- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
892

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillaylia

892

til lydlia

eller tilagom SJ 2: 7 4 (1481). om prestcns sätrij j
akas oc om tess tillighwr (i) aker, äng, skog,
wt-mark och fiskewatn Svartb 546 (148 3). clostrid
gaff honom för thenna gardin oc gardzsins tiilägher
alla clostirs ägher i fornemdha torp VKJ 137.
flere kirkior och prestebol met tolko tilägor ther
till höre Svartb 557 (1504). 2) avgift som tillkommer
ngn? forbiudom wij allom prestom fore nogrom
vppehålla om påska eller sättia nogon vtaff kirkio
vthan fore scrifft oc saköra fore andeligan mål
tiend testamänt lijksto offir paska måla sancte
olaffs päninger sancte birgitto päningh oc fore
andra kirkionnc prestins eller klukkarens tillagor
dödhz segd (fel för dödhz synd?) eller annor
andeligh mål Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.).

*tillagha (-laga), v. lämpa, anpassa, cooptare til
laga (övers, passar till ett coaptare; jfr fortsättningen)
vnde dicimus ille coaptauit se moribus lilius han
lager sik epther hans sydom GU C 20 s. 386.

tillät (-loth Svartb 455 (1455)), n. [/s/. tillåt.
Mnt. tolàt] 1) omhuldande, omvårdnad? huru ...
gudh fadher mz alle sins hälgasta oc wärdogasta
fadherlikhet sötasta oc lioffuasta tillät (affectu)
in i sith fadherlikit hiärta hänna hälgasta siäl
anamadhe Mecht 120. 2) tillåtelse, kungör jac ...
mik ... met myn conuentz oc brödra samtickio
oc endräkteligo tilloth och fulbordh oss alla haffua
giort en fastan stadga Svartb 455 (1455). STb
3: 337 (1497). medh theris beradne modh ok
borgamestara til lath vploto [de] her erick ... en
halffuan gardh ib 4: 125 (1506). ib 142 (1507).

tillåta (impf. -|afh STb 4: 81 (1505)), v. L. 1)
släppa till, giva tillträde. — giva (ngn) tillträde
(till), upplåta. Jfr Sdw 2: 1315. per eest ... vplot
... och til lath peder staffansson ... all then deel
fri och quit for 1 mark STb 4: 81 (1505). 2) lämna,
meddela. — släppa till, bestå, skal han göra (för
göda) clostrino 1 swin oc clostridh skal til lata
swinith VKJ 46 (1447). nw är affradit 12 thyni
och gödha 2 swiin, och clostridh skall til latha
swiinen ib 98 (1447). gaffs her niclis ... loff ...
ath býggia stuan ... medh thet výlkor han
forelagt haffuer hospitalit tilläte pala verchket och
endeelz aff týmbrct ok kosten ok her nielz
vm-sorgen STb 4: 69 (1505). 3) medgiva, tillåta. Mecht
209. — antaga, godkänna, epter at alle thesse ...
artikla waro kerligha oc endrachteligha oucrtalade,
samthychta oc tillatne i arboghom ... thy
ful-bordhom wi oc stadfastom them Lagerbring Saml
2: 212 (1441). — bevilja, villfara. ffor thy at
omöghelikit är ey at höra oc til latha (admilli)
enne sanna lydhoghe människio bön Mecht 16O. —
Jfr lata til.

tillatoglicr, adj. som lätt sluter sig till människor;
tillgänglig; tillmötesgående; vänlig, varin tillatoge
per seruicium vestrum och nogra smaa skänker at
j mötte lära laborare in apotheca HSH 13: 115
(1524, Brask).

tilledlia, v. ii. 1) leda (ngn) till (ngn el. ngt), är hon
iomffru tilledhandis sonen i handdomen (subsistit
virgo adducens in manibus filium) JMÖ 150.
tilledhis the herra konungenom i mönstrit
(ad-ducentur in lemplum regi domino) ib 180. 2) leda till,
medföra, föra med sig, förorsaka, läntelighin sälhet
tilledhir hoghenom trygghetena (lenta prosperitas
menti securitatem ... adducit) SpV 410.

*tillekn, v. smeka, behaga, tilltala. Jfr Sdu> 2: 1315.

tilllggia (tiilligga GU C 20 (hand 2) s. 2. pres.
-ligger, -liggor SD 8: 46 (1361). telliger NMU
1: 100 (1420). supin. tilligat ATb 1: 161 (l46i).
tillighit SD NS 3: 3 (1415), 508 (1419). til ligoth
Neuman Vokbal 77 (1449). tillegat NMU 1: 157
(1508). telleghat ib 100 (1420). tillagat Svartb
479 (1464). til läghet SD NS 3: 538 (1420, avskr.).
t(h)illaghat NMU 1:67 (i38i); SD NS 3:331
(1418); Svartb 384 (1441)), v. 1) ligga intill, adiacere
tiilligga GU C 20 (hand 2) s. 2 (mö/7, att föra till 2).
2) höra till, lyda under. — särsk. om jord el. gods.
med dat. ... tillaghom ... som thesso gotze aff äller
tillaghat [.’] hawer NMU 1: 67 (i38l). SD NS
3: 331 (1418), 538 (1420, avskr.). thy aff liendhir
jag oc min hustrv oss ... thenna forskrifna thwa
dela ... oc til änghnar them forskriffna stora nissa
... mz allom them til laghom som them aff allir
til ligoth haffa Neuman Vokbal 7 7 (1449). Svartb
479 (1464). — med thär. ... medh allum tillaghuni
som ther tilliggor fiärrin ok när SD 8: 46 (l36l).
... nighio öresland jordh ... engo the wndantakno,
swasom ther nw tilligger eller aff ålder tillighit
hafuer SD NS 3: 3 (1415). ib 508 (1419). Svartb
384 (1441). ATb 1: 161 (1461). — med thär up
undir. for:de godz ... mz aaker oc äng, skog ...
som ther oppunder aff äller tillegat haffuer eller
mz reettha tilliggia böör NMU 1: 157 (1508). —
Jfr ligflia til.

tilliggilse (-ligilsse), f. = tillogha. afhändir iak
mik ... fornemda laxafiske i swedh meth al siin
tilliggilse, i watn oc a land SD NS 3: 617 (1420).
alla the breffue ... som ... drötning dorothea
haffuer oppa ... wallöö medh syna tilliggelsc G.
Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. DN 14: 86
(1 470). Vg Fornmt I 2: 53 (1492).

tillika, v. 2) söka efterlikna? at mannen skal
öffua sik oc tillika gudhi j allom dygdhom (quod
homo se Deo virtutibus habilitat) Mecht 175 (möjl. i
st. att uppföra under ett *tillika sik).

tillikna, v. jämföra? med dat. thz war titus ok
wespasianus, hwilka han liknadhe oskälegha diwra
natur, for thera stor ok syndhirlika grymhet
mykit tholkit findher thu j like måtto hwar
människian j sinne persona samföghis ällir tilliknas
skäligho ällir oskälegho creature (ubi homo
personaliter sive rationali seu irrationali animanli per
similitudinem coaptatur) SpV 388.

tillokka (-lukka), v. locka till, locka, tillukkadhe
thu (indulcares) oc sötmälte swa mykit mit
gudhelika hiärta thär til at iak kunne tik thz ey
neka Mecht 97. aldrabäzst luktandis ross, hwilkins
sötleker skuli allan daghen tillukka (alliciat) thin
hälghasta öghon ib 262.

*tillop, n. accursus ... tillop GU C 20 s. 161.
tillovare, m. löftesmän. SD NS 2: 450 (1411).
milunnendc (tillundher DN 14: 315 (1523), 409,
410 (1524)), n. pl. till jordegendom hörande
förmåner. DN 14: 77 (1465).

*til luta, v. acclinare til sin eller fram (för fran?)
sin bögia ok til lutha GU C 20 s. 5. — part. pres.
ss adj. acclinis ... vel acclinus ... til lutande GU
C 20 s. 5.

til lydha (-lywda: -l/wde STb 2:481 (1490)),
v. 1) lyssna till, höra på. om hon haffuir haff [t]
skör athäffue ... ellir talandis hörande ällir
til-lydhandis ffwl älla olofflikin skör älla syndelikin
thing SvKyrkobr 346. 5) höra till, tillkomma, rechnc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0906.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free