- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
825

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stykkWomt

825

styreman

3: 57 (1522). — sing. best. stykkct, stycket, for varje
stycke, vid angivande av pris el. värde, inköptes lx
palar töre viij mark, i öre stycket SSkb 74 (1503).
jtem xij styke ströninghe, styket got som v öre
STb 5: 17 (1514). gaffs klauus kyle iiij mark ij öre
för xiiij och xx stocker ... j öre stycket Stock Skb 35
(1517—18). 11) vinfat, ss måttsord. aff mattis ...
iij öre for j stycke rinsth win Skotteb 386 (1463—64,
Kämn). — Jjr bringo-, bröds-, floyhel-, for-,
for-radharn-, gyllen-, half-, herihin-, hovtidh-, kopar-,
korf-, kranza-, malm-, paplr-, paplrs-, siktoduks-,
silfbands-, silke-, tomta-, tyranna- (Sdiv 2: 689),
ängia-stykke.

♦stykketonit? (-tompt), /. stycke av en tomt,
toml-slycke? vpleet pedher birghesson ena litla stycke
tompt ... for ena halffua mark ATb 3: 2 (1493).
thij affhende olaff torstinsson oc olaff japson for’le
stycke tompter forda per birgesson ib 3 (1493).
stykkia, /. = stykke 7. Jjr Sdiv 2: 1308.
stykkia (stöckia. stykko), n. 1) = stykke 3. — om
tyg. tw stykko kumist ok et stykko popst Fant,
Dipl. Svec. 1: 8. 2) = stykke 10. gaffs hans
bu-mestare xx mark pa rekenskapp for eth sturt
hundert balkæ oc xxx styckia, hwart stöckia for
v ort. Skotteb 150 (1463—64).

’stykkia, v. [Mnt. stucken] dela i stycken, stycka.
frvstum ti stykke inde frvstare stykkia GU C 20
s. 296. — slå sönder, stympa? Jfr R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan 614. — J/r iorstykkia.

*styklande? n. sades fore retta, thet gregers
hustrv östan mwr haffuer jntet ath sware mattis
kopperslagere om then gieldh han kreffuer
hustrv-na, thet han fich liennis bonde, thy lion war ey
aff sin bonde seth til salu, ok bonden bort löp
medh hennis styclande (?) (möjl. jör styctande och
ett ey uteglömt efter bonden; jjr stikta 2) S Tb 3: 116
(1493).

styld (stöld. Jjr Sdiv 2: 1308), f. L. 1) stöld, om
hon haffwir giort stöld j mat ellir dryk fore swalgh
scull SvKyrkobr 350. 2) ljuvgods. tässe xij sato i
nämpdinne om then tiwfwin som mattissa gulsmidz
kläde stal ok ... olafs kläde i grisnäs ok andra
stöld han stulid hade ATb 1; 97 (1 45 8) (möjl. att
jöra till 1).

stylta (stöltha: -er HLG 2: o (i509)), f. L. 1)
krycka, hon stegh swa hoght oc stunde medh annan
fot stegh hon nidli som than a styltom gaar
SvRimd 4 3. 2) stötta, stödbjålke. segenbaes hustrv
skal tagha stylttaner vtaff jenis snare kiellare STb
1: 317 (i48i). ij timbermen, som ... sätthe stölther
vndi taketh HLG 2: 9 (1509). bergen ähro vpstödh,
ståndendes på styltor och bielkar PMSkr 602
(senare avskr.).

stympare, m. usling, kendes laurens ... ath han
hade sagth til olaff matssons hustrv: thet war een
stymppare tik hade senast i fampn. ty är han zaker
xij (12) marek fore the oqwedins ordh STb 1: 122
(1477). mangh vsal stympare ok syndare MP 4:
100.

styng (sting(h)), n. L. 2) styng, stingande,
stickande, sticksår, ath han (o: den ihjälslagne) haffde ...
eth stingh vndir skulronn[e] moth hiärtat medh
een kniff ATb 1: 272 (1467). hwggen dräpa ey swa
offta som styngen. thy waapnen oc harnisket bär
aff ... men styngeth gaar gönom oc gör dödelik
saar PMSkr 127. 3) ställe där man blivit stucken
(av djur), tå blandes thet (o: saltet) medh linolio,
Ordbok.

och ätikia bindandes på stingitt (o: skorpionbettet)
PMSkr 639 (senare avskr.). — Jjr stiung.

stynia (impf. stunde), v. stöna, stänka, mik mötte
en gamul kerling ... hon stegh swa hoght oc stunde
SvRimd 43.

styra (-dhe. -t. pres. konj. styre STb 3: 8 9 (1493).
supin. stirth JTb to (1479)), v. L. 1) styra, leda,
i viss riktning jöra (fartyg el. dyl.). — abs. styra,
ledsaga (sjöfarande), lotsa, jöns styreinan ... han
skall styre ena reýsa for sit skot quitus Skotteb 17
17 (1460—61). Stock Skb 243 (1524). iwer iwerson
haffuer wtlacht v mark per kock, ffor thet han
styrde ene rese til gotland ib 303 (1524, Skip). 2) i
andlig mening: styra, rikta, leda, föra. med dat. et.
ack. per i akatarp vitnade ... at han inthz trättä
mz her magnus andersson for en han höggen, vthan
thz han ville hawa stirth thz til gode JTb 70
(1479). 4) hålla tillbaka, avhålla (ngn från ngt).
formattom wi ... ey styra os af grat oc taroni
Hel män 143. 5) avstyra. ... wardhir sva
lotta-kande aff annars syndom som han matte haffwa
styrth SkrtUppb 242. 6) styra, betvinga, tämja.
moderor ... til maatha och styra GU C 20 (hand 2)
s. 149. 7) styra, hålla i styr. med dat. el. ack. badh
hon pedhir styra sinne hustrv hon vil sia mina
modir ATb 1: 324 (1470). suen ... zacher til vj
marek, fore ath han kallade niclis ... en týwff,
och stýre sin hustrves mwn STb 3: 89 (14 9 3).
koiiwng priamus kwnne ey tha styra synom
röril-som häller tämpra siith synne Troj 240. 8) styra,
råda över; behärska, regera, med dat. el. ack. gör jak
... them ... myndogha ... radha ok styra, skiffta
ok lata effter siin wilia ok clostirsens nytta ... the
sama twå gardha NMU 1: 102 (1422). jach ...
scal thy godze styra och radhä, swa lenge jach
lifuer ib 108 (1431). then almäg[tig]sthe gudh, han
styre for oss och radhe BSH 5: 135(1506, H. Gadh).
Liber eccl Vallentunensis 63 (1506). — hava
ledningen av, upprätthålla? Jfr Sdw 2: 1308. 10)
bestyra, ställa. — med prep. at abbatissan täncke thy
altiidh at hon haffuer anamat at styra for siälomen
aff hwilkom hon scal göra räkinskap FOVkl 215.
— Jfr af-, be-, for-, up-, vidher-styra.

styrare, m. L. 2) styresman, hederwärdoghe härre,
doctor j the hälgha skreffth, oc tässe liälghe
almän-nelige stwdii rostokcensis fförstandare, styrare oc
radare JMPs 523.

styreman (störe- GU C 20 s. 345), m. [Jfr Isl.
stýrimadr. Mnt. stureman] L. 1) den som har
ledningen av ett fartyg, skeppsförare, styrman,
naui-clerus (fel för nauclerus, så Cathol.) qui nauem in
potestate habet wlgariter leedh sagore apocalypsis
(fel för actuum) xxvii senturio autem magis
[credebat] gubernatori et nauiclero expone ten
herra mannyn ... trodhe häller störemannenom
ok leedsagoranom GU C 20 s. 345. saggdes fore
retto, ath epter thet skipper biörn for i landh medh
nic. hoffmans och fleres tlierres godwilia, som pa
skippet woro, och ath foresee allés therres betzsta
och i hans fraawaro driffuo vpp styremannen per
olsson om nätther tiidh och gingo i hans frawaro
till segels, tha haffua the engte tala till honom om
then skada the fingo STb 1: 43(1476). hanis brwns
skippare och hans styreman ib 69 (1476). ib 2: 464
(1490), 3: 270 (1496), 455 (1499). sades skiper
theus ffrij fför thet rofferj honum sades pa etc.
hans ägin styreman, en bonde, orsakede honum

104

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0839.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free