- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
880

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tighllirännarc

880

lil

*tighlbriinnarc (tigil-), m. tegelbrännare. Kumla
kyrkas rb 64 (1492).

*ti(|lilformn (tegil-), /. tegelform. jtem forma
forma tegilforma GU C 20 s. 284.

tighlhus (tigel-, t(h)ig(h)il-, tygel-, tegel- St Ämb
72 (1461). tägil- ib 70 (1460)), n. 1) tegelhus,
tegelbyggnad. RP 2: 199 (1390) (möjl. att föra till 2).
2) tegelbruk. Jfr N. Ahnlund, Stockholms hist. 243,
372. StÄmb 22 (1432), 70 (l460) o.s.v. Tunberg,
Sv. medeltidsreg. 46 (1434). laris biörson ... vpläth
... helgans husene här i arbogha tigillädho
tigil-husith garden vidh tigilhusit ATb 1: 346 (1471).
ib 2: 53 (1475). tilsattes desse dandemen ath höre
rekinscap vtaff týgilhusit epter michel swarte pa
kirkione wegna STb 3: 279 (1496). köpthe jach
ijm tygel aff ledarna tigelhwss for vij mark HLG
2: 104 (1519).

♦tighlkorglier (tygel-), m. korg för bärande av
tegel. HLG 2: 51 (1516), 62 (1518), 65 (1519).

tighlladha (tigillädha: -o ATb 1: 346 (1471).
tegellada: -une Arnell Brask Bit 24; -una Brasks
Cal 271), f. tegellada. jtem rensa tegel j
tegel-ladune Arnell Brask Bi’ 24. laat kasta leer til
tegelladuna oc ey i waar Brasks Cal 271.

•tif|hller (tegel leer), n. tegellera. laath kasta
tegel leer hvad som fattades i höstas oc laat
tekkia ugn oc lada för än thuu böria lata slaa
Brasks Cal 266.

•tighlmästare (tighel-), m. [Mnt. tegelmeister]
föreståndare för tegelbruk. Jfr H. Schück, Stockholm
vid 1400-talets slut m f. StÄmb i6 (1428), 18
(1429) o.s.v.

tlghlslayhare (t(h)igel-. tig(h)il-.tygil-, tygel-, tikel-

Kumla kyrkas rb 79 (1505). tegl- GU C 20 (hand 2)
s. 66. tegel- Arnell Brask Bil 7. tegil- Kumla
kyrkas rb 46 (1479), 63 (1492). tegiil- Stock Skb
252 (1525—26). t(h)ägel- ATb 2: 325 (1488). ib
-slagere. -slager), m. tegelslagare. llat[h]omus ...
tegl slaghare GU C 20 (hand 2) s. 66. MP 4: 89.
Kumla kyrkas rb 63 (1492), 79 (1505). — ss
tillnamn. törsten tighilslaghare SD NS 3: 258 (1417).
ATb 1: 343 (1471), 2: 36 (1474). Kumla kyrkas rb
46 (1479). SJ 2: 69, 75 (1481). STb 2\ 165 (1486),
3:288 (1 496). SSkb 213 (1506—07). ATb 3:245
(1511). hustrv marit tigelslagares Stock Skb 234
(1524—25). ib 252 (1525—26). — *tighlslaghara
gardlier (tygelslagare-), m. hus tillhörigt en
tegelslagare?; tegelbruk? ena tompt ... ligende vestan
tygelslagaregorden i watzstenom SD NS 3: 63
(1415, gammal avskr.).

tiflhlsten (tighil-. tygeli-, tegl- GU C 20 (hand 2)
66. t(h)egel- PMSkr 233, 240, 341 o.s.v. -steen),

1) tegelsten, llaterculus ... lithen tegl steen GU
C 20 (hand 2) s. 66. tha tok iob oc strök slemeth
aff sit hoffwodh mz en tighilsten som sat i enom
dyngiohop SvKyrkobr 49. PMSkr 341, 405. — ss
måttsangivelse, mwra en tygellstens (för -sten?)
långt in i ... lydekas kellara SJ 2: 36 (1478).

2) tegelsten, ss ämnesbeteckning, tha haff stöttan
gamblan tegelsteen grannan som myöl PMSkr 233.
tak ... målen thegel sten ib 444.

tighlughn (thygil-, tegil- Kumla kyrkas rb 46
(1479). thägel- ATb 2:207 (1483). tägel- Kumla
kyrkas rb 79 (1505). -ungn. -ung), m. tegelugn. för
tegilwngnyn brendis xviii öra Kumla kyrkas rb
46 (1479). v öra för ööl til thygilvngnen ib 93(1510).
— om den kvantitet tegel som på en gång brännes i

en tegelugn. warth enewal akare sakth for retta
ath han skall bettalla laris mwremestare for en
thägelwngh som laris brende otli enewallæ
antinnge panth ällä peninga jnnan sola säthir
ATb 2: 207 (1483).

til (thil. till STb 1: 50 (1476). tiil STb 5: 110
(1516); Stock Skb 82 (1519). tiill Troj 41, 81, 248.
tö I RP 2: 28 (1383). the GU C 20 (hand 2) 33;
SpV 14 3. Jfr Sdtv 2: 1314), prep., infinitivmärke,
adv. och konj. L.

A) prep. med gen., som dock ofta, i sht i del
senare språket, utbytes mol ack. el. dat. 1) för att
uttrycka målet för en rörelse: till. ... sporde lafrins
til hwem han wille til ATb 1: 42 (1455). jäppe hade
lofwad for jönis til rätta ib 163 (1462) (se vidare
under rätter, m. sid. 666). tyle marget skal innan
nestkomanda viij (8) daga aff stadin til sin
bonda eller bliffua slaghin til stwpona STb 1: 10
(1475). hon ... hade fangit barn j alandh, tha hon
war til alandz ib 4: 5 (1504). karl vinman x öre
fför tet han war til strengnes Stock Skb 42 (1518).
her änders olson v mark, som han fortherde, tha
[han] var tiil legaten ib 82 (1519). hans skredere
liiij mark, som han lönte folket med, som war til
helsingeland ib 188 (1521). ib 189 (1521). fiich jag
them (o: dem som skulle resa) til helsingeland j
tunne oxköt ib. tha han war til Öland äpther
torsken VKU 81 (1555). 2) för att uttrycka en
riktning: till. continencia är mz hwilko likamlika
gir-nilse bräska haldz, the ryggia mz radzsins mattho
ok styriso SpV 14 3. 3) för att beteckna det tillstånd
el. förhållande vartill ngn (el. ngt) bringas el. vartill
man genom en verksamhet bringar el. söker bringa
ngn (el. ngt): titi. ath dräpa sigh til arfdz SD NS
3: 343 (1418). jnteger ... heel nota iste ablatiuus
integro ponitur aduerbialiter pro integre the fulz
oc ther aff GU C 20 (hand 2) s. 33. himerikis äro
ok glädhi forma engen människia ... wndersta til
fwllo Mecht 52. ath war härra jhesus christus
forbödh allom at fördöma sin jämcristin ... ok
jngen bradeliker epter sinom misgärningom halda
swa ondom som til tykkis MP 4: 115. thän sami
smidin ... giorde them til goda huat han
formatte ib 223. vnte fogaten, borgamestara och
radit gerdt bure bliffue wijdh sit köp om kopperen,
huilken som olagelige kopter waar, epter han är
vara borgere til wilie ok kerleck STb 3: 105
(1493). tha wort radit swa til ens ib 4: 49 (1505).
til byttes ... tommas en gardh ... til hans federnes
och mödhernes forbetringk ib 97 (1505). änders
gase j mark til minnes Stock Skb 10 (1516—17).
ty ärom wij mera tiill fredz om tyn konwngs haat
oc hoot än om hans fred Troj 45. 7) för att beteckna
en begränsning i tid: till. — styrande temporal
bisats, her hans skulle niwte, brwka oc beholla
forscriffne gordh for sith frij vitherligit panth til
swa lenge han finge forscriffne swmme peninge
igen Svartb 556 (1504). 8) för att beteckna en
begränsning i antal el. mått: till; till ett belopp av.
hwat jorden beter är än thil xij mark ... tha schall
hans störie ... STb 3: 456 (1499). ... swa mýkit,
at swmman sich löp til c mark offuer alt ib. 9) för
att beteckna ett tillägg, en ökning el. en förening: till.
schulle ... hustrv anna til then stangh jord hans
perssone fornöie swa mýkit, at swmman sich
löp til c mark offuer alt STb 3: 456 (1499). 10)
för alt beteckna bestämmelse, ändamål el. syfte, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0894.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free