- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
912

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Iratz

912

tro

Iralz, m. trossbotten. J/r H. Ronge, Konung
Alexander 240.

tratz (traz. traatz. fras), interj. i kraftuttrycket
tratz i fändens namn. ath the hado inte
dande-manz gille i karlagilleno ok tras i fändensnapn at i
skulin truga mik nagat aff ATb 1: 147 (1461). ...
sagde per ... traatz j fendes nampn thet är fendes
lygn thet tlioghx äldre laas wr mith fath ib 153
(1461). tha sagde ion / traz i fendens nampn ib
383 (1472).

trava, v. trava, hans ssander saagh hesten ok
loth hanom traffwa fore sich STb 3: 3 8 (1493). en
deel aff wäghenom skwllo the löpa, oc the som
ridande waro traffwa PMSkr 133.

♦travensalt, n. [Mnt. travensolt] salt från Trave,
salt som utskeppades frän Lybeck, j lest trauensalt
Skotteb 412 (1467—68, Kämn). ib 419 (1467—68,
d:o), 424 (1468—09, d:o), 457 (1471—72, d:o). han
sålde kolbergx sal th for traffwen salth ok j traffwen
tunna ok ecke j sama tunna STb 2: 106 (1485).
STb 3: 434, 435 (1499). Jfr tramna salt (Sdw
2: 667).

♦traventunna (pl. -ar), f. [Mnt. traventonne]
tunna (av viss rymd?) för »travensalt». j öre for ij
thomar [s/c] traffwen tunnar, som maltidh stöttes
vty Skotteb 472 (1472—73, Kämn). STb 2: 106
(148 5) (se under travcnsalt).

trcakilsc (träakerse), n. teriak. Jfr Sdw 2: 1317.
tak träakerse oc iij enebär oc giff honom (a: den
av giftiga insektsbelt el. dyl. sjuka falken) ätha
PMSkr 285.

♦trellslag (STb 2: 515 (1491)), se tlirälslayh.
♦trilla (trä|la: -er), /. [Sn. dial. trilla, trella m.m.,
det lilla kugghjulet i hjulkvarn. D. trille, trissa.
Mnt. tryle. Mnl. trille] kugghjul i kvarnverk o.d.
Jfr R. Wadström, Svenska kvarntermer 256 /. hug
ämpne trä til träller väler kogger oc hiuulved oc
til sagaqvarnena Brasks Cal 267. — ♦trillo butn
(trellebotn), m. brädklädd botten under »trilla» i
hjulkvarn? mölnaren äger hugga, thaa birken
saffwas, al anbudh til quernar, som kuggar,
trelle-botnar, waler Arnell Brask Bit 26.

trin (tren. treen), n. steg. passus ... tren GU C 20
s. 415. lleuia uie quedam mensura terre que
quingentis passibus finitur v hwndrotha treen
jordhmaan ib (hand 2) s. 77. o hwat faghre äru
thin stiigh ällir thin treen (gressus tui)
höffdhin-gans dotter Mecht 228. — ss längdmått, all
samman offwan oc nedan war hon (o: jlions borg)
rwnd oc kring ringmwrens högd war vc treen
Troj 39.

trinder (n. trinth. triint SvKyrkobr 99), adj.
trind, valsformig, byggis vaghla (för hönsen) aff
slindottom träm ey trindom PMSkr 252. —
rund, cirkelformig, hoffwodhit är triint äptir
himilen SvKyrkobr (Lucid A) 99. hans hofudh
är trinth eller sihwalfft som een cirkel ib (Lucid B)
135. sidan bywdis them (o: krigsfolket) göra sin
ordan trindan som en ringh PMSkr 132.

♦trindlict, /. välvning, valv. mädhan all thing
äru sath j himblenom, ällr wndhir himilsins
trindhet (sub celi convexo), the äru likawäl wthan
twäkan all wndhirgiffwin SpV 281.
♦trlnuglier, adj. Jfr langtrinugher.
♦tripola, subst. [ItaL tripoli, trlpolo] av
dia-lomacéskal m.m. bestående bergart, trippel, tripolit.
haffwcs eth stykke aff tripolo vaath PMSkr 512. ...

draghandis skiffwona vm kringh swa ath tripola
fästis paa börstommen ib 513. Jfr: tak swa eth
stykke tripolam oc halth paa the skiffwona ib
506. swa slipes stenen moth ändanom aff
börstommen mädh tripolam til thes han bliffwer yffnelika
skinandis klar ib 513.

♦triza (tridza. ack. med art. tridzona PMSkr 5 05.
pl. trizor ib 139. tridzor ib 505. trysser Stock Skb
75 (1518)), /. [Ä. Dan. tridse. Mnt. tritze, trisse,
trice, hissblock, hisskiva. Jfr Mlat. tricia] 1) trissa.
widher then andra ändan pa bordeno (för slipning
av ädelstenar) skal wara en swarffwadh tridza som
löpa kan wmkringh swa giordh (o.s.v.) PMSkr 504.
ib. ib 505, 506 (med figur). 2) pl. (hiss)block?
fordhom haffdos stoor arborsth pa waghnom
hwilken xij men wondo wp mädh trizor them
spennandis PMSkr 139. gaffz vj mark
timber-mennene för trysser the lagade Stock Skb 7 5(1518).

— ♦trizo huki (trisse-), m. till hissblock hörande
krok? en tunne, som kom aff steget oc j sion aff
trissehakerne STb 5: 289 (1520) (mö/7, i st. att föra
till triza, v.).

♦triza, v. [Ä. Dan. tridse. Mnt. tritzen, trissen]

— *triza up, hissa upp (medelst hissblock),
stwn-dom byggis jnwärtis eth litith torn j thet andra
(3: ett stort, rörligt torn för stormning) oc när the
komma til mwren triza the vp thet j högth mädh
rep, oc swa jnstigha paa mwren wäl wäknadho oc
fanga staden PMSkr 168.

tro (troo. traa NMU 1: 127 (1462). med art.
t(h)roen JBuddes b 161; MP 5: 236. ack. traa
NMU 1: 127 (1462). med art. troena SvKyrkobr
(Lucid B) 169; J Buddes b 101. trona MP 4: 4. gen.
tro Hel män 236. tros SvSkr (SS) in (1495). med
art. troenna Hel män 103. tronna ib 236), /. L. 2) tro,
tilltro. ... eder nåde ödmiukelige bedendes, ey
wilie sättie troo til the mine affunds män HSH
13: 21 (1524?, Brask), ib. sathe wi ingen then troo
till eder at i wele skicke oss nogen ovilic paa ib 103
(1524, Brask). 3) tro, religiös övertygelse och tillit;
kristlig tro. o härra gudh, hwat stoor är thin
kärleker oc sötme, wärdoghas honom at stadfästa
j waro hiärta, mz stadugho hop oc rätta tro til
thin mykla kärlek Mecht 245. the frelsäs ok j sama
troena SvKyrkobr (Lucid B) 169. thy at christus
är j troena, troen i hoghenom J Buddes b 161.
mädh sama trona skolin j haffua eth äwinnelikit
liff j hans hälga nampn MP 4:4. throen är dödh
före gudhi vtan godhgärningha ib 5: 236. — tro,
religion; särsk. kristlig religion, kristendom, moth
rysser ok the helges crisne tros fyendhe SvSkr
(SS) in (1495). huru troen han (o: Hieronymus)
war ... til at lära fakunnogha til at wt thydha
scriptena, oc til at forwinna troenna villara Hel
män 103. han (o: Hieronymus) är gudz tro
wtwi-dhara oc vt thydhara, oc tronna starkir [-forswa-ra[ra]-] {+forswa-
ra[ra]+} mote kättarom ib 236. 4) trohet, a karith
siälfft man skrifuith sa / the strid ther var ij
troia, / oc hurw gyrke munde roo / jwir haffwit a
gammens troo (i förlitande på Agamemnon?)
Flores ed Olson 303 ff.; jfr E. Olson, Fr. Filol.
fören. i Lund 4: 94. — tro, trohet, ära och redlighet, i
bedyranden el. vid besvärjande el. kraftig maning.
binder iak mik oc minä äruingiä til at haldä allä
the articulos ... widher minä godhä troo SD 8: 269
(1362). han sagdhe pa syna traa ok sannindh, ath
... NMU 1: 127 (1462). ey finder iach han thz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0926.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free