Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s|u||ber
820
stund
karl. — *slubbathorp (stobbatorp), n. = stubbe 3.
aakerby (o: Åkerby, Mällösa sn, Närke) värö tw
stobbatorp VKJ 228 (i48o).
♦stubber, m. \Fdan. stub] koll. slubb. vänth om
stubben tha skoret är tha fetna iorden Brasks Cal
271.
stubbotter (-utter: -uttöm SvB 283 (omkr. 1500)),
adj. trubbig, slö. miskunna mik liärra ihesu christe
för the stubbota spikana thär gönom gingho thina
händher ok föther SvB 43 (st. av 1400-f.).
*stukke se stykke.
student (pl. -er), m. [Jjr äv. Mnt. student, [-stu-dente]-] {+stu-
dente]+} student. S7b 3: 289 (i 496). om människionor
wisto thän lärdhom, tha fförsmadho alle stwdenther
the böker som the nw j stwdera JMPs 27.
studera (pres. -era GU C 20 s. 219), v. [Jjr äv.
Mnt. studeren] jorska, utforska, studera, bätre
begriper lärdomen (sannol. har ett läriungin
överhoppats framför detta ord) aff mestarins mwnne än
thz han sielffuer studera GU C 20 s. 219. vpa thet
at rector fornempde universitatis, doetores,
mes-tere, studentes och theris folk moge thes roligare
bliffwa oc liffwa, studera oc i theris lerdom sigh
forkoffra Annerstedt Ups Univ hist Bih Is. 4
(1477). — med prep. the böker som the nw j
stwdera JMPs 27.
studeran, f. studerande, studium, j wisdomsins
stwderan ällir ärffwodhe SpV 440. thät war all
hans studeran, huru han skulle främia sina snödha
åstundan Hel män 226. ... giffwer iak tik wisdhom,
ey thän som ffaas mädh stwderan JMPs 27.
*studerilse, n. pl. el. /. = studeran. thy fila ällir
hwäs skälinna ägh, mz hälgha stwderilsinna fiil,
tha faar thu see bäthir ok bäthir gudz liffwernis
biläte SpV 440.
♦studzare (-ere), m. [Jfr Sv. Dial. stussare,
prålande människa. Ä.Dan, studser, »byttehandler,
prången. T. stutzer] han ville icke gaa effter
kem-menercs bud med studzeren STb 5: 2 57 (1519).
studh (stodh: -ena SvB 341 (b. av isoo-t.), -an
(n. pl. med art.) HLG 2: 12 (1509). stödh GU C 20
s. 297. pl. (ss f.) stödhir SpV 418), /. och n. (J Buddes
b 76. ib.) L. 1) stolpe, stod, pelare, kolonn, fulcimen
nis stödh ... stadoghet ok liielp GU C 20 s. 297.
alt rwmet ... bäwädhe ok syntes thöm eeth
skyllande studh staa opp j hymmilen ... ok een röst
vtgik aff studhet J Buddes b 76. thin käriste son ...
war näktadher oc bwndin widh stodhena SvB 341
(b. av 1500-f.). 2) stöd, det varpå ngt vilar, en stadogh
qwinna är swa som stödhir aff gwl giordha,
stan-dande oppa the pala som aff silff äru giordha SpV
418. — stöd, stötta, samme men satthe stodhan
vidh pannamuren HLG 2: 12 (1509). 3) bildl. stöd,
hjälp, bistånd, thu skulde j minne älle vara styrker
oc studh mik oc mino rike Prosadikter (Barl) 60.
— Jfr bro-, dura-, dvr-, liusastaka-, salt-,
ättar-(Sdiv 2: 1154) studh. — *studlia foter (stoddha-), m.
basis, grund(val) för pelare el. dyl. bissis (fel för
basis; så Cathol.) ... fultura columpnarum stoddha
fother GU C 20 s. 51. oppa hwat äru hänna (o:
jordhanna) stwdhafötliir (bases) grwndadha SpV
195. — *studha hovudh (studa huffwt), n. kapitäl.
capitella studa huffwt GU C 20 s. 70. — »studs
hovudh (stodz hoffuodh), n. om översta delen av en
stav. en staff, at stydhia sik widher hwilken thogh
haffdhe enkte stodz hoffuodhit Mecht 196.
stu|ii, i art. Sdw 2: 524 skall genusbcleckningcn
vara f.
*studhiglier, adj. [Su. Dial. stödig(er). Jfr Isl.
stödugr] stadig, ståndaktig, pålitlig, cristin gudz
almoghe som wars herra studige winir ok synir
äro MP 5: 215.
*sludhstaver (ack. stodstaff), m. stav alt stödja
sig på. takandis mik (o: Kristus) mz idher til
wäg-sins stalbrodher, swasom en stodstaff mz hwilkom
j wppehaldens Mecht 213.
stugha, se stuva.
stuka (pl. -or), /. vid och nedhängande, till den
prästerliga ornaten hörande ärm. Jfr Hildebrand,
Sv. Mcdell. 3: 593, Branting, Textil skrud 29 /.
Kumla kyrkas rb 00 (1489). Jfr altara stuka.
*stukkc se stykke.
*stumbcr (stom SvB 252 (omkr. 1500). pl. m.
stumme ib 265 (senare h. av 1400-/.)), adj. [Fdan.,
Mnt. stum] 1) slö, dum? förtrellig, sur? för thy at
wy warum för j ware helso, og salugheyt duli
stumme ok fakunnoghe SvB 265 (senare h. av
1400-/.). välsignad wari thu, som aldrig war stom,
älla fakunnogh ib 252 (omkr. 1500). 2) stum? ss
tillnamn, olaff stum KTb 163 (efter 1449?) (möjl.
att föra till 1).
stumbli, m. L. — *stumblakarl, m. — stubbakarl.
»Upsala domkyrkas fogdar, landbönder,
stumbla-karlla oc all annwr thera hion» RP 1: 413 (137 8).
*stumpa, v. [Jfr Mnt. stumpelen] stympa, låtom
ty honom antynghe hänga j galga, ellir stwmpas
oc sätias a stegeell Troj 156.
stumprr, m. stump, litet stycke, the togho vpp vij
korga fulla mädh brutnom brödom ok stwmpa
MP 4: 136.
stumpslnnadhcr? (stom-), p. adj. trögtänkt, thz
matthe mz sakto hwar een, jämwäl thän som
mykit är stom sinnadhir (sensu tardiori), ällir harth
näme haffwer wndhirstanda SpV 282 (möjl. i st.
— jämte det Sdw 2: 525 anförda fallet — alt föra
titi ett *stumsinnadhcr).
stund (gen. -es J Buddes b 162. pl. -er), /. L.
1) obestämd tidrymd, tid. -— þe (thän) stund [jfr
Mnt. de wile], under den tid som, under det att,
medan. Jfr B. Bjerre, Nordiska
konjunklionsbild-ningar med lemporal innebörd 1: 189. oc baar
sanctus iohannes thän gull ringhcn the stwndh han
liff-dhe Lg 664. ST 506, 532. Fr ed Noreen 895, 3109.
tha sagdo wy viliom ey husit giwa / then stund the
wisto konungin liwa EK ed Pipping 2618 f. ib 3461.
ten stwnd ten siwka brwkar tenna läkedom, ta ma
hwgnas med sina viner LB 7: 316 (s. 379). — i alla
the stund thär, så länge som. Jfr Sdw 2: 1307. —
daghlika stund, dagligen, varje dag, ständigt,
dage-lica stund ta faar jac illa Sv T 70. 2) kortare
(obestämd) tidrymd, stund, swa stod qwinnan stwpo
ena stund (de två sista orden ovanför ett struket
länge) ATb 1: 143 (l46i) (möjl. alt föra till 1).
3) stund, stunds väg, stycke väg. skyl ther ath
byssens ägho och heredtzsens och langlia stwndh
nydhat becken AktKungsådr 25 (1484). 4) timme.
än hon (o: själen på yttersta dagen) ... ropar ok
bcdhes eens dagx eller minzsta cens stundes dagh
sik at bäträ J Buddes b 162. om helge daghana
ringe förste tha viij slaar oc saman i halfua stunden
ÅK 60. jtem om fasta daghen ringe förste syn
tha ix slaar oc saman tha halff stunden förliden
är ib. 5) stund, tid, tidpunkt, thetta är scriwat statli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
