwilkin thu
skalt stigha oppa SpV 461. HLG 2: 137, 138 (1526).
— pa stighan, på stegen (till galgen?), omedelbart
före avrättningen? lasse ... skyltes for mykit annat,
som han sidan pa stygen warth (korrupt?), ffor
sina widerkenning j radzstucn giordes dömpdis
han til reepp. pie memorie STb 2: 379 (1489). ...
som tiwffuen til stode j sith yterstaa pa stigen at
hans hustru ... ib 502 (1490). ib. — Jfr vinstighi
(Sdw 2: 98 9). 3) slig, antal av tjugo, vid räkning av
fisk. jtem j stighe rocher for vj öre Skotteb 410
(1466—67, Kämn). Jfr stigher (Sdw 2: 503 r. 26 ff.
nedifr.) samt S. O. Jansson, Nord. Kultur 30: 39.
— »stigha pinne (stega-), m. stegpinne, scalare ris
stegaspiäli eller pynne GU C 20 s. 549. — »stiglia
spiäle (stegaspiäli), m. = stiglia pinne. GU C 20
S. 549.
stigliia (stigha), f. stia, svinhus, hwar man bryte
aff sina stygher innan pascha wiidh iij (3) marek
STb 1: 432 (1459, Burspr). han stal en galth och
hadhin i xiiij dagha in i sinnä stigha ATb 3: 249
(1511).
stighliidlier (steg- VKU 85 (1556). -ledher), n.
stigläder, läderremmar vid vilka stigbyglarna hänga.
Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 354. skathades erik
hillassons bygla oc stigledher för i mark stäkuttha
JTb 43 (1463).
»stiglining, f. Jfr landstiglming.
stikka, f. sticka. SpV 499. gör ena äller manga
stikkor trinda oc spanna longa PMSkr 505. Jfr
trästikka. — »stikko ände, m. ända av en sticka.
PMSkr 505.
stikka (stickia Skotteb 381 (1462—63, Kämn).
sticke ib 401 (1465—66, d:o). stýckie ib 393
(1464—65, d:o). impf. -adhe. stickede Skotteb 386
(146 3—64, Kämn). part. pret. -adher), v. fästa,
sätta. 1) förse (en pil) med spets, viij ortugh for
xxx tölther pýle at stickia Skotteb 381 (1462—63,
Kämn). v öre them som piile stickede ib 386
(1463—64, d:o). ib 393 (1464—65, d:o), 401 (1465—
66, d:o), 425 (1468—69, d:o). tywgw lästher
stik-kada pila satta j tynnor PMSkr 165. 2) sticka el.
sätta (eld på ngt), tända, ther näst wille han stikka
ellden pa en boodh ATb 3: 181 (1506). 3) bestämma
pris på? gudh förlathe the köpmen som stykke
sine vare saa dijrth thet them inthes (?) behoff
giordes GPM 2: 276 (1507). — Jfr ntstikka (äv.
Sdw 2: 889) och ostikkadher.
»stikkande, p. adj. [Jfr Mnt. stikken] stickande.
stort mwln kom offwer hymmelen oc stor liwng
eld oc tordon rägn oc stykkande storm Troj 73.
Jfr stinga.
stikkare, m. Jfr pärlostikkare.
»stikkare, m. Jfr pil-, pila-stikkare.
»stikkehosor (stycka hosser), /. pl. stickade hosor.
STb 3: 304 (1496).
»stikkin (stikken), adj. I Fdan. stikken] adj.
sticken, snarstucken. Jfr Sdw 2: 1306. biliosus sa
stikkin ok trvmpin GU C 20 s. 56. passionatus
stikkin ok pinosamber ib s. 414. monarsiculus ...
daarotter oc sticken ib (hand 2) s. 153. — hastigt
uppbrusande? om vrede, mädh stikken wredhe ok
brädzsko MP 4: 191.
»stikkomal,n. Jfrstikkoinärke. stikko malith ällir
märkit (bravium), hwilkit them loffwas som strida,
ok them giffs som sigher haffwa wnnith SpV 136.
»stikkomärke, n. målstolpe? än nar thu kombir
fram til stikko märkit, tha saktas thänna gislan
ällir stiwngin (cum autem perveneris stimulus isle
cessabit) SpV 473.
»stiksadliul, se stiikasadliul.
slikt (styckth), n. och /.? L. 2) stift, biskopsstift.
S. Gustajson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (1509?
H. Gadh). 3) anordning, bestämmelse, tron är aff
tolff stykke, aff syw sacramentis ... oc aff thät
stikth som hälga pawa, biscopa, oc hälga ffädher
haffwa stadffästh oc samtykth j sino almänneliko
concilio älla rad JMPs 295. the hälga kyrkios
lagh oc stiktli, hwilken ffordom waro aldra
fful-komligasth j människona åminne, äru nw mästa
dels glömdh oc afflagdli ib 465. 4) stiftelse, donation.
at i ... thenna fornemda stikt och gaffuor j inga
handha måtto hindren eller qwelien HLG 1: 132
(1489). — Jfr stikte.
stikta (stichta. stykta. -adhe. -adher. supin.
stich-stadh JämtlDipl 220 (1431). stýcketit STb 3:227
(1495)), v. L. 1) grunda, inrätta, stifta, instifta, the
sielahusen som han ok hans hustru hado styktat
vpe moth slotet KTb 89 (1474). priamus ...
styk-tade siig aff then glädy en stor högtid Troj 60.
äpter the gratande dagena styktade the troyaner
oc nagra hälga daga ib 196. — donera. JämtlDipl
220 (1431). Mecht 347. ... styckta thet stenhuseth
som the nw sielff besittia til ena prebendam her i
byiakirkione SJ 2: 3 (1474). ... stiktadhe jach ...
helge licame gille her i stokholm till hielp oc
bestandh ... wort öffra hws met källaren till
ewerdelige ägo HLG 1: 131 (1489). ath wij giffwith,
stycktadh och funderath haffwom ... ena ewiga
rento STb 5: 303 (1513). 2) inrätta, ordna, gudz
beskärän hon är swa stichtat at hon ma forsculdas
mz bönoin SvKyrkobr (Lucid B) 184. — anordna,
anstifta, west tw hwro myken stor fare styktad
är j the gyllena wllen Troj 13. 3) förordna, påbjuda.
gaffwor ok testamente, som han hade giffuet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
