- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
823

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stydhilse

823

stygnudher

SpV 74. pres. pass. stödyes ib 160. impf. stödde
ATb 1: 120 (1460); Troj 187. part. pres. stiödhiande
SpV 488. part. pret. studder GU C 20 s. 292. stöder
ib s. 297. imperat. stödh Mecht 123; PMSkr 353.
pl. 2 pers. stödhin SpV 530), v. stödja, tåla vila.
fulcio ... hielpa ok väria ok stydia GU C 20 s. 297.

— stödja, bereda stöd åt. ... ok ä jw gladhelikast
synis mik ... j blandh roser ok lilior hwilas,
stiödhias (/utciri) aff blomstromen SpV 74. thaa
thw haffuer sath trääd tha skal thw thet vel
stödia äller oc binda Sex ekon tr 265. gammwl
winträ stödyas oc wpbindas PMSkr 314. ib 35 3.
hectoris döda krop satthe the ... jn j thz prydda
tabernachell heller cyborium oc stödde honom
oppa alla sydor wndersamliga saa ath han sath
stadog Troj 187. — stödja, giva stöd. o j iherusalems
döttir, stödhin wndhir mik mz blomstromen
(ful-cite me floribus) SpV 530. — part. pret. fretus ta
tum studder tryggcr ok siorädder (o: alltid orädd)
GU C 20 s. 292. fultus a um stöder holpin varder
ib s. 297. — stydliia sik, 1) stödja sig. — stödja sig,
vila, luta sig (vid el. emot), rawid steg swa jn i
olaf gulsmidz lukw ok stödde sig wid stolpan ok
öxena ATb 1: 120 (i460). — bildl. stödh tik oc
bögh til mins sons sötasta hiärta Mecht 123. stande
christi jomfru starklika oppa sinne trappo ...
stiödhiande sik altidh widher gudz hiälp SpV 468.

— *stydhia undir, stödja under, när som graffwith
är jn til grwndwalen stödyes wndy mädh starkom
biälkom PMSkr 169. Jfr undlrstydhia. — stydhia
up, stödja, bereda stöd åt. stödhya wp winträ
PMSkr 314. Jfr upstydhia.

stydhilse (stödilse), n. pl. stöd. bildl. aldra sannast
är thätta, for thy at haffwer laghin sin stödilse ok
stadhfästilse aff skälomen SpV 5 5 3. J/r
undir-stydhilse.

styydh, /. 1) fasa, avsky, motvilja, leda. när
sotthin ... gör människionne wämian ok styghdh
moth maath ok dryk SkrtUppb 238. — Jfr
styy-yer, m.

stygyeliker (stioggeliker: -lika SvB 111 (omkr.
1500). 71. stiwghlikit SpV 215, 222, 366. superi.
styggelister: -lista J Buddes b 167), adj.
vederstygglig, vedervärdig, j sinom ythra hampn fatighom ok
stygghelikom, skyle hon ok klädhe christum SpV
174. for thänna sak skulde tik wara swa som
stiwghlikit, thz thu haffwer aff jordhinne, ok thz
kostelikit som thu haffwer aff himblomen ib 366.
ther synes ok ålder annat än dieflennä aldra
styggelista anlith J Buddes b 167. at thu wärdoghas
göma hona ... fran diäfflanna walle oc thera
gryma, oc stioggelika roope SvB 111 (omkr. 1500).
Jjr vidherstyggeliker.

styggelikhct (styglik-. sty g I ig-), /. 2) fasa,
förskräckelse. nar thu hördhe thät stim oc bangli,
som gik aff thinom owinom, för än thu saat them
fram komma, fför the samma styglikhet oc faasa,
bidher jak tik, at thu fräls thässa siäl SvB 193
(b. av 1500-/.). ib 293 (d:o).

stygger (stiwgger: -e SvKyrkobr 9; -a Hel män
101. /. stiug ib 116. stiogger: -a SkrtUppb 48. n.
stykt Prosadikter (Barl) 23. superi, n. stywggasth
JMPs 567), adj. vederstygglig, vedervärdig, bödh
thorn granlika vakta at jnkte stykt äller fwlt
skwide fore hans öghon koma Prosadikter (Barl)
2 3. thu giordhe hona stiogga ok illa lwktande
SkrtUppb 48. iac var daghlika orma oc stiwgga

madka kompan Hel män 101. falskhet oc ilzska
vari stiug oc ledh ib 116. thät, som aldra ledasth
oc stywggasth är aff allom skapadhom tinghom
JMPs 567. — fasansfull, ryslig, förskräcklig,
ss subst, hiälp mik här koma stiwgge oc wilia
mik taka SvKyrkobr 9. — Jfr and-, o-stygyer.

stygger (stiwgger SkrtUppb 58. ack. stiwgh ib
307. stiogh SvB 257 (omkr. 1500). stiwk SkrtUppb
58. pl. ack.(?) styggia ib 176), m. 2) fasa, bävan,
ängslan, glädz maria at thin siäl wtgik aff thinom
wälsignada likarna ... wtan allan stiogh oc fasa
SvB 257 (omkr. 1500). 3) fasa, förskräcklighet,
ryslighet. hwi atherhiölt thik ekke syndinne stiwgger
(horror facinoris) som thär giordhis SkrtUppb 5 8.
ib. betrakten huru ihesus christus haffwir jdhir
frälst fraan the äwärdeligha gudz wredhe ogönst
oc styggia oc synda scul som j waren j födde ib
175 /. — vedervärdighet, styggelse, innantil ärin j
fulle mädh stiwgh oc orenlighet SkrtUppb 307.
—-De fall, där ordets genus ej framträder, kunna även
föras titi styydh.

styggia (stygia GU C 20 s. 339. stygga: -as
SkrtUppb 49, 80. stykgia: -as ib 80. stiwgga: -as Troj 224.
supin. refl. stiwgdz SvKyrkobr 310), v. 2)
skrämma, göra förskräckt, horrificare fasa eller stygia
GU C 20 s. 339. — refl. styggias, 1) känna fasa,
uppfyllas med fasa, rysa. hwi skal iak ekke styggas
(abhorrebo) än mik giffs thät gudhi til höre än
sannelica iak skulle astwnda thwärt amoth
SkrtUppb 80. — känna fasa el. avsky (för), med prep.
ey haffwer jak standit j renlekenom ... wtan opta
fangit sköra, oc orena thanka, ... oc stundom ond
rörilse j minom kroppe oc ey mote them swa
stiwgdz, som iak skulde wtan hällir stundom
lustadz j them SvKyrkobr 310. hon skal styggias
widh thik meer än widh thräkkin SkrtUppb 49.
the som twå fötherna ällar thiäna til mandatum,
skulu ... mz allom ödhmyukom kärlek göra slth
ämbete, mothe enghom styggiandis JMÖ 166.
hwa-dan är tiig (o: Achilles) sadan grymhet opkommen,
at tw saa fröman ädela konwgxson haffwer bwndit
wiider tyna hästa rompa ... oc tw skalt ey stiwggas
ther wiid äpter tw äst en from ädela man kommen
aff wälbyrdoga släkt Troj 224. — med inf. wm
thu sannelica älskar gudh, skalt thu stykgias at
liedhras ok älskas aff människiom SkrtUppb 80.
— känna misshag över. oss hopas, ath hans nadhe
ther ey moth styggis BSH 5: 73 (1505?, H. Gadh).
4) bli avskydd, hon skal ... girnas at thu skalt aff
allom styggas SkrtUppb 49. — Jfr vidherstyggia.
stygyia, f. Jfr astyyyia.
styggilse, n. pl. och f. Jfr vidherstygyilse.
»styghet (stygget SvKyrkobr 212), /. 1)
veder-värdighet. konkr. aff thera graff wtgik aldra sötasta
lukt, oc ey fanz nokor styghet äller fwlnat j hänne
Prosadikter (Barl) 107. 2) fasa, förskräckelse, ther
är ... til croppana otalliga pynor hwgh slagh
flängior gizlan ok hambran til sielena stygget
fasan reddoge skam ok blvghet SvKyrkobr (Lucid
B) 212.

styynadher (ack. stywgnadh JMPs 446. stiwghnat
SkrtUppb 373), m. 1) fasa, bävan, ängslan, at thw
vthan allan stiwghnat, ffasa, ok räddhogha ...
ant-wardhadhe ... thina hälgha siäl j ... jhesu christi
... liändher SkrtUppb 373. 2) fasa, avsky, mangha
som stora ledho oc stywgnadh haffdo moth ihesu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0837.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free