Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smider
833
siuli
wärdlennas paradyss mädh subtiligheth oc
byg-ningh. än annath prisar jak thär jnthe PMBref
302 (1508). 2) djupsinnighet, det som är
djupsinnigt. honom (o: Atanus de Rupe) oppinbarade
jomffru maria, origenas lerdom oc swptidelighet
JMPs 27. besynnrelikidh wndher är oc aff them
ringhenom, som giordher war aff äroffulla jomffru
marié haare: hwilkidh som offwergaar alth annadh,
thy at j honom synis j nakre mattho hymerikis
äros swptidelighet ib 470. — Jfr subtlllghet (Sdw
2: 544), söfUdhellkhet.
♦sudder, m. J/r tlüro sudder.
sudli (sod. sodh. sood), n. L. 2) vatten vari ngt
blivit kokt. — avkok på kött, spad, sås, (kötl)soppa.
hwad tha vptax aff bordheno badhe sudh oc
prowentor medh brödzstyckiomen SVklE 165
(1443). lambaköt med sodh Brasks Matordn 4 (möjl.
alt jöra titi 3). 3) sås. fersk fisk medh swart sood
Sex ekon tr 269. Brasks Matordn 3. saltgrön aal
med sod eller bigoth ib 7. steke siil oc aal sod aff
malin rogn ib 14. — J/r blug- (äv. Sdw 1: 117),
böna- (Sdw 1: 176), fiska- (Sdw 1:25 3),
hönsa-(Sdiví: 574), kiöt-, lanibakiöts-, nätlo- (Sdw 2: 132),
ärta- (Sdw 2: 1151) sudh (-sodh), ävensom fiskasöd
GU C 20 (hand 2) s. 90.
sudh, /. [Sv. Dial. (Västerg.) sudj 1) skeppsbord.
Jfr skipa-, tläro-sudh. 2) panelat innertak? Jjr
B. Hesselman, Språkformen i MB Is. 3 8 //.,
O. Thorell, Fem Moseböcker pä fornsvenska 170 /.
MB 1: 108. — brädbeklädnad. item j koo (för) swd
til kyrkennis bygningh Hembygden 1936 s. ii (1495,
Dalsland); jfr under sydha.
sudliarster (n. swdherst), adj. superi, sydligast.
— n. ss adv. längst i söder, sydligast, then siätta
(o: boden), som swdherst ligger VKJ 8 (1447).
sudlicr (sswddher ATb 3:334 (1522). söder,
södir. sydher SpV 377), adv. L. 1) i söder ... in
til portin södhir wid torgit ATb 1: 170 (1462).
medh hws ok jord södhir til torgit ib. eth stenhuss
... som ligger ret söder nidh til södre port STb
4: 88 (1505). alnä tal pa ssoma tiomp vidh norrä
gatwnä iij alin och xx nor och sswddher en alin
minä en 1 ATÍ 3: 334 (1522). 2) åt el. mot söder, i
sydlig riktning, högher mwr nordhan fraan stora
stenhwseno fram mädh sionum swa langth sudher
som klärka gardheren ma at längxto wara Hotlman
Bir Extr 2 3 3. miith aa sudhro wägginne innan
grindinne skal wara altare michaelis swa at
prästen wände sik sudher ib 234. — ♦sudher at,
adv. söderut, i söder, ty haffwer jac nw saa gångit
kringom söderaat j största fatigdom Troj 296. —
sudher ut, adv. 1) söderut, i söder, södhir wt i
wingardhin war heet win Mecht 104. 2) söderut,
åt el. mot söder, i sydlig riktning, han (o: abraham)
färdhadhis sydher wt j landhit (in terram
austra-lem), ok badhe j mällan cades ok sur SpV 377.
sudher, n.? Jfr östersudhcr (äv. Sdw 2: 1184).
♦sudherköpungs borghare (suderskopung (för
suderkopungs) borgere), m. borgare i Söderköping.
STb 5: 77 (1515).
♦sudherköpungs man, m. söderköpingsbo. SR 21.
♦sudherköpungs öker (syderköpungx-,
-köpingx-VKJ 30. -öök), m. dragdjur för färd till
Söderköping? ss del av avrad. affradit (av en gärd i
Harstads sn, Göstrings hd) är 3 y2 thön korn oc
4 ortuger, syderköpungx-öök, 6 dagxuerke, lamb,
höns oc ägh VKJ 30. ib. ib 32.
Ordbok.
sudhermndher (pl. med art. sudermennena), m.
södermanlänning. Skotteb 454 (1471—72, Kämn).
*sudhermer (söder-, -meer), adv. längre söderut,
längre i söder, (den attung jord ... som) sudher meer
ligger i klostersins äghodeel RP 2: 49 (1384).
jtem konungzkarit stod fordom ... myket söder
meer än ther nu gör AktKungsådr 32 (1520-f.,
senare avskr.).
♦sudlierniere (södher-), adj. komp. [Fdan.
sunnermere] sydligare, sydlig, i el. mot söder
befintlig, standher thet skydh pa the nordermere
stiärnonne, tha kombir hwast sönnan vädher,
star thet pa the södhermere, tha kombir nordan
väder PMSkr 293.
sudhersidha (sodher-), /. södersida. Svartb 471
(1460).
*sudliln p. adj. Jfr half-, hel-sudliin.
*sudliost, subst. [Fsax. süthöst. Mnt. sütöst]
sydöstlig vind. Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna
och det svenska ordförrådet 89, Festskr. t. P.
Skautrup 264. 1 daghen j februario sönnan vädher
oc stwndom swdosth mädh haghel PMSkr 36 8.
J/r östsudhost och sudhöst.
♦sudhvüst (sud-. -west(h). södwesth PMSkr 37 5),
subst, sydvästlig vind. 4 dagen (t januari) swdwesth
oc stwndom rägn PMSkr 367. ib 368. 4 dagen
(i mars) nordwest oc stwndom swdwesth blåser
kalth ib 369. ib 370 o. s. v. Jfr sydlire viistre.
♦sudhöst (swd-), subst, sydöst. ... allan then
deel ther ligger millan fornempda eek oc dike j
swdöst til fornempda jogan karsons haga Brasks
Kopieb 32 (1513).
sufi (sofwell. soffwäl. dat. soffle Gummerus
Synstat 36 (1425, avskr.)), n. L. sovel, det som ätes
till brödet, vppå thz atth the forscriffne matskath
thess redeligare j smör och ey j andhro soffle
them göras schal Gummerus Syn-stat 36 (1425,
avskr.). ib. — sovelstycke. crustum ti brödstykke ok
soffwäl GU C 20 s. 156. eth sofwell KTb 60
(1426).
suglia (suga. impf. 2 pers. söght MP 5: 221),
v. suga. the (o: smårätterna) swgha alla wäskona,
oc krafftena aff trämen PMSkr 313. — dia.
ablactare (fel för adlactare) suga giffua GU C 20
s. 2. llactesco ... börya sugha ib (hand 2) s. 5 8. ib.
helaghe äro the spinane som thu söght MP 5: 221.
•sugha rof (-röff), /. timjan, thymus vulgaris
Lin. timum swgha röff Växtförleckn. fr. si. av
1400-/. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bol. Bd 3 nr 14
s. 7. J/r ib s. 4 3.
sukka (pres. konj. 3 pers. sukke Mecht 319),
v. sucka, mer[e]o ... sukca GU C 20 (hand 2) s.
135. jak wilde, at jak formatte graata oc sukka
(härefter sannol. ett til överhoppat) tik (ad te gemere)
aff nydharsta jordhinna grwndom Mecht 253.
han ... sukke til mik (o: Jesus), aff jnnersta hiärta
(toto quo potest corde suspiret) ib 319. Jfr
fulsuk-kande.
sukkan (sokkan), /. suckan, sörgh oc dröffwilse,
sokkan oc wengan JMPs 561.
sukker, m. suck. jac är pinther oc mykit
öd-miukadher jac röt aff mins hierta sukkä SvT 44.
sukker, se söker,
♦sul, /. J/r sorghsul.
sula, /. — suluharþer. Jfr MUKopp 100.
*sula, v. Jfr en-, tvä-suladlier.
♦sn||, m. = sula 2? (Sdw 2: 545). ty sskattade
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
