- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
919

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trästop

919

trösta

wthgraffne mädh roser äller alskona prydilse
PMSkr 5 40. ib.

♦trästop, n. trästop. HLG 2: 86 (1517).
♦trästuva (tre- SJ 2: 108 (1488); STb 2: 318
(1489), 3: 136 (1493), 5: 18 (1514). obl. kas. -stue
STb 5: 83 (1515); med art. -stwen ib 18 (1514).
-stugw SJ 2: 108 (1488). -stwgu STb 2: 318 (1489).
-stugu ib 3: 136 (1493). -stuge ib 4: 251 (1512)),/.
trästuga, (titet) boningshus av trä. skal och hustru
sigridh sik til nytto haffua litzsla trästwffwna meth
en kammara ... ther i sama huseth SJ 2: 58 (1480).
eth stenhus ... medh ena litzla trestugw vestan
innan gängen ib los (148 8).

♦träsuglicr (träsuger), adj. [Sy. dial. (Västm.)
trässu trasig, (Finl.) träsig, träsog, trasslig. Jfr
Ä. Nysv. träsa, trasa] trasig, cincinosus träsuger
ok riffwin GU C 20 s. 10 9. displosus ... vel diplosus
... träsuger bar ok synder slithin ib s. 193.
lascini-osus a um träsugher oc riffuin ib (hand 2) s. 5 8.

♦träsvall (treswale), m. svalgång av trä. eth
stenhus ... med ... en treswale wtan för huset
STb 5: 240 (1519).

♦trätalerk (pl. -tallercor), m. och /.? trätallrik.
jtem [före?] hwar räth tages op trätallercor som
liggia paa tentallercor Sex ekon tr 269.

♦trätorn, n. trätorn, ffalea (Cathol. fala) lee
trätorn GU C 20 s. 250.

♦trätriza (pl. -tridzor), f. trätrissa. PMSkr 505.
♦träthak (tre-), n. trätak. STb 1: 444 (1462,
Burspr).

♦trävinder, m. vind(svåning) av trä. tha war
samme huss belagit med ij balke kellere, en bod
stwgw och träwindh STb 4: 207 (1511).

trävirke (-werke), n. 1) trävirke, byggnadsvirke.
mölnaren halle oppe alt trä werke oc alt jern
thär til VKJ 185. 2) påbyggnad el. tillbyggnad av
trä? min gard ... met stenhws ok träwirke ok
eenne gathubodh Svartb 320 (1426).

♦träväg (pl. -wäggia), /. trävägg, plankverk.
byggis försth twå träwäggia jnnan före ther som
skal graffwas ... oc all the jordhen som wpgraffz ...
kastis j mällen wäggiana PMSkr 163.

♦träämne (trää ämpne) n. ämne el. material av
trä. sköllar hwlka waro ey giorda aff nagod trää
ämpne wthan all enast aff skyn oc lädher Troj 102.

trö, n. L. Jfr S. Henning, Namn och bygd
14:115 ff., H. Ståhl, därst. 48:104 ff. och L.
Forner, De svenska spannmålsmåtten 163 /. Jfr
sädhis trö och trögliland.

♦tröghdlibo (trögh-, trö-. -boo), m. person från
Trögd, trögdbo. ss tillnamn, ericus tröghboo KTb
132 (1401). — urspr. gen. pl. ss förled i vissa
sammansättningar. in trögbothingh SD 3: 352 (1318). a
tröbo thinge RP 1: 513 (1381) o.s.v. tröghbolagh
B. Lundberg, Tröghbolagh 30, 31 o.s.v. Jfr H.
Ståhl, Namn och bygd 48: 104 ff.

trögher (n. trögt SpV 571), adj. 3) trög, svär,
besvärlig, tha kwnnom wi thän orätthin som os
görs, ey glöma, wthan mz störste wansamlikhet,
for thy thz är os saa trögt (difficile), som at mista
nathurinne SpV 571. 4) kännetecknad av svårighet
att svälja? Jfr 2 (Sdw 2: 67 8). nar thu hängde oppa
korseno ... mädh tröghom smak, mädh dröffdhom
sinnom mädh ginom stwgno hiärta (o.s.v.) SvB
166 (b. av 1500-/.).

♦trögliland (trög-), n. [Jfr Sv. dial. (Härjedalen)
trög,

5ö mantal, samt trö ovan och Sdw 2: 67 8

o. där anförd litt.] eg. jord varpå en »trög» el. »trö»
säd utsås, enhet vid uppskattning av jord i
Härjedalen. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens
hist. 1: 440. saa ath iagh haffwer soldh per
morthen-son iij tröglandh j öker DN 14: 351 (1524).

troia (tröya. ack. trögio ATb 2: 66 (1476). troya
Arnell Brask Bi1 24. med art. thröghonna ATb
2: 194 (1482). troian STb 3: 117 (1493)), f. tröja, hon
saag, thet erik hansson ... snörade sina tröya aff
sik STb 1: 230 (1480). (han) sporde effter troian
och hossuer ib 3: 117 (1493). jacob ... gaff sig
oleygdat... i rettin ... om ene tröio ib 4: 237 (1512).
jtem schal han (o.- jägaren) haffua ... viij alna
vanmal til kiortil, iiij alna til byksor, iiij til troya
Arnell Brask Bi1 24. engen skin ffar han (o: kocken)
heller ... vtan sarduk til tröya ib 36. Jfr saians-,
sarduks-tröia. — ♦tröio kraglii (trögie-), m. krage
på tröja, ath han hade sin herre och hosbonde,
her sten sture ... aff ene gulkede ... huilken kede
som sath i hans trögie kraga STb 3: 68 (1493). —
♦tröio skräddare (trweskredere), m. tröjskräddare.
ss tillnamn STb 5: 198 (1518).

tröst (thröst. gen. tröste STb 5: 354 (1522, Kop)
(i förbindelsen til tröste)), f. L. 1) förtröstan, tillit,
tillförsikt, fiducia ... tröst GU C 20 s. 269. —
tillförsikt, hopp, förvissning, thär takar iak tröst
vppa at thu hielpir thär til mädh thinne kärlekx
bön Hel män 18 o. 3) trygghet, säkerhet. — känsla av
trygghet el. säkerhet, huru månge hawa fallit i
synd for thera thröst oc tryggelikhet Hel män 134.
4) stöd, hjälp, bistånd, munimen ... wärn tröst oc
hiälp GU C 20 (hand 2) s. 164. welgerninge ... j oss
altid ... beteth haffue, oss oc wor fatige menehet
altid til tröste fför wor kiereste nadigeste herre
STb 5: 35 4 (1522, Kop). 5) tillåtelse, samtycke.
at jac ... hauer säth oc wnt met mynne moders
samtickio oc godwilia ok swa met mynne siskiane
tröst ... her jönisse anundsson ... alt wort fädherne
oc mödherne Svartb 208 (1396). tha haffuer jach ...
pa alle myne käre syskenes tröst och wegne, wnt ...
GPM 2: 92 (1499). — Jfr a-, for-, o-, of-, til- (äv.
Sdw 2: 654), van-tröst.

trösta (pres. -ir. -er. refl. -as Mecht 267. impf.
tröste), v. L. 1) ingiva förtröstan el. mod, stärka
modet hos (ngn), styrka. — styrka, uppmuntra.
tha känna the likowel andans glädhi, oc thär aff
tröstas (animantur), til anger, ok scriptamal
Mecht 267. 2) Jfr Sdw 2: 1317. 3) förtrösta (på),
förlita sig (på), med prep. for thy thröstir iak
mykit til idher, som sanctus paulus sigher (multa
mihi fiducia est apud vos) SpV 4. tha en
män-niskia tröster swa mykit ok hopas vppa gudz
miskundh MP 4: 208. the ... halda päningen for
sin gud ok trösta mer vppa honom än til van
härra siälffuom ib 260. enkte got fantz til hwilkit
wi mattorn trösta Hel män 194. — lila på, vara
säker på, vara förvissad om, (säkert) hoppas.
algot magnusson ... war ey än tha kornen thil
man älla forstandilse, swa at the thrösto at han
kunne thera stykke nyttelica förestå SD NS 3:
226 (1417). iak thro fuldelika, oc tröster at thu
thz forma Mecht 143. — trösta sik, 4) tilltro sig.
thy är radelikit badhe mannom ok quinnom
som sik ey tröstir til ath halla jomfrudom, ällir
änkiodom gipti sik medh gudz loffuj MP 5: 97. 5)
bemanna sig, intala sig mod. then verdoge
canok-ken ... storliga forfärädher ... optende alla kirken-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free