- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
930

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

þa

930

þaghar

Þ

þa (Þaa SD 6: 391 (1532). tha. t a DN 14: íoo
(1476). taa GPM 2: 288 (1508). da SvT 78
(dani-serande). tho SpV 24, 476. to ib 557), adv. och
konj. L. A) adv. 1) då, på den tiden, i den stunden,
vid det tillfället. o ... maria jak befaler mik ...
i dyn vern ... ok serdelis j min dödz tima at dw
bewarer da myn siel ffra den ewighe pine SvT 78
(daniserande). — tillsammans med en följande
tidsbestämning, tha war ey troyaborg saa mäktog
oppa then tiid som hon bleff sedan Troj 5. —
åtföljt av en temporal bisats. ... ärlika manna
insigle ... som þaa när waro þetta war giort oc
staþfast SD 6: 391 (1352). alt þátta hems lif ...
slippar þa hälzt af hände, man vänte sik halda
Bu 186. ... som tha när värö i vazstenom tha
thätta giordhis oc skrefs SD NS 2: 355 (l4ll).
bysens incighle ... ok skäleka manna, som tha
borgamestara värö ... thet köpit gyordis SD
NS 3: 617 (1420). Talrika ytterligare ex. hos B.
Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med
temporal innebörd 1: 178 /., 2: 184. — då. uttryckande
en övergång i framställningen, tha wart jason
otolog wiid medee ord oc talan oc swarade ...
Troj 13. ib 112, 113 o.s.v. 3) sedan, därefter, at
alla cristna sielagardz forstandera skolo halla
sielffue ena drop trumba och forwara tha theris
taack tet bestå the kunno for hinriks tach drop
STb 2: 355 (1489). S) då, alltså, följaktligen, thet
skall allom viterligit wara ... at jach kennis ...
at jak haffuer saalt ... eth godz ... ffor thy tha
vndhan eghnar jak thet for:de godzet mik ... ok
tiil eghnar jak thessom for:de peder alenninghe
Svartb 193 (1387). 6) då, i den händelsen, under den
förutsättningen, for thy at tho äru jomfrunar
sannelika christi jomfrur, om the dyrka dygdhenar Sp V
24. om saa är, at osämian syndhirslither hänne
(o: endräkten), hwar bliffwer to thätta sona
namp-nith, ällir huru bliffwer thz tha standande ib 557.
warda the tha til baka driffne, tha rymme jn i
spetzen PMSkr 137. T) sä, då, inledande eftersatsen.
a) med en temporal försats, thentidh prestin siar sik
for brystit oc sigher nobis tha bidher han for allom
ST ed Henning 143. tha pater noster siongx tha bör
thik staa ib 144. b) med en konditional försats, är
thz swa at iak opfar j himilin, tho ästh thu thär
SpV 476. d) med en koncessiv försats, en thy ath
henne tykker thät (o: predikan) nagat ledsampt eller
twnkt wara ... tha bida jw qwar j thät ytersta
MP 4: 106. 8) tillbakavisande el. återtagande efter
satsdelar (f sht adverbialbestämningar) som föregå
predikatsverbet. til sanny(n)d her vm ta bedher jac
asmundher ... vm jnsigle niels vndher bergum
ffor breff thetta DN 14: íoo (1476). thil bethre
stathffestilse ok mere vissin tha vore tesse gode
men ner til vithnan tha thette kaup var giorth ib
101 (1477). B) konj. Se B. Bjerre, Nordiska
konjunktionsbildningar med temporal innebördl: 248 ff.,
2: 175 ff. 1) då, när, vid den tid el. det tillfälle då.
trä ... skwla ey jmpas pa then tidh wm aarith
tha qwadan rindher PMSkr 347. ... som tha när
waro i vazstenom tha thätta giordhis oc skrefs
SD NS 2: 355 (1411). han (o: en kvarndamm) skal
vara open þree vikur vm varenä, þaa fisken gaar

vpp, ok swa lenge vm hösten, þaa vathneth er
mykith ok fisken gar vpp SD 6: 383 (1352).
j förstha aareno tha qwistana ärw plantherade
PMSkr 314. helige thre konunga affthan, tha
borgamestarana och raadit forsamlede ware ...
STb 2: 245 (1488). 2) då, när, alltid då. mz thy
första tha sanctus byrias, tha läsi människian ena
pater noster Mecht 26. swa ther nästh tha honagith
skal takas taks thet gambla oc ey thet nya
PMSkr 306. framdelis tha kålen vphentis äller andra
yrther lägis j hwsith en dagh ath torkas oc renses
ib 354. 3) med mer el. mindre utpräglad kausal
betydelse, då, eftersom. Se Bjerre, a.a. s. 195 ff.
þa hanom varþ ägte tel ansuara. gaf guþ hanom
atta dagha frest tel anzsuara Bu 20. þa eldren gat
hänne ängte giort. þa lät kunugen halshuga hana
ib 501. tha han haffuer enktc til at brwka
riddar-skap mz, tha bliffuer han wäl her Lg 3: 330. tha
engxsans there qwister blomstradhes, tha matte
iosep jnga ib 632. — *tha at, konj. 1) då, när,
vid den lid el. det tillfälle då. kännis jach thet at
jach waar vppa for:do thingeno, tha at
nämpda-männene vitnadho SD NS 3: 61 (1415). tha ath
jach hiolt härädztingh i wirmo sokn ib 376 (1418,
avskr.). 2) dä, eftersom, thätta äre the thär ey äre
smittadha mz qwinnom tha at the äre iomfrwr
SvKyrkobr 7 7 (jfr: thenne äro the, som medh
quinnor icke besmittadhe äro, ty the äro jungfrwr
Upp. 14: 4 (1541)). — *tha likoväl at, konj.
ehuru, fastän, thär aff (o: av stenen manganes)
wardher glasith mykith hwith oc klarth, tha
likowäl ath stenen är swarther PMSkr 564. Jfr
likoväl. — þa sum, konj. L. då, när. tha som wars
herra lykame lyptis fal a thin knä ST ed Henning
143. tha som thesse tolf hafdho byn brutit, tha
funno the ... SD NS 1: 36 (l40l). annath sinne
tha som the mässan sanghx Mecht 45. tha som the
til bordz sato, kom thomes STb 2: 249 (1488). ...
ok taa som iak pläghade ... bespysat med ströming
ok med torsk tha pläghade jak haffua xx lester
ströming ok xiij lester torsk GPM 2: 288 (1508).
Talrika ytterligare ex. hos Bjerre, a.a. 1: 24 8 ff.,
306 /. — tlia thär, konj. då, när. wanwit heter
rätlika, tha ther man weet ey, thz honum tilhörir
at wita MB 1: 119. ib 264, 361. — þa än, konj.
L. om, men om. — i förbindelse med ett föreg.
än. än tha än þe äru röghþir. oc är eig sanpröut
til ... the skulu egh ... SD 1: 669 (1285, gammal
avskr.). — J»a är, konj, L. Se Bjerre, a.a. 1: 248 ff.,
308. — Jfr än þa.

þa, se þo.

þayliar (tagar. tager. Þaghan. tagan), adv. och
konj. L. Jfr R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 103, B. Bjerre, Nordiska
konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 285, 2: 325 ff.
A) adv. 1) genast, strax, patriarchin stemde tagar til
sin alla lärda män KarlM (El) 9. ib 43. en lcarl
magnus hörde thz (o: Rolands horn) tagan oc for
aff [b]orginne ib 85. B) konj. så snart som, då.
þaghan þat kumbär innan staþzins vaþa ...
havi ängin väld ät klandät SR 14 (i S. Ljung,
Söderköpings historia s. 340). tager wädher windher
bläse fasth aff haffueno ... tha bläsa hornen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0944.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free