- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
852

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJI1C

852

sysla

Rydberg Tr 2: 228 (1356, avskr.). skal och jnge rike
sig fra thet andra draga medh någon twedracht
eller syndring G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 0 3.

syne (gen. synnes), n. beskådande. Jjr Sdw 2: 1311.
vil han fare epter mith liff, tha wil han göre sine
hustrv til ena mýndre quinne til sine äre til sýnnes
STb 3: 12 (1492).

*syngirska (syngerska), /. sångerska, ss tillnamn.
margit syngerska zak vj (6) marek, ty hon giorde
nattaboller ij (2) resa STb 1: 178 (1479).

♦synkoster, m. synekostnad, kostnad för
syne-förrättning. dömpde jak ... them aff paymalaby
theris synkost ok skada j gen Svartb 474 (1462).
Jjr syna koster (Sdw 2: 577).

synia (sönia. impf. refl. söntis), v. L. neka, vägra,
avslå, jnficior ... neka oc sönya GU C 20 (hand 2)
s. 26. tha swarade mester hans thet ware emot
lagen at the skulle sönia hanom lag oc rett oc
theris eed, som the haffde sworit HSH 16: 92. —
refl. opersonl. leto sik mango til hans ath bedas
mädan thär jngom söntis MP 4: 114. — Jfr
osun-der.

syniare (sönyare), m. nekare, vägrare. poscenti
gnare suptiliter inficiare en gohder bedyare skal
hafwa een godh sönyare GU C 20 (hand 2) s. 27.

♦syning (synningk), /. [/s(. sýning. N. syning]
syn, besiktning. ... offuer huilken synningk
dande-men til foren haffue offuer warit SJ 2: 183 (1491).

synlika (superi, synligast), adv. 3) [Jfr Mnt. dat
suneste, det efter allt att döma bästa] superi, på
synbarligen bästa säll? beder jagh ... her jacob... ffor:de
messor och gudz tienst ordinere och beskicka
ffram-delis hwar them helstz och synligast pröffua och
finna kunna STb 5: 306 (1513, Bil). Jfr syn,
adj. 2.

synliker (-lighin. -leghen), adj. 1) synlig, aff
hwilkins owiruägilse nytian ällir äpthirliknilse,
osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas, aff them
thingom som synlighin äru (ex rebus ... visibilibus)
SpV 175. 2) uppenbar, tydlig, thu ... tilbör at thu
nw thera (o: två träds) äglikhet ok ganglikhet, ok
hwilkin the j sik äru, mz granne ok mästirlike
wttydhningh, gör for wara asyn nakraledhis
syn-leghen SpV 138. — Jfr osynliker.

*synlikhet, /. synlighet, åsyn. at hon (o:
människan) matte faa kärlek til skaparan, aff
crea-turanna synlikhet (ex intuitu creaturæ) SpV 175.

♦synman, m. = syna man. at the xij syn men ...
haffdhe rätlika vitnadh, synt ok sworit thär äpter
FMU 1: 397 (1385).

*synnerlika, adv. Jfr besynnerlika.
♦synnerliker, adj. Jfr besynnerliker.
synnodagher, se sunnodagher.
♦synvända, v. förvända synen, prestigiare kogla
ok syn vändha GU C 20 s. 482.

♦synvändan? /. förvändande av synen? aurisia
syn wändhin (fel för -vändan?) jtem aurisia hogh
stöd tha en söker epth[e]r han j haandom haffuer
GU C 20 s. 45.

♦synvändare, m. person som förvänder synen,
trollkarl, prestigiator koglare ok syn vändare GU
C 20 s. 482.

*synvündin? se synvändan?
♦synvändning, /. förvändande av synen, trolleri.
prestigium gii syn wändningh ok koglan GU C 20
s. 482.

syra, f. 2) syra, rumex Lin. tak färska yrtena

acetosam, thet är syra PMSkr 577. — Jfr trolla
syra.

♦syrghedal (sörge-), m. sorgedal. bildl. om
jordc-livet. at then alzmectig gud haffuer kallet eder
kere bonde ... aff thenne verld oc sörgedal HSH
17: 176 (1523, Brask).

syrglielika (sörgheligha), adv. sorgligt. —
ömk-ligen. hecl ihesu christi vinstre loffwe swa
sörgheligha ginom stungen SvB 185 (senare h. av 1400-/.).
syrgheliker (sörgliker), adj. 1) sorglig, bedrövlig.

— smärtsam, plågsam, for thät sörglika swärdhit
som tha ginom gik thinna kärasta modhir siäl
SvB 79 (mol si. av 1400-/.). — Jfr umsyrgheliker
(äv. Sdw 2: 806) och sorgheliker.

syrghia (sörghia: -andhe MP 5: 110. sörgha GU
C 20 (hand 2) s. 60. sörga:-as MP 4: 112; -ande
ib 114. söria JMPs 305, 306; -ande SpV 277.
impf. sorghde JMÖ 109. pl. 3 pers. sorgdho
SkrtUppb 327. imperat. sörgh ib 413. supin. sörght
SvKyrkobr 308. sörkth ib 307. Jfr Sdw 2: 1311),
v. L. 1) sörja, bedrövas. Jfr Sdw 2: 1311. llamentari
graada sörgha GU C 20 (hand 2) s. 60. the mädh
honom sorgdho oc gräto SkrtUppb 327. bonefacius
wart mykit sörgande MP 4: 114. —- med prep.
jomfru maria ... sörghiandhe äptir warum herra
MP 5: 110. at hon bögier människiona til at söria
fför syndena JMPs 305. göra bätringh älla söria
fför giordha syndhe ib 306. — med sats inledd av
at. jach haffwer ... glääz at nagrom gaar illa i
handh ellir sörkth ällir onskath at nagrom giik väl
SvKyrkobr 307. ib 308. — sörja, sörja över. med
ack. ath tw äy glädz aff thins jämcristins
mothe-gangh vthen sörgh thät SkrtUppb 413. hwru
prophetana skriffw ... oc sorgdhe iomffrun herrans
komaskolandes pino JMÖ 109. — part. pres. som
utmärkes av sorg. medh them trydia sörghiande
daghenom ok ytirsta, som jomfru maria haffde ...
vndhirstaz ... MP 5: 110. 2) känna smärta av, lida
av. — pari. pres. som framkallar el. innebär smärta.
hwat ey thänne store prophetin ... oplyptis j
engho hiärtans hugswalan, aff söriande bandhom
(doloris fasce) SpV 277. — refl. ♦syrghias, sörja,
bedrövas. ey tilbör ath enast sörgas eller rädas for
häluitis pina MP 4: 112. — Jfr umsyrghiu och
besörgliia.

♦syrglisla? f. försörjning? (... alt mottaga
Jærun-dir sjelf till försörjning och vård) syrghslo weetzl
(på lifstid) RP 2: 193 (1390).

♦syrpa, /. [Sv. Dial. syrpa] sörpa. — ♦syrpo löper
(syrpu-), m. kärl för tillredning och förvaring av
sörpa? ss tillnamn, olawe syrpulöph SD 8: 4 3
(i36i, Västm.).

♦sysekebur, se sisekobur.

syskin, sysklne, se systkin, systkine.

sysla (part. pret. n. syst), v. L. 1) uträtta, förrätta.

— uträtta, åstadkomma, han gat ey syst sin froma
Vis sten 4.

sysla, f. L. 1) syssla, göromål, bestyr. —
sysselsättning, yrke, verksamhet. Lg 985. -—- befattning,
befogenhet el. anledning att befatta sig (med), thy
haffuer jak mädh honom jnkte göra ok jngha sysla
MP 4: 57. — Jfr hem-, hvike-sysla. 2) distrikt inom
vilket ngn utövar sin befattning. Jfr Sdw 2: 1311.

— syslo man (sysle-. sysla-. sytzla- ÅK 6 3.
söszle-STb 4: 178 (1507). sisle- SJ 2: 77 (1482). sisla- ib
33 (1477)), m. L. 1) syssloman, ombudsman,
förvaltare, den som har i uppdrag att sköta en annans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free