Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tinibcr
903
timelika
stycke, item xxiiij tymber for xx öre HLG 2: 103
(1519). — Jfr broa-, prain-, sagho-, sma-timber.
timbrr (-ir), n. L. timmer, antal av fyrtio stycken,
om skinn, iiij däker bukskin, iiii timber graskin
JTb 8 (1450). eth timbir graskin A Tb 2: 105 (1478).
Jfr timbriam pellium variarum SD 2: 130 (1292).
— om ål. Jfr Sdui 2: 1316 och S. Owen Jansson,
Nord. Kultur 30: 37.
nimberbil (pl. -bila), m.? [Jfr D. bil, r. T. bil, n.]
och limbcrbila (timbir-), /. timmerbila, timmeryxa.
A T b 2: 50 (1475). ib 348 (1489). jtem ii timberbila
UpplFornmt 46: 203 (1513).
*timberyardhcr (tymber-, -gaard), m.
upplagsplats för timmer? stadzsins tymbergaard STb
1: 384 (1482). ... ena tompt pa swdra malm nesth
norden stadzsins týmbergardh vijdh östra salta
watnidh ib 3: 460 (1500).
timberliuji, n. L. huggande av timmer (i skog),
timmerhygge. SD 4: 383 (1334). DN 14: 133, 134
(1487).
timberman (tymber-. timmer-, gen.pl.? týmmer
menne Skotteb 380 (1403—64, Kämn)), m.
timmerman. lignarius ii timmerman GU C 20(hand 2)s. 84.
jtem ij mark týmmermenne lön atbygge
bödels-husit Skotteb 380 (1403—64, Kämn). vtgiffuit
timbermannom for barden then stora primo olaff
benetsson timberman vj öre ... SSkb 30 (1502).
—-ss tillnamn, skälikom månne jnga timbermanne
SD 8:82 (1 301). SD NS 2:565 (1412). thesse
erro wordne borger ... nighel tymberman ... ATb
1: 12 (1453). ingrid tymbermans Stock Skb 17
(1516—n). HLG 2: 118 (1523).—Jfr slöts
timberman. — *timbermanz husfru (-hustru), f. hustru
till en timmerman. STb 2: 290 (1488). —
»tiniber-mauz lön (thýmber-. -mans-, -mentz-), /. och n.
(Uppl Fornmt 46: 203 (1513)). timmermanslön. ta
worto the alle offuer ene medh skýpper oleff
tawast om craffuelin, om alle bögningh ok tet som
yxen kreffuie kan til samma schip, timbermentz
lön, kost, ... STb 3: 229 (1495) (möjl. att fatta som
två ord), ib 271 (1496). xii höre timbermanslöneth
Uppl Fornmt 46: 203 (1513). item jönss timberman
iii mark i timbermanslön HLG 2: 118 (1523). Jfr
timbermanlön.
Himbcrinanlön, n. = timbermanz lön. för
timber-manlöneth ii mark Uppl Fornmt 46: 202 (1513).
timberstokkcr (tymber-), m. timmerstock. HLG
2: 104 (1519).
*limbcrvärk (-werk), n. timmerarbete, konkr. thet
store timberwerk, som åktet war til siwke stuen,
som kom til stadzins böghning Stock Skb 193
(1521).
timberäkt, /. Jfr Sdw 2: 1316 och F. Dovring,
De slående skatterna på jord 1400—leoo s. 271.
♦tiinbcröx (ack. -yxsse), f. timmeryxa, lot philpus
skatta en timber yxsse ATb 3: 202 (1507).
timbra (-ade. supin. -ad Stock Skb 158 (1520)),
v. timra, larins person ... ok magnus timbirman
som oppa tornit timbrado ATb 1: 108 (1402).
Stock Skb 158 (1520). her erich gaffs iij mark, som
han hade giffuit per bok timberman oc hans
säl-skap; the timbrade pa munke holmen oc annen
stadz ib 162 (1520). item twå män, som tymbradhe
i bastuwone oc täkte wisthusidh V KU 56 (1549).
* lim brin j|, f. timmerarbete, gaffz per bok v
march peninge for theris timbring på alle theris
wegna med honum hade timbrad Stock Skb 158
(1520). HLG 2:1 14, 1 15 (1523). — "timbrings
pram (timbringx-), m. pråm avsedd att brukas för
timmerarbete. Stock Skb 104 (1520).
time (tyrne, tymme. pl. tyma MP 5: 104), m. L.
1) tid. — tid, tidrymd, llabitur exiguo quod partum
est tempore longo thz scridher bort lithen tymme
som länge är samman draghet GU C 20 (hand 2)
s. 50. — tid, tidpunkt, fraa thorn tima at... gregriss
... honalaghlika gaff ... SD 8: 195 (1302). nw skulu
the haffwa mothegang, nw mädhgang, nw fridh,
nw ofridh, ok saa timom mällan aat (per temporum
intervalla), koma the til dygdhanna waxilse SpV
409. — alla tima, när som helst, jach forwänther
alla thyma en bath medh klädhc BSH 5: 91 (1500).
— þan tima, då, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska
konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 192.
2) tid, tidsavdelning, stund, i sht i pl. tha alle
wärldhinna tyma waro fram lidne, til then ytirsta
aldrin, sände gud fadhir sin son MP 5: 164. 4)
tillfälle, gång. locus ymnogheth makt vilkordh tymme
äffna GU C 20 (hand 2) s. 95. — tvägge timans,
två gånger, twägge timans är hallande gran
ran-sakan, som är morghons oc qwälz Lf K 7 0. 5) tid,
utsatt el. bestämd tid, tid för uträttandet av ngt. jak
thakkar thic at thu ... giordhe mik wärdughan
fulkompna min tima wtläghe j rätte tro oc thinna
budhordha wägh Prosadikter (Barl) 102. 6) tid dä
ngt bör el. kan göras, rätt tid, lämplig tid. SD 8: 161
(1362). banth hon sigh til reglona nar thäs tyrne
kom, moth sinna fföräldra wilia JMPs 398. —
Jfr barn-, bedrövilsa-, blomster-, brudhlöps-,
frestilsa-, frestilso-, födlio-, glädliis-, klokko-,
munadha blods- (Sdw 2: 15), midbnats-, natsangs-,
o-, otto-, pinilsa-, skyrdlia-, skyrdhis-, somar-,
sunderlösilsa-, sädha-, sädhis-, sökilsa- (äv. Sdw
2: 605), tilqvümda- (Sdw 2: 647), tlivingilsa- (Sdw
2: 747 /.), utgångs-, utvala-, vaku- (Sdw 2: 898),
var-, vara- (Sdw 2: 921), vighllsa- (Sdw 2: 900),
vinter-, ämbltis- (Sdw 2: 1109), örlogs- (Sdw
2: 1179) -time (-timi). — »tima klokka (tyrne-), /.
ur (som endast utvisar limmar el. längre tidsavsnitt?).
clepsedra dre twnno ok tima klokka vel ducillus
tapper GU C 20 s. 116. horologium gii timaklokka
ok tima stokker ib s. 338. — klocka varmed
tim-slagen utmärkes? item gaff jagh lasse munkedreng
for han ringer tyl afftcnsongh och predikan
item for tymeclockan oc al ringning V KU 147
(1547—49). — *tima skodhan (tyma skodan), f.
horoscopium ii tyma skodan GU C 20 s. 338. —
*tima skodliare (tyma skodore), m. horvscopus ...
tyma skodore GU C 20 s. 3 38. — »tima stokkrr
(ti mo-), m. ett slags solur? horologium gii
timaklokka ok tima stokker GU C 20 s. 338. tha the
menniskio klostirfridir giffwen är tha haffuir
hon ey längir fridh ath wtga en til timo stokken i
kirkegarden oc swa lankt som kirkegardcn til
segir ATb 2:93 (147 6). — *tima vaktan’ (tyma-),
m. horologicus ... qui in horilogio colligit horas
tyma vaktare GU C 20 s. 338.
timelika (timeligha. timelige. timmelika. timligha.
timbliga. tymeliga. tyrne|igä. tymblegan. tymmeliigh),
adv. L. 1) tidigt, i tid. hwa siin siäl wil bewara.
han wakte sik timelika. fore thy at bätra är fore
warom än äpter snarom SvKyrkobr 28. vm
skottid, ath thet tymblegan komber fram innan
midfasta vidh sina iij (3) marek STb 1: 429 (1459,
Burspr). ati bestellen edher ärendhe ssa ati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
