Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svärta
849
symbla
wilia the ey länger wara när them gamblom
bimen PMSkr 299.
svärta (-adher), v. svärta, svartfärga. eg. och
bildl. en hel sardwk swärtadher JTb 29 (1461).
ewe barn swärttat aff syndennas sothe (eue prolem,
denigratam peccati fuligine) JMÖ 185. Jfr svarta.
♦svärtirska (swerferska), /. kvinna som
svart-Iärgar. item swerterskan för wil... VKU 5 9 (15 50).
svarva, v. försvinna, gå förlorad. Jfr Sdw 2: 1310.
♦sydha (impf. sydde), v. kläda med bräder,
bräd-fodra. han sydde then östare gaffuelin (på Bolslads
kyrka i Dalsland) Hembygden 1936 s. ii (1495);
j/r under sudh.
sydhre (södre: -a ATb 1: 170 (1462); STb
2: 613 (1492); SJ 2: 202 (1492). sswdrä ATb 3: 334
(1522). dal. m. söddra SD NS 3: 331 (1418). f.
sudhro Hallman Bir Exlr 234. n. sswddra ATb
3: 371 (1528). sundra JTb 28 (1461). Jfr Sdw
2: 1310), adj. L. södra. Jfr Sdw 2: 1310 /. miith aa
sudhro wägginne innan grindinne skal wara altare
Hollman Bir Exlr 234. eth markland ... nämare
söddra ändanom i bynom SD NS 3: 331 (1418).
worxtorp, som ligger ytarst i sundra halland JTb
28 (1461). — sydhre västre, sydvästliga, then
gata-bodh vestan husit vijdh södra westra hörnit STb
2: 613 (1492). SJ 2: 202 (1492). — Jfr sudharster
(äv. Sdw 2: 544), sunnarster (äv. Sdw 2: 554) samt
västrc-, östre-sydhre.
♦syfasta, v. (till evärdlig besittning el. fullkomligt?)
med laga formaliteter överlåta. Jfr Sdw 2: lan.
♦sykebälte? se bykebälte.
sykn (sökn), adj. L. socken, om tidsavdelning.
thätta är inuitatorium a attonda daghenom for
jula afftnenom om söknt är SvKyrkobr 337.
sykn dafjher (sökna dager GU C 20 s. 4 89.
pl. ack. med art. sykne daghana Svartb (Skokl) 543
(omkr. 1480). sokna dagana ÅK eo), m. L.
söckendag. Jjr C.-E. Thors, Den kristna terminologien i
fornsvenskan 367 ff. profestus ... dies omnis festus
högtidis dager högtidis affton ok sökna dager
GU C 20 s. 489.
syl, m. syl. Jfr punktera syl.
syl (pl. sylder. syller), /. och n.? syll,
underlagsbjälke. x öre för syller, som kom wnder södre bron
Stock Skb 72 (1518—19). iij öre fore ij sylder tiil
skermer ib 8 o (1518—19). —- sylla sätiare
(ssyla-ATb 3: 120 (1501). sylle- ib 20 (1494), 99 (1499)
o.s.v. syllo- ib 1: 07 (1456), 78 (1457) o.s.v.
silla-SJ 2: 20 (1476); STb 1: 322 (i48l). sille- SJ 2: 12
(1475); ATb 3: 85 (1498). (s)sillo- ib 2: 16O (l48o),
185(1481)), m. syllsättare, tomtmätare. JfrH. Schück,
Stockholm vid fjortonhundratalets slut 110/., N.
Ahnlund, Stockholms hist. 243. ATb 1: 48 (1455),
159 (1461) o.s.v. melismen mikel swarte berend
hakie som tha woro sillasättiara SJ 2: 20 (14 7 0).
Jfr sylsätlare.
♦sylfskena (sylsköna), /. = silfskcna. ATb 3: 162
(1505).
*sylfsten (syl-), m. = silfsten. et korelebandh ...
medh sma sylstena ATb 3: 45 (1495).
sylfjhia (sölia. silia), /. 1) sölja, spänne. J/r
Hj. Falk, Allwestnordische Kleiderkunde 8 4 //.
ffibula le braaz ok sölia GU C 20 s. 205. 2) bukgjord.
item en silia for viij ortugh. item en gryma for
ij ortugh HLG 2: 57 (1517). Jfr lädhersylghin.
♦sylghskap (sölskap Hist. Tidskr. 1943 s. 23/.
(c. 1470). sölfskap FMU 4: 339 (1470, avskr.).
Ordbok.
selschap STb 3: 298 (i490). selskap SJ 2: 301
(1496)), n. lås till halsband el. dyl.? medaljong? eth
forgylth silff halsbandh medh sölskap aff gull Hist.
Tidskr. 1943 s. 24 (c. 1470). ib. ib s. 23. nagra
lösöre, som först äre eth korelabandh medh
guldhstena och guldhringhar, än ith selschap man
plegher pa halsin bäre STb 3: 29 8 (1490).
sylis, jfr andsylls.
sylsätlare (syld- ATb 1:5 (1452); StÄmb 00
(1455). söl- STb 2: 441, 497 (l490), 3: 233, 247
(1495)), m. = sylla sätiare. ... som besworne
sylsätiara i dandemanna nerwaren myetet hade
SJ 2: 86 (1482). melissmen, besworne sölsätiara
clauus olsson och nic. huith STb 2: 441 (1490).
hustrv anna ... schal lata mýeta garden medh
sölsetierana ib 3: 247 (1495).
♦syisätning, /. tomtmätning, stode fore rettin
claues olsson sölsetiara och bekendis, at tet war
hans gerningh om sylsetningen och ey oleff
mickelssons STb 3: 233 (1495).
sylt, /. L. och »sylter, m. [Jfr lsl. sultr] 2) svält. —
hunger, hungersnöd, tha warth ther stor sylthir ok
oaran j the landena MP 5: 213.
♦sylta, /. [Fdan. sylte. Mnt. suite] sylta, om olika
slags maträtter, ozimum ... et ozima dicuntur
intestina videlicet tripe wlgariter syltha GU C 20
s. 397. til affthonen ... sylta med miölk Brasks
Matordn 6. til middag ... stekt sylta eller korfua ib
7. acta thine tynner til sylta, oc saltgrönt Brasks
Cat 271. — i tillnamn, sylta tomas SSkb 43 (1502—
03). sylta kadrin ib 44 (1502—-03) (jfr kadrin
sylta-kona ib 4 (1501—02)). — J/r piparsylta. —
♦sylto karl (sylte-), m. man som tillreder och säljer
sylta o. d. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 184 ff.
ss tillnamn, hinrek syltekarll Skotteb 77 (1461—62).
ib 142 (1463—64), 176 (1464—65), 208 (1465—66).
— sylto kona (sylta-, sylte-, sölta- SJ 2: 190 (1491);
SSkb 25 8 (1507—-08)), /. jfr sylto karl. Jfr N.
Ahnlund, Stockholms hist. 303. ss tillnamn, gerdrud
syl-tekone Skotteb 37 (1460—61). cristine syltekona ib
7 8 (1461—62). oleff joansson ... syltakona sön STb
2: 545 (1491). SJ 2: 190 (1491). kadrin syltakona
SSkb 4 (1501—02). sylthekonans drengh j
vambe-fierdingen HLG 3: 17 (1521). — *syltokono bonde,
m. make till »syltokona». änders jönsson syltakona
bonden STb 3: 270 (1496).
sylta (-adher), v. inlägga (födoämnen med salt,
kryddor o.s.v. för konservering), jtem til steek
syltat faaramiölk j salsar Sex ekon tr 27 0. swa
bliffwer han (o: druvmusten) tyokker som honag
oc mykith godher til math redhningh oc til ath
sylta frwkth jnnan PMSkr 323. pärwn som skwla
gömas äller syltas ib 329. ib 334. sylta kal äller
yrther ib 354. laat sylta valnötter för än trääd
vexer i them Brasks Cal 209. laat sylta kyrsebär
ib 270. sylta faarmiölk ib 272.
syltekal (syltakaal), m. syllkål, inlagd kål,
surkål. item kaar til syltakaal Brasks Cal 271.
♦syltcpära (sylta-), /. syltpäron, inlagt päron.
Brasks Matordn 10.
♦symbla (pl. -or), /. [Ä.Dan, simble. Mhl.
zim-bele. Ffr. symble. Lat. cymbalum. Jfr SAOB: C
283 ff.] cymbal, klocka, bjällra, loffuer honom j
symblor wellyudendes loffuer honom jnnan
frög-denes symblor (Laudate eum in cymbalis bene
sonantibus! laudate eum in cymbalis jubilalionis)
Sv T 11.
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
