Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stl’ÍdllU
817
stryka
n. slridslorn, fästningstorn. liwan oc en thcnna
porthen war mz stark stridztorn mz marmorstens
beletes betäkning beprid oppa alla sydor Troj 37.
— strids vaglin (striidz wangn), m. stridsvagn. Troj
120. — »strids ümbite (stridz ämbethe), n.
krigaryrke. fordom war sidwänya ath pröffwa förslh
them som walde waaro til stridz ämbethe PMSkr
126.
stridhn (stryd(h)a. impf. stridde Ljunggren,
Guta-sagan 15. stryddhe SvB 403 (b. av 1500-/.)), v. 1)
strida, kämpa, belligerare ... strydha GU C 20 s. 52.
monge konunga stridde pa gotlan[d] Ljunggren,
Gutasagan 15. ecclesia triumphans in celis et
mili-tans in terris thet är sighirfulla kyrkian j hymerike
ok strydandhis her j jorderike MP 5: 63. ... oc
stryddhe mannelika mot gudz owinom SvB 40 3
(b. av 15 00-/.). 2) genom strid vinna, tillkämpa sig.
... oc striddhe konungen aff babylonia sighir (Cod.
A: wän ... sigher MB 1: 12) Fem Moseb ed Thorell
10. — Jfr af-, be-, gen-, ivir-, mot-, molé-, mädh-,
upn-slridha.
♦stridlielikcr (strydelig), adj. [Mnt. stridelik,
stritlik] stridbar, krigisk, han drap saa manga
konwnga ... j syna strydeliga starkhetzs krafft oc
makt Troj 189.
stridbare, m. Jfr gen-, motr-stridhare.
stridher (strijdher), adj. 1) strid, stark, häftig, om
vatten, ström o.d. ith laanaläghe, ginast owan stenen
i stridha strömenom VKJ 65 (1480). ath ther är
ssa strijdher ström i ärboga aa ath ... GPM 2: 205
(15 06). 2) häftig, sträng, mz store nödh gat han
thorn atirwänt badhe mz linom ordhum oc
strid-hum Prosadikter (Barl) 95. — Jfr ilstrldher.
stridhilse, n. pl. Jfr umstridhilse (Sdiv 2: 806).
♦slridhirska, /. Jfr utstridhlrska (Sdw 2: 890).
stridhogher, adj. Jfr genstridhogher.
♦stridhoghet, f. Jfr genstridhoghet.
strik (st re k GU C 20 s. 515; STb 3: 201 (1 494)),
/1. eg. snöre, band. 2) streck, linje, apex ... högheth
ok bokstaffuer ok strek öffuer vthic [.’] matthie 2°
GU C 20 s. 28. ralla le strek ib s. 515. — om
streck i bomärke, ther medh dömpdes marten eth
halfft strek aff j hans merke STb 3: 201 (1494).
strik (streek), n. L. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt.
3: 533, 667. 1) ett slags dyrbart tyg. peplum pli
streek ok silkisduker GU C 20 s. 432. 2) tygstycke
el. duk av nämnda tyg. Jfr Sdw 2: 1307. — Jfr
silkestrik.
♦strima (stryma Troj 187. pl. -or), f. [Mnt. strime.
Ä.Dan, strime] 1) strimma, abistos är en swarther
sten mädh rödha oc hwitha strimor PMSkr 460.
ib. 2) stråle, ärw solennas strimor swa som
hind-radhe j wpgangenom oc nidhergangenom qwäl oc
morgon, thet tekna dag PMSkr 290. hwar dyr sten
giffwande syn glymmande stryma aff siig Troj 18 7.
— Jfr öglina strima.
♦stripa?, f. [Mnt. o. Fdan. stripe] strimma. Uiuor
... blaanader skriba (förlagan har trol. haft stripa)
GU C 20 (hand 2) s. 93.
♦stripa (part. pret. ströpt), v. [Su. Dial. (Ög.,
Kalm. 1.) strepa] salta, item 200 ströpt fisk VKU
98 (1560). Jfr nystrlpter.
♦striske och ♦striskyn (Uppl Fornmt 46: 179,
180 (1502)), se |iriska.
strokrövare, m. [NI. strukröver. Jfr A. Kock,
Ark. f. Nord. Fil. 20: 73 /.] stråtrövare. MP 4: 17.
♦struk, n. Jfr öxahamnrs striik.
Ordbok.
♦strukholt? se strykholt.
♦strumpa, f. [Mnt. strump] Jfr piirlo strumpa,
♦strumulln? Se slrömlinger.
strunker (-ir), adj. rak, i upprätt ställning, med
upprätt huvud, han ... gik strunkir ok saa sik
altiidh om kringh MP 5: 115.
strupe, m. strupe, jugulus li strvpe oc querka
snidhningh GU C 20 (hand 2) s. 49. ib. —
♦slrupa-bulghin (-bulin), p. adj. svullen i strupen,
guttur-nosus ... strvpabulin GU C 20 s. 325. — ♦strupa
byld (-böldh), f. slrupböld. gutturna ne strvpa bö]dh
GU C 20 s. 325. — ♦strupa hu| (-hol), n. strupe.
canna ne hol pipa strvpa hol ena [handa] flod ok
röö GU C 20 s. 71. gurgulio ... strvpahol ok bäro
matker ib s. 324.
strutcr, /71. Jjr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 292.
Jfr liätto strutcr.
♦struthülta, /. hätla med strut. Jfr Hildebrand,
Sv. Medelt. 1: 449 (1482). JTb 71 (1480).
♦struva (pl. struffuor), /. [Mill. struve] ett slags
bakverk, struva. färsth koköth och bakada struffuor
Brasks Matordn 3.
struz (strudz), m. struts, iak wart leyona brodher
oc strudzsanna kompan Mecht 99.
♦struz, m. [Hy. strugü, pl. strudzi] elt slags ryskt
fartyg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 42 och
01. Magnus Historia om de nord. folken 5: 467. in
nauibus (strudzar, et haapar dictis)
moschouita-rum scilicet, finnonum, et scricfinnonum Ol.
Magnus Hist. de gent. septentr. t. XIX c. 45.
♦struzäg, n. strutsägg. Prosadikter (Barl) 34.
strygli (stryg), fi. hästmundering, hästhin ... mz
sino stryg, oppa hwilkom hon redh SpV 343. —
pannbuckla i hästmundering, bulla vatu bogla ...
strygh dysingher bälthe spana ok sölgia ok aldra
handa bwlo gerningh GU C 20 s. 63. ffalere ...
stryg oc prydilsse ib s. 251.
stryka (pres. pass. strykis PMSkr 533. stryks ib
479. impf. strök. pl. 3 pers. strwko Troj 108. part.
pret. strukin. strochin Uppspriv 18 (1491). pl. m.
strokna Svartb (Skokl) 586 (1515). supin. strokit
STb 5: 54 (1515)), v. L. 1) stryka, med handen fara
över. echn tyrann pleger så tractere almogen ...
som han haffde oskäligen diur, stundom reetandes
them, stundom strykandes (d.v.s. smekande) och
lesmandes medh them PMSkr 693 (senare avskr.).
— med prep. prästen ... stodh oc smekte oc strök
om than rika mannen SvKyrkobr 25. 4) stryka,
breda ut (ngt på ngt), stryks thet (o: en lösning)
j rinnande öghon, tha stillas thet och ey mer
rinna PMSkr 47 9. then lithen wil ey wara gnidhen
äller strwkin pa skinnen, wthan swa klappadher
wth ib 5 38. — stryka, gnida (ngt över ngt), tak en
swamp vätandis honom j the vathneno strykandis
affwer scrifftena, oc hon gaar aff PMSkr 4 54. agapis
... twagin j wathn oc strwkith vm saareth
borth-driffwer wärk ib 459. 5) avstryka, avtorka, stryka
ren. hon ... thogh wppa hänne klädhis fald ... oc
strök (lersit) sith änlite mz them Mecht 162. 6)
genom strykning avlägsna, stryka bort. — utplåna,
avlägsna, tha war ther ... iiii swenske smapäninga,
en aff them hafdlie eth hul appo sik oc motith
war strukit a honom JTb 40 (1463). 7) stryka,
avstryka el. borttaga rågen pä. at spännen skal köpis
in strochin och strochin wtsälies igen Uppspriv 18
(1491). anamar han (o: klockaren) roghen j abo tha
skal huar oc en span strykes ÅK 63. preste rätten
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
