Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thrüttelika
949
thuof|e
oc thrättande i midhio ib 255. — þrattande
dagher iula, trettonde dag jul, treltondedag[en).
trydie torsdagen nest epter trettendhe dagh jwle
Svio-Estonica 16: 158 (1473). MP 5: 93. — Jjr
iialfthrättandc.
thrättelika (träteligha), adv. 1) med ihållighet,
ihärdigt, enträget. (?) wänth ey aater thär aff,
vthan ydhkna thät än träteligha (sannolikt hörjel
för enthrättelika) SkrtUppb 359.
thrätteliker, adj. Jfr cnthräUclikcr.
thrättin (best. f. thrätna), adj. 1) ihärdig, enträgen.
for thera thrätna bön gik han ater mz thorn j sit
palacium Prosadikter (Barl) 94.
thrättis brodhir (tretis-), m. = thrätto brodhir.
pouel skulte med sine tretisbröder söke theris
räth i lubec STb 5: 128 (1516).
pröta (thrötta: -as Mecht 311. trötta: -is GU C 20
(hand 2) s. 65. impf. refl. tröttis MP 4: 247. part.
pret. -ter, se pröttcr. trötader GU C 20 s. 169), v.
göra trött. — trötta, uttrötta, defensus (fel för
defes-sus)... trötader ok tröther GU C 20 s. 169. — ref!.
prutas, tröttas, tröttna, bliva trött, llassasco scis
inchoatiuum a lasso börya tröttis GU C 20 (hand 2)
s. 65. jak kan ey thröttas äller ledhas widh Mecht
3ii. vm sidher wart han gamal ok tröttis at ganga
MP 4: 247. — Jfr utthröta (Sdw 2: 89i).
♦thrötliet, /. trötthet, människionna krankheet oc
wanskelikhet... swa som war ... thörst oc thröthet
SvB 47 (mot si. av noo-t.).
thrötman (tröt-), f. trötthet, wisselika maten
kräffs ällir bedhis äpthir hwngirsins måtto hwilan
äptir trötmans måtto (juxta lassitudinem) SpV
464.
thrötna (trötna. trätna: -ade Troj 31), v. tröttna,
mattas, uppgivas, at törkil liinsason bytte thy
hästin at han kom hwargin medh hanum for thy
at han trötnade hästin ok han bytte hästin for
thera bäzsta ATb 1: 50 (1455). han trätnade tha
om syde oc formatthe ey länger mot staa Troj 81.
ey trötnadhe han ellir nogon tiid j striid ib 77.
Jfr tlirotna.
»thröttelikhet (trötte-), f. trötthet. Mecht 275.
pröttcr (trötter: -a Troj 284. tröther GU C 20
s. 169. thrötte i rimslut med letta Ivan ed. Noreen
5635; jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 139, 212), p.
adj. L. uttröttad, trött, matt. defensus (fel för
defes-sus) ... trötader ok tröther GU C 20 s. 169. —
styrande ett subst, waro the trötta sion oc lagde
jntill thz landet boeciam Troj 284. — Jfr o-,
sio-thrötter.
♦thröttosamber, adj. Jfr othröttusamber.
pu (thu. tu. tw. dw Sv T 7 8 (daniserande). ack.
tigh ib 16, 62. tik ib 78. tich ib 18. tek JMPs 405.
pl. nom. i. j. ack., dat. idher. idhr SpV 154. idhir
SkrtUppb 159. eder STb 2: 250 (1488). gen. idhra
Rääf Ydre här 1: 180 (1377). idhen (väl för idher)
SvB 367 (1400-f.). form eg. tillhörande pron. ipar:
eders STb 5: 337 (1521, Kop). Jfr Sdw 2: 1320),
pron. pers. L. du. biudher iac idher allom, oc
sär-delis hwariom. idhra ... at j honum ... rätta lydhno
standin Rääf Ydre här. 1: 180 (1377). iakbidhernw
idher alt hymmerikis härskap oc enkannelica hwan
en idhen särdelis SvB 367 (1400-/.). ok är jak mz idhr
til wärldz ända SpV 154. besynner her fore, kiere
wenner, eders sielffue oc bliffuer offuer eens STb
5: 337 (1521, Kop). at dw bewarer da myn siel ffra
den ewighe pine Sv T 7 8 (daniserande). som christus
sagdhe til sanctum agustinum ey skalth thu wända
mik j tek, wthan thu skalth om wändhas j mik
JMPs 405. — pl. ss tilltalsord till en person, första
radith är at j först om morghonen läsen een
wäl-sighnilse SkrtUppb 159 (abbedissan Ingeborg
Gerts-dotter till Kristian I), hurw gudh haffwir jdhir
kärligha atirlöst ib. ib 160, 161 o. s. v. tha swarade
jöns matsson: »jach formode mik aldrich onth
aff eder, marten ... »STb 2: 250 (1488; köpsvennen
J. M. till Sten Stures sven Martin Ryaner). Jfr
J. Svennung, Anredeformen 390 ff. och där anförd
litt.
pumi (twmme) m. L. tumme, jdcus är en sten ...
vordhen som mannes twmme PMSkr 478.
pumiilfiiigcr (tumel-. twmmel-. twmil-), m. och
n. (ATb 2: 57 (1475)) L. tumme. Jfr B. Pettersson,
Stilstudier i de svenska landskapslagarna 189 /.
pollex thz är hans tumelfinger Mecht 338. han
högh ion karlson ... twmilfingrith af ATb 2: 57
(1475). eth litith swarffwat träkäfle tiokth oc
langth som twmmelfingren PMSkr 511. ib.
punder (tynner PMSkr 319, 485. /. tyn ib 229.
n. (nom., ack.) tynth ib 453. ack. m. tynnan. pl. n.
tyn ib 421. superi. tynnaster:-asta ib 420), adj. 1)
tunn (i genomskärning), ej tjock, vnder thildit skal
thvnder kopaar näghlas fore eeldz skuld Hollman
Bir Exlr 234. kniffwen ... skal wara alstingis hwas
hardher oc tynner PMSkr 319. sidhan haff en
tynnan järn bläyda ib 326. gwl slaghit j tynnasta
bladh ib 420. ib 453, 485. (?) läg thär j tw lod tyn
slagin gwlblad ib 421 (mö/7, i st. att föra till ett
*thunsla{|hin, p. adj.). 2) tunn, lättflytande, malin
gran gryn blandes mädh warmpth wathn som en
tyn wälling PMSkr 229. 3) tunn, gles; fåtalig, syätte
mattan är, ath til trodha mädh tynno höghre
winga mot fiendannas wenstre winga PMSkr 156.
thunga (twnga), v. betunga, tynga, iste afficitur
iniuriis han twngas mz oräth GU C 20 s. 10. (?)
post res egestas multos afflixit egcstas
fatigh-domyn twngar (hs. twmgar, mö/7, felläst för
twingar) manga tha godzit är fortärt ib s. 210. —
*thunga sik, betunga sig, besvära sig. at thät är
ekke konwnga syni sidhwänia at thwnga sik mädh
nakra handa ärfwodhe til at fa sith fädhernis rike
SkrtUppb 62. — refl. thungas, 2) plågas, pinas, än
tha the äuerdeliga twngas j allom pynom ey likowäl
the opnötas eller forfara vtan äuerdelica blifua j
mörkreno j theres pynom SvKyrkobr 227. — Jfr
forthunga.
thunga (twnga), f. lunga, betungande, besvärande.
moles ... twnga GU C 20 (hand 2) s. 150.
thungc (twnge. Jfr Sdw 2: 1320), m. L. 1) tyngd,
börda, haa wogh mz trem fingrom ällir ophängde
jordhinna twnga (molem) SpV 516. thet är icke
skäll, jack skall halla allan twngan BSH 5: 233
(1508, H. Gadh). 3) tunga, pålaga, skatt, skal ok
arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath
ok ängin mere thunge j afrade JämtlDipl 129
(1376). ib. ... frij oc fräls wara fore allom vtreesom
alegningom skattom oc offuerwald gestningom och
thungom som aff oss ällir rikesens raadh kunno
vppa mena rikit wardha laghdä Priv o skyddsbr
177. ... ther medh halla vppe allan stadzsins
twnga STb 1: 168 (147 8). skal konungen ey til
städia sina fogota ... nogra handa aalägger skat
eller beskatning hästa städer ... gästning
skiwdz-färder eller anner twnga G. Carlsson, Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
