Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
illrynia
895
lilskatta
♦tilryma? (-romme), v. [Jfr Mnt. torümen]
främja, befordra, beder jak eders naade ödmygelige,
at eders naade vele verdis tilromme myt beste,
ok unne meg ighen ridvägh oc vendheret Vg
Fornmt II 1: 11 (1521). Jfr rama ens bästa
(rama 1).
»til räka, se rak.
tilräkkia (-reckia), v. L. 2) räcka till, vara
tillräcklig, förslå. Jfr Sdw 2: 1315. til fullande huat
ekke i for:de garden ekolswnd kan til räkkia SD
NS 3: 190(1416). betale saa j gelden som hon tok j
lösören än the saa til räkkia Arfstv 4 2 (l46l). ib
55 (b. av 1470-f.). STb 4: 55 (1505). — räcka till för
(ngt), vara tillräcklig för (ngt), förslå för (ngt), om
sva kan henda, at naghcr bolfaster borgare i
stoc-holm kan zaker varda till nagra penninga zack och
hans götz kan then zack till reckia, tha schal han
ingha borgan fore sich säthia UrkShist 1: 27 (1494).
tilräkna (tiilrekna), v. 1) tillräkna, tillskriva.
hwat sak then samj boo mik j the sama stundene
mik tiilrekna kunde Svartb iel (1386). räthe
honum skadha igeen, ther ban kan honom meth
rath och skäll til räkna, ath hans godz ödhe är
SD NS 3: 151 (1416). 2) tillräkna, räkna till godo.
alt thet afradh oc afradzpäninger oc atirstadher,
som herra olaff ... mik til räknadhe i capituli ok
flere dandemanna närwaru SD NS 3: 538 (1420).
clemith benctsson schal haffue stadzsens týgelhusz
om aarit for c march ok tet andra alt quith, som
han staden til rechnade Stock Skb 288 (1489? Skip).
— Jfr räkna til.
*tilröra, o. 1) ammouere til röra tilföygha GU
C 20 (hand 2) s. 15 8. 2) röra, angå. doch haffver
jach latith them ther med betäme som thet tilrörer
HSH 16: 78 (1527, ßrask).
til saman, adv. Jfr Sdw 2: 1315.
♦til saman binda, v. binda samman, förena.
samuledis skulum wi tilsaman binda alt thz som
flytandhe ällir owirflödoglit är j warom hogh, ok j
warom krop, mz gudz räddogha, at enkte
oloff-lighit ällir ohöfflighit skuli finnas mz os SpV 124.
»til saman halda (-holla), v. hålla samman,
förena, swa at hwar een fulkompnc alla trapponar,
them tilsammanhallande (continens) j sik, ok alle
sware them allom SpV 544. Jfr halda sik tilsaman.
♦til saman ränna, v. rida mot varandra,
sammandrabba. Jfr Sdw 2: 1315.
♦tilsamnadlicr, p. adj. samlad, församlad, thå the
her tilfforend tilsampnade hade warit STb 4: 262
(1512).
♦tilsanka, v. — ♦tilsanka sik, samla till sig,
förena med sig. bidhiom alle, sigher prestin enkte
tröstandis a sik siälffwan oc thy tilsankar sik alla
j kyrkia, thz äru alle the j mässonne äru Su 310.
tilsea (-see. pres. refl. -sess GPM 2: 382 (1512)),
v. [Mnt. tosën] L. 1) se till, hava tillsyn, loffwade
... welia tilsee i myn franwara BSH 5: 216 (1507).
— se till, giva akt på, sörja för. oc wele wi ...
tilsee at the fyllest igen faa aff hwad the införa
Rydberg Tr 3: 308 (i47l). ... ath är storligha
rädhendes vthan ther föress both oppa och
al-varlighe tilsess i tidh ok tyma swa thet stillass
GPM 2: 382 (1512). — Jfr sea til.
♦tilseare (-siere. -sijare), m. tillsyningsman,
uppsyningsman. tilsiere om renligheten kringom staden
StÄmb 232 (1541). ib 234 (1542), 236 (1543).
tilsiere om orenlighett i hampnener och på
gatoner kringom stadhenn ib 238 (1544).
tilseu nian (-seo-), rn. L. tillsyningsman,
övervakare. thy wardh tha iac hans tyktarä oc tilseo
man Hel män 217.
liisiyhia (till-, tyl syghiä SD 8: 206 (1362). tilsigä.
til säg(h)ia. til segie), v. L. 1) tillsäga, underrätta,
meddela, sades, tet her hans dobbins husman
bliffue wijdh husit i thetta halffue aar, epter han
ey lagelica her hans tilsade (om avflyttning?) STb
3: 120 (1493). — upplysa om, giva vid handen,
utvisa, swa langht offwan qwcrnena, soin
thra-naasa til siger VKJ 98 (1447). ath hanis ... skal
haffua sith droparwm friit ok quitt, swa longl
som hans hus ok trebygning tilsigher STb 1: 322
(1481). hwset, som är j lengdene x (10) alna,
pa breddennä efftir ty som bade grendenär
til-sigia vppa badhe sidhor ib 2: 171 (1486). hwadh
hesten beter är än the peninga til segie, thale
framdelis til schipperen ib 3: 83 (1493.) tet
stora gambla hörnhwsith medh tompten vestan
husit výdh kirkiagarden jn til vestra
baack-gathan, tomptena swa výda som sama husit
sielfft tilsigher fran vestra norra hörnith jn til
forrörda backghata ib 176 (1494). ib 203 (1494),
411 (1498). 2) tillsäga, anmoda. — föreskriva,
stadga, swasum ösgözslagh tyl syghiä SD 8: 206
(1362). 3) utfösta, lova. som for:da ingerdhe
birgersdotter breff ok insigle til säger NMU 1: 74 (1385).
kännis jak ... mik hawa ... gifuith mine älskelighe
husfrw birghitte clawusdotter ... til morghongaua
eth godz ... allom tillaghum tilsagdum oc enghum
vndantaghnom SD NS 3: 337 (1418). wij ... göre
alle witterligit ... at wij haffue cndrekthelica
til-ssagt och sworedt ... [her] cristiern ... hulskap
STb 5: 312 (1520, Kop). — tillåta, medgiva; räcka.
swa lenge som therres liiffs tiidh tilsigher STb
1:335 (1482). wy cristoffer ... giffue ... alle wore
borghere i wor köpstadh vpsale frii for then
gresbulde, som the oss aarlighe giffue schwle for
theris grässgang, swaa lenge waar nadh till sigher
Uppspriv 11 (1442). hustru anna maagh och skal
swa länge som hennis liffstiidh tilsigher haffua ...
the öffre stuffwna SJ 2: 54 (1479). 5) påslå (ngt)
om (ngn), beskylla (ngn) jör (ngt), thässe sworo
mz jönis hokonsson for käldhe (för bälde.’), som
honom war til sagt, ath han skulle hafwa warat
hokone ... x alna närdhesk JTb 11 (1458). thet
skall han migh aldrigh med retthä tilsigä HSH
19: 175 (1511). 6) tilldöma. sades mattis laurensson
kelleren til ... som hanom och tilforen til sagder
är medh retta HLG 1: 132 (1490). 7) jönis ... ey
kunne ney tilsägia (snarast att fatta som två ord)
wtan tilstod oc bekände, at swa tilgangit war
NMU 1: 147 (1488). — Jfr sighia til.
♦tilsighilse (-segelsse), n. pl. el. f. tillsägelse,
anmodan, föreskrift, ther aff vtgiffuit epter
borga-mestarana til segelsse SSkb 29 (1501—02).
♦tilsighla (-segla), v. segla till (en ort), utan her
kan raadh til fynnes met thet öregrund, for än
vi af vyte, tha är hvar köpsven hedan af staden
och tit tilsegladh Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).
♦tilskadha, v. allidere til skada ok til wräko
vt allidet paruulos ad petram GU C 20 s. 16.
tilskatta (part. pret. n. tilschatta STb 3: 475
(1500)), v. efter el. på grund av värdering tillerkänna
(ngn ngl). jtem än ena kape är mik tilskattet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
