Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulskrivelse
897
tilstanda
2: 1315. 7) skriftligen (genom uppförande i längd
el. dyl.) pålägga, alla the som peninga (o: erläggande
av avgift i pengar) tilscriffuit är, haffua alt til fangit
cpter scrifften STb 3: 129 (1493). — Jfr skriva til.
tilskrivilse (-skrivelse), n. (sing. och pl.) och f.
skrivelse (till ngn), vndher thz samme tilscriffuilse,
ter wii idher til forne til scriffuom JTb 45 (1404).
SkrtUppb 100. jak takkar edher för edher kärligha
til scriffwelsse GPM 2:280 (1507). STb 5:354
(1522, Kop).
"tilskuld, f. förskyllan. at gudh giffwir enom mere
nadhir än androm för thera til skuld Fem Moseb
ed Thorell 79. ib 360.
"Utskylder, p. adj. skyld, besläktad, the andra
forne effter theris syster barn, som ware jacob
laurenssons hustrv til skylde och henne
effter-bliffuende barn S Tb 3: 285 (1496). SJ 2: 294 (1496).
tilskynda (impf. pl. 3 pers. tilskýntha STb 4: 133
(1506)), v. 1) tillskynda, mana. hortor ... tilskynda
ok tilskyndas GU C 20 s. 339. — tillskynda, driva,
egga. ängens ... pinande trängiandhe til
skyn-dandhe GU C 20 s. 2 3. — tillskynda, driva på,
yrka på. celsus sagde ... hulkit modren hörendes
tilskyndedhe thet varda som pilten beddes, tha
sagde hoffdingen ... J Buddes b 84. 2) stämpla,
ställa till. — ställa till, anstifta, thy tilskvndädhe
judhane hans dödh SvKyrkobr (Lucid B) 159.
3) tillskynda, vålla, tet belterana erende schulte
slanda til distingx nestkomandes, om
borga-mestarana j vpsale haffue thöm loff giffuit, som
thera breff luder och beltarana sielffue tilskýntha
STb 4: 133 (1506) (mö/7, i st. att föra till 1). 4)
hastigt närma sig. llucino ... tilskynda oc lywsa
nalkas GU C 20 (hand 2) s. loo. nw sa roland at
the sökto månge til honum oc bardaghi til skyndar
Prosadikter (Karl M) 269 (jfr: nw sa roland at
the sökto månge til hans och til bardagha skynder
KarlM (Ver) 58). — J/r skynda til.
tilskyndan (-skynden), /. 2) föranstaltande,
bemedling. hulkit ingelunde sket hade, och hade icke
jon jenssons bön och tilskyndan warit STb 4: 285
(1512). 3) tillställning, anstiftan, än tho at hon aff
ormsins tilskyndan (impulsu) ok frestadh fiöl aff
odödhelikhetenna stath, hwat ey miste hon thär
mz gudz biläthe Sp V 325. aff koningh hans ilfunda
tilskyndan BSH 5: 83 (1506). händhe thät aff
diäffwlsens til skyndhan, at nästhan alle j romara
stadh satthe sigh moth paffwanom JMPs 441.
dominus noster rex haffde belakt gulland i aar aff
tydzske tilskynden med stoor kost oc täring HSH
13: 120 (1524, Brask).
tilskyndare (-skyndhere. -skyndöre), m.
tillskyn-dare, manare. hortator ... til skyndare GU C 20
s. 339. — tittskyndare, åstadkommare. ehn godher
konungh prijssas och kalles ... fredssens
tilskyndare PMSkr 07 6 (senare avskr.). — tillskyndare,
pådrivare, uppviglare, sielfuer mannen är göraren
än diefulen är äggären ok tilskyndären SvKyrkobr
(Lucid B) 17 3. thet han med sine flere medhjelpare
och tilskvndhere sigh sat hade mot sin retta herre
STb 5: 159 (1517).
♦tilskyndeliker (-lekin), adj. horta[to]rius a um
til skyndelekin GU C 20 s. 339.
tilskyndilsc, n. pl.? 2) anstiftan; intrigerande.
engin sätis til forman mädh naghra handa owiruald,
klokscap ellir tilskyndilse Abbedval i Vkl 75.
"tilskyndiiing, /. [Jfr Mnt. toschundinge) till-
Ordbok
skyndan, vållande, ffyrahanda likamlike wadha
äro, här j wärldhinne, ther cn människia lidhir
snarlika sin dödh vtaff, vtan hon faar bitida konst,
til ath hyälpa sik medh äntigia aff sik syälue, ällir
aff annars til skyndhningh MP 5: 125.
tilskära, v. 2) skära till, medelst skärande forma.
säth twå qwistha tilskwrna som sagth är hwar pa
sina sidhona PMSkr 327.
tilsla (pari. pres. -siande Skotteb 435 (1469—70,
Kämn). supin. -slagith GPM 2: 383 (1512)), u.[ Mnt.
toslän] 1) slå till, giva slag. jurgare ... kiffua straffa
... omaka oc liffuande tilsla GU C 20 (hand 2)
s. 51. 2) slå till, tillsluta (tunna el. dyl.); inpacka
(i tunnor el. dyl.). — part. pres. ss subst, ketilbiörn
iij öre for iij halffue tunnor som smöret jnstöte
oc for tilslande Skotteb 435 (1469—70, Kämn). 3) slå
Ull, (medelst handslag) förbinda sig? see gudh
för-kärth ath inghen wil vcthe härranss gagn och
nyttha hälsth the i alla störstha lith tilslagith
haffwe och medh rättha segh annarss i tolka
högmälesssaker bevisa skvlle GPM 2: 383 (1512).
— Jfr sia til.
"tilslagliarc (-slagere), m. [Mnt. tosleger] person
som yrkesmässigt packar (tunnor o.d.), packare.
ss tillnamn, magnus tilslagere Skotteb 205 (1467—
68). ib 307 (1408—69). Jfr sklnmesa tllslagliarc.
tilsnlkka, v. 2) pryda, smycka, utstyra. ... lät
thöm (o; jungfrurna) dyrlika klädha oc wäl
til-snikka Prosadikter (Barl) 74. hon skal höffwidzlika
til snikkas swasom mz dyrasta klädhom oc
prydhilsom Mecht 165. Jfr E. Noreen, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 6: 4 3 /. och B. Pipping,
Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 1952 s. 90.
*tilsnikkllse, n. pl. Jfr iiingfrutilsiiikkilsc.
»tilsokn (-sökn), f. [Isl. tilsókn) anfall. Jfr D.
Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus
27 3 /. a en lithen stwndh sloga the thry hwndrat
blamän än (härefter är i uteglömt) the til sökn fiöl
walter KarlM (El) 91.
"tilspringa, v. assilire til gaa och omako ok mz
glädi til springha GU C 20 s. 40.
"tilsprunda (-adher), v. [Jfr Mnt. tospundcn]
tillsprunda. fore ena thunna öll tilsprundat SO 197.
tilspyria, jfr spyria til (äv. Sdiv 2: 474).
Hilspäunu, v. ffibulo ... tilspänna GU C 20 s. 265.
tilstand, n. 1) tjänst. — bistånd, warin hällir
abbatissonne ok them til hielp styrk oc tilstand j
allom clostersins ärandom Fyra handl rör Vkl 288
(1458). budhum allom systrom henne the lydhno
halla som ... oc til standh göra j allom skälighom
thingom Bisk Nils’ vis-st 194. 2) tillstående,
medgivande, uppgift, tha the sade thöm alt thera mellen
offuerrechnet haffua ... thet ene moth tet andra
epther beggis theris tilstandh STb 4: 136 (1506). —
tillstående, bekännelse, wyderkendes, ath han hade
roffuet ... epter sit egit tilstandh dömpdes han til
swerdh STb 4: 9 (1504). 3) instämmande,
anslutning. epter thenna trenne xij synamanna ranzsakan
oc tilstandh met thenna for:de xii, som i nempdine
sato FMU 4: 403 (1474). Jfr tilstanda 6 (Sdiv
2: 650).
tilstanda (till-, tilsta. tilstaa. telstaa: -staar NMU
1:92 (1413). pres. -ständer, -staar. -stonder HSH
17: 130 (1523, Brask), -stondar J Buddes b 84
(mö/7, i st. att föra till tilstunda; jfr O. Ahlbäck,
Stud. i Nord. Fil. 40—41. 3 s. 43). pl. 1 pers.
-stam Fornvännen 1950 s. 102 (1454, avskr.). -stom
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
