- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
840

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svadan

840

svalka

hauom epter varom egnom vilia, swa thet os vel
atnöger SD NS 3: 420 (1419). wtan (o:mcn om)
lästen eller epistola ära nogot langa maa clokkaren
bytidere ringe swa thät tiidgerdhen om
matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar ÅK 60.

svadan (swa dan. swodan. sadan Reuterdahl
Kyrkohist 111:2 536 (1464). sodan MeddRiksark
1933 s. 127 (1512, L. Andrese)) och svadana (swa
dana), pron. L. 1) sådan, så beskajjad. —- svadan ...
svadan, sådan ... sådan, thet han är fongen (i
swadant vatn swadana fiska) war lenge sidan hans
förtiente löön HSH 14: 25 (1525, Brask). — med
följ. at. thän piltin hafdhe swa dan skipilse j sinom
öghum at finge han see eldh ... tha miste han sina
syyn Prosadikter (Barl) 73. iagh ... haffuer giorth
eth ... jorde skiffthe meth ... steen pik j säby i
swodane mode, ath ... Trolles Jb Bil 245 (1491). —
med jölj. sum. the sculu ... läggia iij mark lubischa
swa dana mynt som ij kalmar är gangande KTb
1: 59 (1426).

•svagh, m. och svagher (swag(h)er STb 1: 343
(1482), 2: 617 (1474—80, Bil), swoger ib 1: 8
(1475), 2: 129 (1486). swag(h) ib 1: 274 (i48o),
3: 305 (1496). swog ib 2: 148 (1486). ack. swag(h)
ib 1: 377 (1482), 2: 69 (1484), 3: 250 (1495).
swaagh ib 4: 111 (1506). dat. swagher KTb 73
(1434). swage STb 2: 30, 31, 32 (1484). swoge
ib 1: 377 (1482), 2: 185 (1486); SJ 2: 66 (1481).
swag(h) STb 1: 36, 40 (1475) o.s.v., 2: 119 (1485),
488 (1490) O.S.V., 3: 251 (1495), 282, 305 (1496),
4: 146 (1507), 5: 51 (1515). swaagh KTb 71
(1433); STb 3: 246 (1495). swog ib 1: 210 (1479),
2: 18 (1483), 156 (1486). gen. swagers ib 3: 332
(1497). swogers ib 1: 354 (1482), 2: 16 (1483).
pl. ack. swag(h)ra Arfstv 21 (i46i); HLG 1: 125
(1481). J/r E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 311 //.),
771. manlig frände i följd av giftermål, hans ...
vplät ... sinom swaagh birgher ... sin gardh
KTb 71 (1433). hans ... vplät sinom swagher
lasse ... sin gardh ib 73 (1434). her twre ...
haffdhe medh sigh iij her henningx van podhbusk
swaghra Arfstv 21 (1461). ... ok loth vp sinom kere
swog Staffan skalma the tredelane i hwseth STb
1: 210 (147 9). epther thet hinrik olson min swager
haffwer mik wäl bethaladh ib 2: 617 (1474—80,
Bil), bedher jach ... jaop ... magnus ... peder ...,
myna kera swagra, om thera jnssigle HLG 1: 125
(1481). jens persson ... vplot sinom swaagh, som
lians stiwffdotter hade, Staffan skýnnere, eth
vpmwrath stenhus STb 3: 246 (1495). hustrv
birgitta ... vnderuiste, hure hon sich forlicht hade
medh sin elzskelige swagh och dotter, jacob
laurensson och hans hustrv kaderin ib 250 (1495).
huilkit hws som mýn swag her bennet haffuer
låtit vpböggie aff grvnden ib 305 (1496). stode
knwt guldsmet fulmechtigh pa sin swagers mans
olssons wegna ... och vplot ... en gardh ib 332
(1497).

*svagherskaper (swager-), m. släktskap i följd av
giftermål, svågerskap. at the barn som afflles i
feste oc fader oc moder sedhen skilies aat för
skylskap swagerskap fadderscap ... tha äre swadan
barn oäkthe HSH 16: 101 (1527, Brask).

*svaghlrska (swagerska. swogherska SJ 2: 32
(147 7)), /. kvinnlig frände i följd av giftermål,
svägerska, kom ... hustru botill drokkins och loth
vpp sina kere swagerska hustru ingeborge haquon

drokkins effteliffua allan then deel ... som henne
tilfalleth var i arff cffter hennis framlidna brodher
haquon drokkin SJ 2: 32 (1477). Jjr sväghirska.
svaka, v. Jfr forsvaka.

svaker (71. swagerth Sex ekon tr 274. ack. pl. m.
svacka Hist. Tidskr. 1: 398 (1508)), adj. 1) svag,
vanmäktig, utan kraft. — oförmögen. (borgarna i
Stockholm) kerde thöm gantzka svacka vare ath
löne thöm (o: krigsfolket) Hist. Tidskr. 1: 39 8
(1508). 2) svag, klen, kränk, thät (o: brännvin)
fördriffuer eth swagerth modh Sex ekon tr 27 4.
3) dålig, ledsam, om underrättelse, att her kom
nogen swak tiende fran stegeholm om nogen bryst
STb 5: 335 (1521, Kop).

•svakt? /. svaghet? ok annat thz the waro ner
döde aff smakt (/is. BC swakt, ev. felläsning) EK
1369; jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 439.

svala (-adher), v. 2) svala av, göra sval, låta
svalna, swale jw wörthena at hon är som ny
molket miölk Sex ekon tr 207. groth aff bywgmyöl
swdith oc swalath PMSkr 262. thär stande thet
waxith oc swales ib 307. — Jfr hug||svala.

svala (obl. swalä SvSkr 1: 36 (1482). pl. -or
GU C 20 s. 8 7), /. svala, han (o: en häst) är raskare
än flyghande swala Prosadikter (Karl M) 274.
Saml. 34: 289. jrundo ... swala GU C 20 (hand 2)
s. 46. svalan flyger nedre vidher vathnith och
jordena ... merker rägn PMSkr 295. febrvarivs ...
21 dagen ... svalan kombir j gen ib 369. — i
allegori, j thässo thrä sither foghlin som är swalan,
hwilkins natur är at taka siin mat i flucthinne,
ok i wädhreno, ok teknar at the som astunda
himerikis rike, the hafwa ey sina wällust äller
hugnadh här i tidhelikom ... thingom, wtan wppe i
wädhreno ok himlenoni SkrtUppb 134. — ss
heraldisk figur, haffuer jak vnt och giffuit honum
til wapn och hielmtekn een swart swalä vtinnen
ith röt fiäld SvSkr 1: 36 (1482). — Jfr odhinsvala
(Sdw 2: 142). — *svalu thräkker, m. svalträck.
SvKyrkobr 49. — svalu unge (swalo-. swale-), m.
svalunge. GU C 20 (hand 2) s. 46. SkrtUppb 221.

svala, adv.? Jfr H. Ronge, Konung Alexander
239.

svalan, /. Jfr hughsvalan.

•svalar, f. pl. Se Sdw 2: 1310.
svalare, m. Jfr hughsvalare.
svaledhls, adv. sålunda, så. tha skal jak ...
swa ledhis göra wälsignilse offwer honom Mecht
26. -—• med följ. sum. swa ledhis, som nw forscrifuat
staar NMU 1: 108 (1431).

svalgh, n. 2) svalg, djup, avgrund, scilla le swalgh
sicut in mari GU C 20 s. 553. drog haffzs soged
swarliga skippen til swalget Troj 296. 3) svalg,
glupskhet, fråsseri. annath (o: den andra
dödssynden) är swalgh som är i offaato. oc drukkinskap
oc fastobrwt SvKyrkobr 16. ... gudz hädilse,
högffärdh. swalgh. oc andra groffwa syndher
JMPs 415. — Jfr hafsvalgli och svälgher.
svall, m. svalka. Jfr hughsvall.
svall, m. L. svale, svalgång. Jfr Schlyter, Ordbok
s. 616. VKU 133 (1569). Jfr träs vall.
svalllse, 71. pl. Jfr huglisvalilse.
svallrska, f. Jfr hughsvalirsku.
svalka, v. svalka, for siwka kropsins wngn
swalkandhe (ad refrigerandum igitur corporis egri
caminum)... talom wm thän förra rördha blomstirs
läkedom ok skugga SpV 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0854.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free