- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
881

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lil

881

111

vartill ngt tjänar: till. rauidh ... bödh hanom
stufwone til köpz ATb 1: 216 (1465). tet niclis ...
ey nempde her sten...j sit taal til nagra onda
STb 4: 77 (1505). — til thäs at, på det att, jör att.
nw til thes at engin skuli myn ordh iorwända
Hel män 17 5. 12) för alt beteckna det varpå ett
förhållande el. en egenskap går ut: till. than smak oc
söthma, som hon jnnantil haffwer til syndenna
(peccati gustum) Mecht 335. 13) för att beteckna det
med avseende varpå ett förhållande äger rum: med
hänseende till, med avseende på, till. ranzsakom
thänna wärldinna sex aldra, til the sex daghana
(arf formam sex dierum) j hwilkom gudh skapadhe
all thing SpV 367. tha han haffde sin ordh lyktat,
syntis til the märkeno alz inthe MP 5: 137. ffore
huilkenne zacher han wort dömpder til eldhen for
then högxta zachen ... och the andra twå zacher
fordrogx hanom til pýnan, som war hiwlit och
repith STb 3: 18 (1492). jacob laurensson schal
sware pigan til humblan ib 4: 48 (1505). at han
icke skempde krvken, som tiente niclis gulsmed,
til hennes mödom ib 5: 30 (1504). j som här til
haffwen waridh otroghne til gudz ord JMPs
264. hon kunne alla konsther til stridh ib 351.

14) för att beteckna en förändring el. övergång, för
att utmärka den el. det vartill ngn el. ngt göres el.
sättes: till. samma dach samtychtes och marchus
scriffuere til kirkiones klockare STb 3: 422 (1499).

15) till, såsom, hvarjemte »custos» lofvade niclis 7
mark p:gr i vängåfva (»töl wildo») RP 2: 2 8 (138 3).
erick kniffuasmetz sön, som hon förre til bonde
atte STb 3: 417 (1499). ... haffuer gifuit wt vj
mark päninga ... til hälgha likarna gille til ingång
ok testament HLG 1: 54 (1449). stadztieneren j
marc til skenkning Stock Skb 41 (1518). her
änders hinriksson xx marc til thärepeninga j
herredagin til arboga ib 80 (1518). örian
bössesky ttan gaffs ij march til gönst ib 156 (1520). tha
bleff stadin honum skyllig iijc xxx oc en marc, altid
til en god renskap ib 300 (1520—34, Skip). 16) för
att beteckna den för vars räkning något göres. — i
förbindelsen til ... väghna, å ... vägnar, ffik iach
hans screddere til prambygierenes wegna vj mark
Stock Skb 30 3 (1524, Skip). 17) för att beteckna den
åt vilken något överlämnas el. anförtros: till. swor
for:ne sigeridh, siälff sätthe, til sin kätil gripen
JTb 36 (1463). hinrik ... swoor en silff skeedh til
sin frw, ath hon worth henne fore gudj aff stolin
ok togh henne bort aff rettin medh sich STb
3: 431 (1499). 18) för att vid ett subst, uttrycka
omskrivning av gen. (i sht för att beteckna upphov el.
orsak, det vartill ngt tjänar el. hör, en
sinnesstämning el. själsverksamhet o.s.v.). ... och bläsa
bäl-ghenä til stoora organer STb 1: 189 (147 8). thin
hälge licame wari läkedo(m)bir til allan min
andhelikin siwkdom SvB 150 (mot si. av 1400-/.).
hona haffwer landboon tiil gardin i hooff VKJ
80 (möjl. att föra till 22). wi ärom sanne limi til
thät ärofulla howdith Hel män 140. gik han heem
oc beddis nykilin af nyklapikone til the ytra
dörrena ib 22 3. 19) om tid: för, för tidrymden av,
pä. — till, för, under. ... wi bodhe ... moghom
wistas och bliffua j sama gordh tiil wor liffz thima
Svartb 429 (14 48). kennomps han her epter ey
wara wän gordh, vtan oss forlänthan ... til wore
dagha ib. sades fore retta, tet söluet schal bliffue
wijdh sancte öriens gardh, effther ath quinnan

war ther jnne til iij samfelt aar STb 3: 444 (1499).
til byttes ... tommas en gardh ... til ewigh tidh
medh sina arffua til behollende ib 4: 97 (1505).
20) vid, under (en handling, ett tillstånd el.
förhållande). per lekare schal haffue stora organer ok
huilken som wil lata leka pa thöm til preste ...
ööl och til brvllop, giffue vth vj öre STb 3: 408
(1498). 21) vid, efter, enligt, hanis skreddare til
vidhernampn wordberg SJ 2: 8 (1475). michel
jensson scredder til vydernampne ib 179 (1490). —
vid, under åberopande av. han ... önzskadhe til
gudz dödh thät jec haffde ekke flere oran en iac
skulde fa aff the goz Arfstv 22 (1461). 22) för att
beteckna ett varande på ett ställe el. vid ett föremål:
på, vid. nokor daghleken arwþvs man daghleken
til berhsens MUKopp 32 (1347) (jfr A. Janzén,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 07). thet han
wiil sta ffaren tiil siö och sand STb 5: 110 (1510).

— vid, invid, tyle marget skal ... aff stadin ...
eller bliffua slaghin til stwpona STb 1: 10 (1475).
Jfr iämt til. — vid, till. at ion tingwlfson oc the
satho til per skinnare til öllz ATb 1: 236 (1465).
ib 270 (1467). — till, i. joan persson ... medh sin
sön giordh jonsson, som ... han her j staden hade
til schola hollit STb 3: 44 3 (1499). — för att
beteckna boningsort: i. erik til almawik SD NS
2: 516 (1412, nyare avskr.). hona haffwer landboon
tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 18).

— hos (en person), tha wart älin som är hem til
dawid larinsson sak xij mark ATb 1: 117 (1459).
at han äkke ... sloo hanum hem til sin ib (1460).
iak wil hällir gifwa idhir x kannor hem til mik än
här ib 166 (1462). ib 181 (1463), 212, 236 (1465).
the saato in til pedhir laurisson til öls ib 270
(1467). JTb 23 (1460). han skal lata koma the
vij (7) gyllena hiit i rettin, som äro heem til jenis
gwnnarsson i eneköpunge STb 1: 25 (1475). ib
28 (1475). bertil, som doo hem til honom ib 57
(1476). at pigan ... war j jx (9) netther hein til
hennis ib 2: 236 (1487). ib 3: 326 (1497), 400
(1498). brodher, som hem til henne waar ib 4: 64
(1505). at wij haffua warith hiemmä til wort
GPM 2: 352 (1510). ath han ekke bröth op eth hol
borth til gwnnille bärtil ATb 3: 295 (1516).
Stock Skb 189 (1521). 23) för alt beteckna sålt: till. —
särsk. i uttryck som beteckna sättet varpå el.
redskapet varmed en förflyttning i rummet sker: till.
naumachia ... pugna naualis stridh til skep GU
C 20 s. 346. 24) för att beteckna tillhörighet, beroende
el. dyl.: till. til thässin for:dom ödha torppa ligger
godher ekeskogher VKJ 34 (1447).

B) infinitivmärke o. i förbindelse med verbalsubst.
på -nde i betydelse av inf. el. gerundium. 1) framför
inf. a) efter verb : att. crisocollus är som gwl tilsee
PMSkr 46 8. magnes är en vnderliken sten ... han
är tilse som rostogth järn mädh enne blaahet ib
482. c) i förbindelse med adj. : till att; jjr A 13.
ödhmiwkir hoghir (är) ... til nakon straffa
wan-sambir, ällir seen ok oböghelikin (arf arguendum
dif/icilis) SpV 161. somme (stenar) ärw oc litith
bleke til see PMSkr 462. — til at, rf. s. ödhmiwkir
hoghir (är) ... til at forlatha brwth snarlikin (arf
ignoscendum facilis) SpV 161. 2) framför
verbalsubst. på -nde: till; till alt, att. Jfr Sdw 2: 1314.
wj ... kennomps ... oss haua sät... jönis anundson
eth fiärdungx bool jordh ... fore xl march redhe
peningha jnnan ij aar tiil oterlösande Svartb 212

Ordbok

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0895.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free