Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stinger
810
stiälii
449. 3) med i jorden nedstuckna pålar el. dyl. omgiva.
J/r Sdw 2: 1307. 4) stickas, instötas. Jjr Sdw 2:
1307. 5) smyga in (ngt i ngt), han stod qwinnone
akke til om thet sama myölid i them lisla posanum
war som qwinnan i bänkin häfde stwngit A Tb
1: 73 (1457). — stinga sik, 1) smyga sig. magom
wij haffwa eder for en tryg tiilflykt oc beskärm
ath fiendena stynga sig ey j mällon staden oc oss
Troj 121. 2) upphetsa sig, uppegga sig. han synis
hällir retha gudh, än blidhka, hwilkin j siälffwe
bönenne sik j hämpdinna astwndan stingir ok
opwäkkir (quem ... stimulat ... libido vindictæ),
for thän oräth han lidhit haffwer SpV 571. —
refl. "stingas, 1) sticka, stinga, vidh yghilkutthin
som hwass är aff sik, ok stingx liknas vidh
dyäffuol-sins inskyutilse MP 5: 236. 2) sticka varandra.
hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc huggas
nw mz swärdhom oc stingas mz spiwtom
Prosadikter (Karl M) 277. 3) häftigt värka till. om
kroppsdel. stingas äller hwggas klöffwana tha tak ...
PMSkr 233. — stinga i genom, genomstinga,
genomborra. nw war riddaren mykith wredher ... oc stäk
hunden igenom mz sit swärdh Prosadikter (Sju vise
m) 121. Jjr genom stinga. — stinga suuder, 2)
slicka sönder, skära sönder, en lös quinna, som stäk
synder liöginden fore calmara sytke STb 1: 57
(1476). han stäk synder kledin pa olaff mölnare
son ib 80 (1476). Jfr sunderstinga (äv. Sdw 2: 553).
— "stinga til hopa, drabba samman (med spjut el.
dyl.), tha kom diomedes rännande liasteliga
pan-thasilea bar strax j moth honom, the stwngo
hardeliga tiilhopa män panthasilea bleff stadog
sytiande j sadelen Troj 236. ■— "stinga sik undan,
smyga sig undan, strax pighan fik se olaf ... tha
stagh hon sik wndan for hannom och tordhe eke
ga j moth honom sedhan ath hon kende honom
ATb 2: 286 (1486). — stinga ut genom, jfr Sdw
2: 1307. — Jfr liiürt-, liul-, in-, saman-, um- (Sdw
2: 1323), unt- (äv. Sdw 2: 83i),up- (äv. Sdw 2: 859),
upa- (Sdw 2: 1324), ut-stinga samt dödh-,
orni-stungin.
stinger, m. styng, håll. Jfr Sdw 2: 1307.
"stingirska, /. Jfr utstingirska (Sdw 2: 889).
stinka (impf. stank), v. L. hoppa, sludsa. stenen
tog oppa fönstrid ok stank vt oppa gatuna A Tb
1: 193 (1463).
"stinka (part. pres. stinckande), v. [Mnt. stinken]
stinka, lukta vämjeligt. hustru kaderin ... kallade
Staffan pungemakares hustru en stinckande hora
STb 2: 570 (1491).
stirdher, adj. styv, stel. rigidus ... stirdher oc
hardher GU C 20 s. 526.
stirdlina (styrna. sterdna. -ar), v. styvna, stelna.
rigere styrna GU C 20 s. 526. brennestenen ...
linder widh eldens werme, och sterdnar aff köldene
PMSkr 612 (senare avskr.).
sliung (styng: -eth PMSkr 127. sting: -itt ib 639
(avskr.)), n. styng, stingande, stickande, sticksår, at
thu wärne mik ... fföre kast, oc stywngh, fföre
hwgh oc slagh SvB 502 (omkr. 1520). — stickande
el. stötande med stickvapen, vlixes ... satthe
stiwn-gith offwerst oppa philimenis sköld Troj no.
hector ämwäll j thz harda stiwng oc stött gaff
siig jnthe ib 125. — Jfr naglilstiung saml styng.
stiunger (stiongir SvKyrkobr 354. dat. styngh MP
5: 23. ack. styng(h) ib 4: 253; SvKyrkobr 19), m. L.
1) styng, stickande (med syl). — styng, stickande
smärta, i smatharmana fik folkitli wärk som en
styng oc bliffwo dödhe SvKyrkobr 19. 2) styng,
sticksår, o blodzsens fflodh o spiwtzsens stiwngher
o hiärtans bristher SvB 474 (omkr. 1520). 3) tagg,
udd, spels, paul sagdhe war herre hwj hatar thu
mik, thic är hardh ath trädha a mothe enom
hardhom ok hwassom styngh MP 5: 2 3. 4) oeg.
styng, eggelse, förebråelse. — eggelse, retelse. wj
ärom gudi plichtoge räddoga ok kärlek ... wara
siäl en styngh ok driffua hona fram til dygdelika
gärninga MP 4: 253. 5) agg, ovilja, then adra (a: latins
dotter) är nyggir hat oc stiongir mote thy thär got
oc dygdhelikit är SvKyrkobr 354. — Jfr
knii-stynger samt svärds stiunger (Sdw 2: 573).
"stiunger, adj. Jjr gcnomstiunger.
stlupbarn (stiuff- KTb 84 (1444). steff- STb 2: 301
(1488), 3:442 (1499), 4:135 (1506). Jjr Sdw 2:
1307), n. L. styvbarn. KTb 84 (1444).
"stiupbrodliir (stiuff- SJ 2: 260 (1494). stýff- STb
3: 198 (1494). steff- Uppl Lagmansdomb 85 (1493)),
m. slyvbroder. huilket arff ...joan peder[sson]
ken-des ... fulkomplica vpborith ... aff sine stýffbröder
pedher olsson och mattis olsson STb 3: 198 (1494).
stiupdottir (stiwff- NMU 1: 101 (1422). KTb 82
(1443). styeff- SJ 2: 179 (1490). stiwg- Svartb 555
(1504)), /. L. styvdotter. ... sagde sigh wara rette
ärffuinge til fforscriffne gardh pa sina stiwgdotters
wegna, kadrin knwtzdotter Svartb 555 (1504).
stiupfadliir (stiuffader GU C 20 s. 418. stuffader
STb 4: 345 (1513). stwffader ib 57 (1505). steffader
STb 2: 301 (1488), 382 (1489); SJ 2: 152 (1489)),
m. L. styvfader, patrinus ni gudfader ok stiuffader
GU C 20 s. 418. broder hans philippi ... vplot
sinom kere steffader niels bagge eth stenhuss SJ
2: 152 (1489).
stiupmodhir (stiwff- KTb 85 (1444); GU C 20
s. 418. stiff- ib (hand 2) s. 124. steff- STb 4: 72
(1505). stim- Vg Fornmt 1 2: 58 (1523). Jfr O.
Thorell, Fem Moseböcker pä fornsvenska 149 /.),
/. styvmoder, patrina ne prestens hustrv ok
stiuff-moder GU C 20 s. as. matrimonia ... gudmodher
oc stiff moder ib (hand 2) s. 124.
stiupson (stiwff- SJ 2: 111 (1488). stywf- STb
4: 111 (1506). stif- ATb 1: 209 (1465). stiff- ib 212
(1465). stwff- ib 3: 258 (1512). steff- SJ 2: 105
(i487), 2i2(i492);STfi3: 124(1493),4: 100(1505)),
m. styvson. ... ssin gaal ssom han erdhä epther ssin
stwffsson ATb 3: 258 (1512).
stiupsystir (stiuff-), /. styvsyster, halvsyster. STb
5: 76 (1515).
"stiuva (part. pret. stiwffder), v. [Mnt. stuven]
stympa, lemlästa. thy iac äldre wet nar iach wardher
stächter. stiwffder äller liflös Reuterdahl
Kyrkohist III 2: 534 (1436).
stiiila (pres. stiöl MP 4: 64. impf. stal. stall FMU
4:91 (omkr. 1455); ATb 1:201 (1464), 288, 289
(1468), 354 (1471), 2: 14 (1473), 3: 101 (1499).
staall Troj 285. pl. 3 pers. staalo Prosadikter (Sju
vise m C) 234. staale GPM 2: 132 (1482?). pari.
pret. stalin: stalne JTb 29 (1401). supin. stulit JTb
28 (1461); ATb 1:265 (1467); STb 5:28 (1514).
stulid A Tb 1: 97 (1458). stwlet(h) STb 1: 306 (1481),
333 (1482). stol it STb 2: 304 (1488), 584 (1491),
3: 18 (1492), 306 (1496). stalit JTb 44 (1464)), v. L.
stjäla, skylto honom, ath hafdhe stulit en häst aff
en JTb 28 (i46i). äpter thz ath thän stalne hästin
fandz i hans wärio ib 29 (i46i). feste matis ionson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
