Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiugliadhcr
906
loft
riste-tiiiyiia saml iernliuffua PMSkr 630 (senare
avskr.).
•tlughadlier (tiwgadher), p. adj. tvekluven,
gaffel-jormad. ffurcatus ... tiwgadher GU C 20 s. 301.
Jfr tvä-, tlirä-tiugliadlier.
•tiiiyhotter (n. tywgoth. tywgat), adj. =
tiugli-adiicr. swa (o: vid vinplantering) haffwa the cth
järn ... j and[r]om ändanom är thet tywgoth ...
swa sätya the then ändan aff järneno som tywgat
är pa qwisthen thär han är wriden PMSkr 311.
tiii||hu (tiwgho. thyugu. thiugge Bjärka-Säby 355
(1 379). tiwffw Svartb (Skokt) 548 (1486). thýugu SD
8: 269 (1362)), räkn. L. tjugo, skal han mik gifwa
thýugu thyni kom SD 8: 269 (1362). thiugge örä
afraþa Bjärka-Säby 35 5 (137 9). han häfde hört sin
swäär thyugu sinnom seghia ... SD NS 3:608
(1420). fam mark oc tiughw SD 8: 205 (1302).
fämton mark oc tiughw ib. min godz ... the liggia
for tiwghu örtughlandh ok än eeth örtughlandh
NMU 1: 66 (1381). fore atta och tiwghu iämpskä
marker JämllDipl 252 (1440). ath iach ... skyllugh
... är ... hundrade, tiwgho och fäm march swenska
GPM 2: 5 3 (1495). jngen foor warj längre än tiwgw
oc liwndrada föther PMSkr 197. — i st. f.
ordnings-tal. Jfr Sdui 2: 1316. — *tiugliuen (thiugge-),
räkn. tjugoen, thiugge ens örä afraþa Bjärka-Säby
355 (1 379). — *tiu(jhuiiurlr (tiwga fyra), räkn.
tjugofyra. ... före trättigij mark swänska j godha
gambla gutniske, fyra gutniska i ören och tiwgu
fyra öre j ena swänska mark Trolles Jb Bil 196
(147 9, nyare avskr.). — •tiugliufäm (tywge fem),
räkn. tjugofem, hwilketh ... godz ... wor tywge
fem pund korn rentthe och sytthen mark Trolles
Jb Bil 245 (1491). — *tiughutva (tiugu-) räkn.
tjugotvå, mit rätta arffuegodz ... räntar tiugu twå
örtuger Trolles Jb Bil 196 (147 9, nyare avskr.). —
♦tiuj|liuilirii (tiugu tre), räkn. tjugotre, tiugu tre
mark, 4 peninga mindre Trolles Jb Bil 244 (1490,
nyare avskr.).
tiii||hunde (tiwgwnde. Jfr under tionde), räkn.
L. tjugonde. Jfr Sdui 2: 1316. sywdis äller mosten
swa länge ath tiwgwnde delen är borth swden
PMSkr 357. Jfr atta-, fiura-, fäm-, nio-, thrä-,
tiugiiunde (-tighindp, -tighunde).
•tiugiiunde daglicr (tiwendag), m. tjugondedag(en)
(i julhelgen), vm tiughunda dagh jwla nw näst
komande Gadolin Pants Bil 2 80 (1386). torsdagen
nest epter tiwendag jwlä Uppl Lagmansdomb 75
(1493). — "tlugliundndags marknadher. m. Jfr nw
epter xx:de dachx mareket nestkomandes STb
3: 54 (1492).
*tluva, /. Jfr tiuglia (äv. Sdw 2: 660).
•tividsbrödher (tywiss-), m. pl. om munkarna i
Ramundeboda kloster i Tiveden, ena tiompth ssom
ffordom otthä tywiss brödhernä A Tb 3: 382 (1530).
Jfr tywiiss klösther ib 387 (1530).
tiäld (tiäll), n. 1) hölje, omhölje, överdrag,
peri-petasma ... bon[a]der sparlakan et tiäll GU C 20
s. 436. 2) tjäll, tält. vplöste israel sin tiäl (moverunl
... caslra) MB 2: 25. x alne blath kläde til eth tiell
Slock Skb 188 (1520—21) (möjl. snarare att föra till
1). — Jfr borghara-, myggo-, nat-, stnmn-,
ul-tiäld.
tiäldra (tiälra: -rone. tiellra), f. L. råmärke,
gränssten. Jfr Sdw 2: 1316. thär är een tiellra oc
skeel oot höreda ägor oc grydby, heggestada oc
hillerstorppa ägor oc saa fraan tiälrone oc i maalan
VKJ 8 8. — tiäldru brut (tiällru-), n. L. flyttande el.
avlägsnande av råmärke, item presbiter delinquens
et habitans in fundo ecclesie emendabit episcopo
ius regium et eciam prouinciale, preter
byiarbyg-ningä, id est, lidh, garþa, aslator, aplöghior
tiällru-bruth, akernaam Gummerus Syn-siat 64 (1278—
1317, avskr. fr. förra hälften av 1400-/.).
tiära (obl. tiere), /. L. tjära. Kumla kyrkas rb
5 (1424), 6 (1426) o.s.v. olaff ... j fiärde ortok
för tyäro han brende ib 4 8 (1480). ib. xx öre för
ij tunne tiere til pråmen kom Stock Skb 41 (15 18).
PMSkr 353. ib. — *tiäro blkare (-beghare), m.
bägare med tjära, i måttsangivelse, tässen tiäran ...
latis j nyth win ... j hwarya smala tyno twå
beghara tiärw, oc försth röras the twå tiärw
begha-rana samman mädh twå kannor aff winmostenom
PMSkr 354. — *tiäro brännare (thyäre-), m.
tjärbrännare. ss tillnamn. ATb 3: 171 (1505). — •tiäro
kar (thiäru-), n. kar avsett för tjära. Kumla kyrkas rb
15 (1443). — *tiäro kätil (tiäre katil), m. kittel tör
uppvärmande av tjära. Stock Skb 42 (1518). —
♦tiäro lön (tiärw-. tyära-), /. lön för tjärning. xv
öra oc xx penninga tyäralön vi öra oc j örtogh for
kost Kumla kyrkas rb 43 (1473). ib 51 (1482),
55 (1485). — *tläro mästare (thiäro-), m. tjärare.
Kumla kyrkas rb 14 (1442). Jfr tiürmiistare. —
•tiäro pakkarr (thiera-), m. tjårpackare. StÄmb
160 (1506). — •tiäro |iänningar (thiere-), m. pl.
skattetitel: penningskatt i stället för i tjära erlagd
skatt. FMU 4: 19, 21, 24 (1451). — *tiüro sudder
(pl. tiärusuddhar), m. sudd avsedd att brukas vid
tjärning. Kumla kyrkas rb 138 (1546). — »tiäro
trä (tyärw trää), n. tjärat trä. faller frwkthen aff.
tha kastis jordhen aff rothenne oc bores gönom oc
slaas thär j en wigge aff tyärw trää PMSkr 34 2.
Jfr tiärträ. — *tiäro vräkarv (tyäre-. tiere-. tieraa-.
-wrekare. -wrekere), m. person som har till uppgi/t
alt kontrollera (salu/örd) tjära, tjärvräkare. StÄmb
166 (1508), 172 (1510), 202 (1521). — Jfr tcretat.
tiära (-ad is Kumla kyrkas rb 6 (1425). thiära: -adis
ib 23 (1461). tiera: -is Arnell Brask Bil 22. kiära:
-adis Kumla kyrkas rb 54 (1485). tära: -eda
Skotteb 290 (1407—68)), v. tjära, ij mark for
kirkian tiäradis Kumla kyrkas rb 6 (1425). j
man, som täreda båten Skotteb 290 (1467—68)
(lågtysk färgning).
•tiärmästare, m. = tiäro mästare. Kumla kyrkas
rb 8 (1427).
tiärn, /. tjärn, thädan oc vtj tiärnen, bortur
tiärnene oc vtj bäckin Arkiv för Norrländsk
hembygdsforskning 1923 s. 3 (1489).
•tiärträ, n. = lläro trä. PMSkr 345.
to (too), n. L. ämne till spånad och vävnad, lin
och hampa. VKU 149 (1594). Jfr slänga- (Sdiv
2: 1295), ul-to.
•tofla (pl. tofflor), /. [Mnt. tuffele] lof fel. item
cristin ... iiii march swensca stadenum for i par
tofflor, hon stal JTb 112 (1525).
•toforsiclit, f. [Mnt. tovorsicht] intyg, cerlifikal.
om tyska förhållanden, hon haffde medh sik ena
toforsicht aff radhet j ancklem ath vdeke henna
dottor är retter arffwinge ther til KTb 74 (1437).
"tott, subst. [Jfr Isl. þopta. Mnt. ducht] —
•tofta brädlic (toffte brede), n. loft (i roddbåt).
stenen slogh ith stort toffte brede sönder, som lagh
twert offuer båten STb 4: 210 (1511).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
