- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
831

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stüngia

S31

stöpa

(1496). ib 453 (1499). gulsmetz suennin ringlade
med stendickan fore sit lioffwdh ib 455 (1499).

stängia (-ir. -de. -der. pres. konj. pass. stengis
PMSkr 264. supin. stänckt STb 1: 403 (1483).
imperal. stengh J Buddes b no), v. 1) stänga,
tillsluta (dörr o.d.). bonden ... gik oc lät i gen döma
oc stängde Prosadikter (Sju vise m) 131. hwad han
strängde (för stängde) äfftir sig ällir äy thet wiste
the äkke A Tb 1: 143 (l46i). MP 4: 25. han stängde
altidh sin port ib 160. — stänga, genom stängande
el. tillslutning spärra el. förhindra inträdet i. ath
in koma j et stängt hws MP 4: 5. — stüngia äter,
tillstänga, tillsluta, timme ... stängde atir then
portin äfftir sigh ATb 1: 143 (l46i). ib. the ther
sin hyärta ok döra stängir athir fore fatliigho folke
MP 5: 5 8. — stängia i gen, tillstänga, tillsluta. —
avspärra, peccow hade mwrath thet stenhwset ...
halff annan alin in vppa then litzsla almenningx
gatwne, som igen war stängdh STb 1: 6 (1475).
her arwidh pa stäket hade stänckt igen woghledhit
ib 40 3 (14 8 3). — stängia inne, innestänga,
innesluta. kännes ath wm thee (o: gässen) haffwa äg oc
jnlätes oc swa stengis jnne PMSkr 264. -— *stängla
utan fore, utestänga, tha leeff ok stengh vtan fore,
alla lösä thanka J Buddes b 170. — stängia ute,
utestänga, han ... stodh op och stängdhe hänne
wthe Prosadikter (Sju vise m C) 238. SD NS 2: 10
(1408). the ... stängia vthe gudh(z) kärlek v sina
hiärta MP 4: 259. ib 5: 81. S. Gusta/son, Hemming
Gadhs spräk 1: 22 (1507—10?, H. Gadh). Jjr
ute-stängia.

stängil (stängel, stenghil. dat. med art. stänglenom

Mecht 79), /71. stång el. tvärslå varmed dörr el. port
stänges, skottbom. clatrus ... stängil trägardz ok
örtagardz porther GU C 20 s. 115. ffirinaculum ...
stängil stötil ib s. 275. obex stängil ib s. 368.
repagulum ... stängil ib s. 523. sera re loss oc
stenghil ib s. 571. dören ... haffdhe en stängel
(pessulum) aff gwl Mecht 7 9. ib. — oeg. huru är
thz tha om hon som jnnelykt är, haffwer ledho
til klostirs stängil (vectem), hwilken orörlikin ällir
obryteliken är SpV 67. — Jfr laglia stängil.

stänkia (-er), v. L. 1) sprida, utbreda, tyo lästher
trehörnotta fothangla at stänkia pa jordena PMSkr
166. — *stänkla bort, skingra, vlfwen griper them
(o: fåren) ok stänker them bort MP 4: 11. — Jfr
undir-, ut- (Sdw 2: 8 90) stänkia samt ostänkter.

stänkil (stenkil, stenkel. pl. ack. stenkele ÅK 58),
771. L. kvast el. dyl. varmed vigvatten stänkes. Jfr
Hildebrand, Sv.Medelt 3: 400 /. aspersorium rii
stänkil GU C 20 s. 39. jsopus ... jsop oc stenkil
aff ysop ib (hand 2) s. 46. jtem bör honum (o:
klockaren) ... j huart kaar (o: vigvatlenskar)
fär-dogha stenkele halda ÅK 58 (jfr stänkilse). jtem
... bör honum (a: klockaren) superpelliciatum fore
mädh wigde watns kätilen oc cappalanum mädh
stenkelen oc curatum mädh rökilse kareth jn
processione ganga ib. — ss tillnamn. Jfr C.-E.
Thors i Personnamn från medellid och 1500-tal utg.
av 1. Modéer s. 80. oloff stenkil ib (1431).

stänkilse, n. pl. och f. (?) ... oc i hwart kaar
färdogha stenkelse (fel för stenkele? Jfr stänkil)
halda FMU 4: 436 (omkr. 1475). — Jfr
samanstänkilse.

*stäiuiika, /. och *stännike? 771., se ständika och

jfr Sdw 2: 1309.

stärke (sterke), /.1) styrka, kraft, tha fik han liff

af stensins mact ... oc krapt oc sterke badhe Vis
sten 3.

stärke pära? Den Sdw 2: 542 anförda konjekturen
har bekräftats. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 6: 110.

stärkta (-ir. -ter), v. L. 1) stärka, göra styv (med
stärkelse), birgitta ... zak iij (3) marek, ty hon bar
stärktan dwk i forbude STb 1: 28 (1475). 2) stärka,
styrka, befästa. Jfr Sdw 2: 1309. •— stärkla sik,
stärka sig. — dra till sig förstärkningar. BSH 5: 253
(1508, H. Gadh). — refl. stärktas, 3) tilltaga i styrka,
bli starkare el. mera våldsam, for än sotten stärkis
ok sinnen wanmaktas SvKyrkobr 257. — Jfr
for-stärkia.

•stärkilse, /1. pl. el. f. stärkelse, tak hwethe myöl,
äller litith aff amido thät är stärkilse PMSkr 399.
Jfr forstärkilse.

’stärkning, f. Jfr förstärkning.
*stätta (obl. stäto), f. stätta, liten trappa över mur,
gärdsgård el. dyl. wid munkanna stäto SD NS
3: 554 (1420, Söderköping).

•stäzla (obl. med art. stedzlana), f. arrende,
arrendeavtal, tha fogten först kommer til landbon,
tha ffornye stedzlana paa gozet Arnell Brask BH
15. — »stäzlo pänninger (städzlepeninger. stedzle-),
m. 1) städjepenning, avgift som arrendator erlägger
till jordäganden i samband med arrendets ingående,
(fogden) fforvete sig om stedzlepenning oc
bool-gifft Arnell Brask Bi’ 15. ... oc akta, ath warth
landgäldh komber wth redlielica och
städzlepeninger ib 23. 2) städjepenning, handpenning till person
som man antager i sin tjänst, item pädar oc hans
hustru bade til sin lön oc til huswr oc stedzlepäning
VKU 135 (1569).

*stödil? subst. Jfr rastödil.
*stödha, f. se stytta.
•stödlie, n. Jfr laxakars stödhe.
*stödher, adj. Jfr hughstödher.
stödlilnger, m. Jfr vinbiira stiidhinger.
stöf, n. 2) slök, bråk, buller? Momentet torde böra
utgå. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan
67 9 /. samt följande artikel stöf.

*stöf?, n. snokande? Jfr B. Pipping, Kommentar
t. Erikskrönikan 67 9 /. samt föregående artikel stöf.
[t]aghar thzta stöwit war alt änt EK ed Pipping
3912.

*stöfla (pl. -or), /. = stövel, martin sade käre bror
gif mik swa mykit iak faar i par tälinga aff wndhir
mina stöflor ATb 1: 122 (1460).

*stüfla (stöffla), v. om omåttligt drickande, filum
filare debes et non ocreare tu skal spinna liin ok
ey stöffla her mz märkis kölpodrykkia GU C 20
s. 273 (jfr Diefenbach: o[creare] potum suyppen,
swelghen).

stüfladher (stöfflader), p. adj. klådd i stövlar.
ocreatus ... stöfflader GU C 20 s. 37 3.

stöpa (-te, -ter), v. 1) stöpa, gjuta (en flytande
massa som skall stelna till fasthet), the mästara ...
som stöpa glaas PMSkr 483. theenitt rutnar
snar-lige stöpt ib 618 (senare avskr.). 2) stöpa, gjuta,
genom stöpning forma, göris eth mooth aff leer wm
ena formo ... oc thär j stöpes axullen aff messingh
PMSkr 508. ib. 4) stöpa, lägga (ngt) i en vätska,
blöta, kvmina skal stöpas i ätikia Saml 27: 107.
somme plägha them (o: bönor) stöpa litith til förna
PMSkr 202. somme plägha giffwa them (o: gässen)
som liggia ath ätha stöpth korn j wathn ib 265.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0845.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free